Funderingar kring skånska viner, del 1: vad säger Oz Clarke egentligen?

De artiklar i Sydsvenskan om skånska viner som jag länkade till redan i ett tidigare inlägg ledde till en del reflektioner från min sida, och jag tycker att Sydsvenskan delvis ger en lite för glättad bild av läget för de skånska vinerna, som behöver kompletteras. Det här kommer dock att bli en ganska lång utläggning, så jag delar upp den i flera delar.

Min erfarenhet av svenska viner

Jag ska väl för ärlighetens skulle börja med att säga att jag har en mycket begränsad erfarenhet av att prova dessa viner, men skulle gärna prova mer. Kullabygdens Silex, som fanns med i det tidigare inlägget, har jag provat några gånger i två olika årgångar, och jag har provat Vidal Icewine från Blaxsta. Men jag har faktiskt aldrig provat ett svenskt rött vin. Tyvärr har jag heller inte haft möjlighet att vara med på någon av de provningar av nordiska viner som ordnats av Stig i AuZone. Jag tror mig däremot ha hygglig koll på flera andra, lite mer etablerade europeiska vinregioner som ligger relativt nordligt. Loire, Chablis och Mosel är väl rätt väl bekanta för svenska vindrickare. Luxemburg, Belgien och Ahr brukar inte vara lika bekanta, men går förstås att hitta eller enkelt åka till om man är baserad i Bryssel. Något enstaka engelskt vin har också råkar hamna framför mig. En jämförelse med druvsorter, vinstilar, kvalitets- och prisnivåer för dessa regioner tror jag kan vara en nyttig utgångspunkt för en fundering kring de skånska och övriga svenska vinernas förutsättningar.

Någorlunda påläst om branschförutsättningarna (om än inte enskilda tillverkare) vill jag trots allt påstå mig vara. Huvuddelen av Wikipedias artikel om svenska viner är skriven av mig, det var 2008 den fick huvuddragen av sin nuvarande utformning. OK, detta är ett argument som kan slå tillbaka p.g.a. Wikipedias inte odelat goda kvalitetsrykte och att artikeln inte är alltför lysande, så det kanske inte imponerar. 2009 tyckte jag att tiden var mogen för en engelsk version, så det är jag som skrivit huvuddragen av den också, baserad på den svenska artikeln.

Funderingar kring Oz Clarke-artikeln

Men tillbaka till Sydsvenskan. Vad säger egentligen Oz Clarke? Ja, man får nog dechiffrera texten en smula. På framsidan uppges han vara ”lyrisk” och i ingressen ”närmast euforisk”. På s. 13 anges han ha gett ”MVG” till de skånska vinerna. Dessa ord är alltså rubriksättarnas och en annan författares. Oz själv skriver bl.a.

  • ”svenska viner… smakar mycket annorlunda” – dechiffrera det från diplomatspråk till vardagssvenska, den som vågar
  • Om Solaris: ”alltid med en stadig, grön syra som påminner oss om att druvorna vuxit i Skandinavien” – vilket låter som en fortsättning på ”smakar annorlunda”. Grön syra är väl inget klockrent positivt omdöme ens om en krispigt vitt vin?
  • ”[O]m du är pigg på något nytt och, än viktigare, vill stötta landsbygden omkring dig, så borde du prova åtminstone ett skånskt vin under 2011.” – mer lokalpatriotism än eufori för mig…

Visst, det går även att plocka ut mer positiva fraser som ”förtjusande ton” och ”munfyllande”.

Notera att artikeln är helt befriad från poängomdömen om vinerna, eller från uttalanden om deras eventuella prisvärde. Detta är nog inte en slump, av två skäl. Reportaget har nog fokuserat på att slå fast att vinerna är drickbara. Detta i sig är nog ett förvånande faktum, med tanke på att 50:e breddgraden förr har räknats som den nordliga gränsen för vinframställning. Malmö ligger på 55,6 grader nord (norra Skåne på dryg 56 grader), och en del personer i andra länder tror nog att Sverige är överfruset större delen av året och att isbjörnar vässar klorna mot var och varannan husknut.

I det här läget skulle jag vilja dra in Borat i diskussionen. I klippet nedan säger han ”In USandA very rich people like to drink wine. It is like a Kazhaki wine, but not made from fermented horses’ urine”.

Borat finns förstås delvis för att driva med fördomar och kunskapsbrist om fjärran länder som många har svårt att ens peka ut på ett ungefär på en världskarta. För personer vars förväntningar på svenska viner ligger nära ”jäst isbjörnspiss”, kan det nog lättare att bli positivt överraskad än om man förväntar sig t.ex. något i klass med bra viner från etablerade franska områden. (För den första kategorin kan det nog däremot bli svårt att ens få dem att prova.) För priserna på de svenska viner som erbjudits till försäljning via Systembolaget har ju legat i nivå med exempelvis rätt bra Bordeaux/Bourgogne.

Därför är det intressant att se att det finns två franska viner som Oz associerar till när han skriver om två av de tio rekommenderade skånska vinerna.

  • 2. Nordanvik Solaris 2009 (vitt): ”Mycket angenämt, milt höst äppletonat i en stil som påminner om pinot blanc från Alsace.”
  • 5. Croix Fleuris Rondo 2009 (rött). ”Som en beaujolais gjord på rondo med doft av…”

De som är bekanta med Alsace vet att Pinot Blanc ger ett fruktigt och trevligt vin, men att detta inte är den högst ansedda druvan i den regionen. Många tillverkare gör bara en Pinot Blanc, d.v.s. vingårds- och prestigevarianter förekommer inte. För mig är Alsace-Pinot Blanc ett typiskt ”5-eurosvin”, om det inte kommer från t.ex. Hugel eller Trimbach och köps i en dyr vinbutik, då det nog är ett 8-10-eurosvin. Ser att de i Sverige säljs för 60 kr och uppåt (och undrar om 100+ kr-varianterna i beställningssortimentet verkligen säljer mer än enstaka flaskor – vem f-n betalar 229 kr för en Pinot Blanc?). Beaujolais är ju, om man inkluderar allt från Noveau till cru:er som Moulin-au-Vent mycket variabelt i stil, kvalitet och pris. De som faktiskt har enbart ”Beaujolais” men inte Noveau på etiketten är väl också typiska 5-eurosviner om man är lite generös, i alla fall om de kommer från pålitliga tillverkare. (Det är inga problem att hitta 3-euros-Beaujolais också.) I Sverige gäller 64 kr och uppåt. Förmodligen kan 5-eurosvin översättas ungefär med 70 kr-vin, när den svenska alkoholskatten läggs på.

Så vad säger Oz Clarke egentligen? Jag tolkar det på detta sätt i sammanfattning:

  • Det görs drickbara viner i Skåne, på internationellt helt obekanta druvsorter.
  • De som kan rekommenderas påminner ungefär om franska viner i 5-euros/70 kr-klassen.

Jag återkommer i nästa del med en del ekonomiska funderingar om den svenska produktionens förutsättningar.

Tillägg: Titta gärna på Oz Clarke i webb-TV hos Sydsvenskan.

Annonser
Det här inlägget postades i Sverige. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Funderingar kring skånska viner, del 1: vad säger Oz Clarke egentligen?

  1. Ingvar Johansson skriver:

    Hej Tomas ! Intressant inlägg. Jag orkade inte ta mig igenom hela artikeln i sydsvenskan just för den glättiga tonen. Jag har i och för sig inte druckit ett enda svenskt vin men desto fler danska, båda röda och vita. Det har inte gjort mig det minsta nyfiken på att fortsätta mitt provande i nordlig riktning. Jag kan fascineras av pionjärandan och beundra dess entusiaster för det engagemang de uppvisar men det räcker inte. Jag har druckit betydligt trevligare hemkörda bär- och äppelviner än de viner danskarna åstadkommer. Och jag har inte den minsta lust att finansiera andras hobbies.

  2. Finare Vinare skriver:

    Stating the bleeding obvious, aren’t we now? 😉 Det du skriver är underförstått för läsare med något vinintresse, och borde givetvis stått i klartext i SDS-artikeln.

    Men vi undrar, bara lite, hur man kan skriva en encyklopedisk artikel på nätet om svenskt vin utan att ha smakat ett enda rött sådant? Själva blev vi positivt överraskade av Wannborga Rondo som till skillnad från danska Nordlund Bordsvin inte var grönt som grodan Kermit och faktiskt hade gott om mogna tanniner! Priset är så klart ändå orimligt, utom som exotica betraktat.

    Förresten är väl 5-eurosviner ofta 90-100-kronorsviner i Sverige? Som exempel kan vi ta Guigals basviner som ligger runt €5,50 i Frankrike och kostar runt 100 i på SB.
    Och vid en provning smakade vi franska €3,30-viner som skulle offereras för 89 kr.

    Den svenska alkoholskatten, SBs fasta/rörliga påslag, höga logistikkostnader i BS – samt orimliga krav på kvantiteter i fasta sortimentet – allt detta gör det omöjligt för svenska importörer att konkurrera på lika villkor. Ett handelshinder som snarast borde tas upp i EU-domstolen…

    • vintomas skriver:

      Hehe, visst kan man som glad amatör skriva en landsartikel utan att ha provat alla vintyper. (Wikipedia-artiklar ska dessutom bygga på trovärdiga källor snarare än egna opublicerade erfarenheter, sägs det i riktlinjerna – en bekväm ursäkt i detta fall.) Det finns väl f.ö. många som skriver om vin på svenska, även med lön, som ofta bevisar att de inte riktigt verkar veta vad de sysslar med eller orkar kolla upp fakta. 🙂

      5,50 för ”bas-Guigal” låter billigt – det måste väl vara kampanjpris på någon stormarknad snarare än ordinarie pris på hyllan i en specialiserad vinbutik? Generellt är nog priserna på franska viner något högre i Belgien än i Frankrike, men skillnaden brukar inte vara så stor. (Ingen alkoholskatt på icke-mousserande viner, 21% moms, men troligen en mellanhand till p.g.a. annat land) Skulle säga att dessa ”99 kr-Guigal” kostar runt 8 euro till ordinarie pris i Belgien, upp mot 9 euro i dyrare butiker, och kan typiskt ligga på ca 7 euro om de erbjuds på Foire aux Vins. Annars kan 99 kr-viner från andra länder hamna på 12-13 euro också, om de kör ”P-pris” i Sverige och man köper dem i en dyr butik i Belgien. Men det är alltid roligare att reta kompisar i Sverige genom att påpeka när saker är dyrare där. 🙂

      Så mina 5-eurosviner (belgiskt pris) kanske ska tolkas som 4-eurosviner i Frankrike för att hamna på 70 kr i Sverige. Men jag tror andemeningen gick fram – sådana viner som kvalitetsmässigt höjer sig en god bit över de pinsamma skräpbuteljeringarna från Carrefour, men som kostar mycket lite och uppenbarligen tvingas säljas i stor konkurrens.

  3. Ping: Hällåkra Rondo 2010 – svenskt rödvin | Vintomas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s