Château Sociando-Mallet är den kanske bästa Bordeaux-egendomen i hela distriktet Médoc som inte ingår i någon klassificering, och används ofta som ett exempel på att 1855 års Bordeaux-klassificering inte säger allt om kvaliteten idag, i den mån nu någon trodde att den skulle göra det, så här 156 år senare. Men så snart man sagt detta brukar man ändå hamna i ett resonemang om vilken nivå på skalan 1er cru classé till 5me cru classé som egendomen ”borde” vara, vilket säger något om vilket grepp klassificeringen ändå har om medvetandet. Exempelvis i Wine Doctors utmärkta profil om egendomen nämns att ägaren Jean Gutreau själv brukar namnge ett antal andra egendomar som han tycker Sociando-Mallet är kvalitetsmässigt jämförbara med, bl.a. Château Giscours, som är en 3:e cru i Margaux. Sociando-Mallet ligger för övrigt inom appellationen Haut-Médoc snarare än i någon av de sex kommunappellationerna, men alldeles norr om Saint-Estèphe.
Från årgång 1995 har Sociando-Mallet också gjort en specialcuvée vid namn Jean Gautreau, efter ägaren, som haft denna egendom sedan 1969 och är den som står bakom kvalitetshöjningen och utökningen av vingårdarna. Denna cuvée görs genom selektion av ett antal av de bästa faten. 60 fat sätts åt sidan och provas igenom (totalproduktionen av Sociando-Mallets grand vin, ca 20 000 lådor per år, borde motsvara ca 800 fat/år), och av dessa väljs 15 ut till Cuvée Jean Gautreau. Således är inga druvor öronmärkta eller specialbehandlade för denna cuvée och vinmakningen är i princip densamma som för det vanliga förstavinet. Dock har denna cuvée typiskt en högre andel Cabernet Sauvignon än det vanliga vinet. Egendomen i stort har idag 48% Cabernet Sauvignon, 47% Merlot och 5% Cabernet Franc, medan en typisk sammansättning för Cuvée Jean Gautreau är 65% Cabernet Sauvignon, 30% Merlot och 5% Cabernet Franc. Exakta data per årgång har jag dock inte hittat. Man bör således förvänta sig att denna cuvée är lite stramare och mer lagringskrävande än det vanliga vinet, men inte så väldigt annorlunda stil- eller kvalitetsmässigt.
Det intressanta är att trots att produktionen av denna cuvée är ca 4 500 flaskor per år (det är i alla fall så många man får av 15 fat) har den tills nyligen inte funnits till salu, utan sparats på egendomen. Besökare och vänner lär ha serverats av vinet i ett antal år, men till sist tyckte man väl att det fanns lite väl många flaskor liggande, så för inte alltför länge sedan (2010?) släpptes ett antal flaskor tvärs över alla buteljerade årgångar till försäljning. Det tycks dock vara en mycket begränsad skara handlare/importörer som fått köpa, Farr Vintners i Storbritannien är ensamma om att sälja riktigt många årgångar. Priset varierar med åldern och hur bra årgångarna är. Där både Sociando-Mallet och Cuvée Jean Gautreau finns, ligger priset 45-95% högre för specialcuvéen. Det kan dock nämnas att det är mycket ovanligt att vinhandlare kan erbjuda mer eller mindre mogna Bordeaux-årgångar som man vet har lagrats på egendomen tills alldeles nyligen.
Vinklubben CAV i Bryssel passade på att köpa en rejäl vertikal från just Farr, och erbjöd i april en provning av hela 12 årgångar – 1995-2006 – av detta vin. En så lång vertikal av vilket (lagringsdugligt) vin som helst är förstås mycket intressant och lärorikt, är det dessutom av en specialcuvée och börjar med den första årgången som vinet producerades blir det ett antal extra vinnördspoäng över hela arrangemanget. 🙂
Vinerna serverades öppet från äldsta till yngsta.
Cuvée Jean Gautreau 1995
Relativt kompakt mörkröd färg, lätt brunaktig kärna, mellanröd kant med lite tegelton. I doften svarta vinbär, andra mörka bär, lätt tjärton, lite stallig, tydligt blommig, en del mint, sötaktighet med lite torkade bär och lite vanilj, klart elegant. I smaken lite mer än medelfyllig, svarta vinbär, lätt fruktsöt med stor fruktkoncentration, välintegrerade, mjuknade tanniner, en del kännbar syra. 91-92 p.
Moget vin, men framstår ej som fullt utvecklat; förbättras säkert i fem år till. Lite fruktsöt framtoning för att vara ett Cabernet Sauvignon-dominerat vin.
Cuvée Jean Gautreau 1996
Ungefär samma färg som 1995:an, lite rödare kärna. I doften mocka, kaffe, tydligt stallig, cigarrlåda, mörka bär, fatton, mintighet. Mer utvecklad doft och klassisk doft än 1995:an. I smaken mer än medelfyllig, kryddig, mörka bär, kännbara tanniner, stram profil, bra syra, bra fruktighet, mintig med strävhet i eftersmaken. 92-93 p.
Aromerna fullt utvecklade, lite tuffare tanniner än 1995:an, kan vinna på lite ytterligare lagring.
Cuvée Jean Gautreau 1997
Ungefär samma färg som 1995:an, lite ljusare kant. I doften svarta vinbär, mörka körsbär, stallig, lite örtig, kryddig, mocka, choklad. Ekfatstonen märks tydligare i doften på 1997:an än flera andra, mer gröna toner än någon annan årgång 1995-1999, lite mindre blommig än 1995:an. I smaken medelfyllig, utvecklade aromer, mörka bär, kryddig, relativt mjuknade tanniner, lite tannintorr eftersmak. 88-89 p.
Har nog nått toppen, men kan behållas. Mindre fruktsöt och med lite mindre fruktkoncentration än kringliggande årgångar, med följden att alkoholen känns en liten aning. 1997 är tveklöst den svagaste Bordeaux-årgången under perioden 1994-2001, eventuellt 1994-2010.
Cuvée Jean Gautreau 1998
Relativt kompakt mörkröd färg, mellanröd kant. Mindre tegeltonad än 1995-1997. I doften svarta vinbär, tydligt kryddig, lite blommig, kaffe, rostad ek, lite utvecklade toner. Relativt ung doft men med viss nyansering/utveckling. I smaken något mer än medelfyllig, svarta vinbär, fruktsötma, polerade men påtagliga tanniner, bra syra, kryddighet. 92-93 p.
Vinet är tillgängligt men ungt, kan nog utvecklas i 10 år till.
Cuvée Jean Gautreau 1999
Relativt mörkt mellanröd färg, lite tegel i kanten, ”äldre” i färg än 1998:an. I doften svarta vinbär, ceder, mocka, rostad ek, kryddig, lite stall och utveckling. I smaken aningen mer än medelfyllig, svarta vinbär, mörk frukt, påtagliga tanniner, bra syra, kryddig, tanninrik eftersmak. 90-91 p.
Lär fortfarande vara på väg uppåt i fem år till.
Cuvée Jean Gautreau 2000
Mörkröd, kompakt färg, mörkröd kant, mycket ung färg. Mycket mineralisk doft, mörka bär, ceder, lite mint, kryddighet, lite blommig. Fataromerna tränger inte igenom de övriga; mycket ung doft. I smaken mer än medelfyllig, närmast fyllig, mycket mörka bär (svarta vinbär, björnbär, mycket mörka körsbär), bra fruktsötma, massiva men relativt polerade tanniner, kryddighet. Fruktig/tanninrik eftersmak. 93-94 p.
Ungt, behöver 5-10 år till. Ett rejält steg upp i koncentration från de tidigare årgångarna. Även om 2000 är en mycket bra Bordeaux-årgång var jag förvånad att skillnaden i koncentration var så tydlig jämfört med 1995 och 1996.
Cuvée Jean Gautreau 2001
Mörkröd, kompakt färg, mellan- till mörkröd kant. I doften svarta vinbär, lite tjära, stall, cederträ, viss utveckling, relativt tydlig ekarom, lite blommig. I smaken aningen mer än medelfyllig, svarta vinbär, tjära, kryddighet, relativt tydliga men också rätt välpolerade tanniner, relativt tannindominerad eftersmak. 90-91 p.
Cuvée Jean Gautreau 2002
Mörkröd, kompakt färg, mellanröd kant. I doften svarta vinbär, tjära, lite mineraliska toner, rostad ek, ceder. Mer utvecklad doft än 2001:an. I smaken medelfyllig, svarta vinbär, kryddig, lite sötma, alkoholen något kännbar, lite spretig smak jämfört med övriga, relativt kännbara tanniner. 87-88 p.
Det svagaste vinet i uppställningen. 2002 är ju en lite svag och ojämn Bordeaux-årgång. Att den även hamnade under 1997:an var lite förvånande för mig.
Cuvée Jean Gautreau 2003
Mörkröd, mycket kompakt färg, mellan- till mörkröd kant. I doften svarta vinbär, animalisk ton, lätt sötaktig med lite fikontoner, kaffe, lite rostad ek, kryddig. Ung doft. I smaken fyllig, sötaktig, bra koncentration med svarta vinbär och mörka körsbär, lite likörton, relativt mjuka tanniner; sötaktig, fruktig och tanninrik eftersmak. 91-92 p.
Relativt ungt, kan vinna på ungefär fem års lagring till. Det märks en aning att vinet kommer från en varm årgång, men det är absolut inte obalanserat eller ”konstigt”. Jag håller dock 2000 och 2005 tydligt högre, och har som synes även gett 1996 och 1998 högre poäng.
Cuvée Jean Gautreau 2004
Mörkröd, kompakt färg med mörkröd kant. I doften lätt örtig, stallig doft av svarta vinbär, kryddig, rostad ek. I smaken mer än medelfyllig, svarta vinbär, kryddig, bra koncentration, lite sötaktig frukt, tydliga men relativt välintegrerade tanniner. 90-91 p.
Ungt, men någorlunda tillgängligt, kunde vinna på 5+ år till.
Cuvée Jean Gautreau 2005
Purpurtonad, mörkröd, mycket kompakt färg. I doften svarta vinbär, björnbär, tjära, kryddig, sötaktig och mycket koncentrerad doft, eukalyptus, lite vanilj, rostad ek. Kraftig, mycket imponerande doft. I smaken fyllig, stor koncentration, mycket mörka bär, björnbär, lite mintig, kryddig, massiva men polerade tanniner, alkoholen lite kännbar i nuläget. 93-95 p?
Doften bättre än smaken i nuläget, kan nog vara lite tunnelfenomen inblandat. Behöver nog 10 år till för att nå toppen.
Cuvée Jean Gautreau 2006
Purpurtonad mörkröd färg, kompakt färg men ljusare än 2005:an, mörkröd kant. I doften svarta vinbär, björnbär, tjära, lite blommig, cederträ, rostad ek, lite vanilj. Mer än medelfyllig, svarta vinbär, mycket mörka körsbär, relativt fruktsöt, kryddig, tydliga tanniner, lätt alkoholeldig, koncentrerad men ej fullt balanserad. Aromerna är generellt ”mörka”. 89-91 p?
Behöver mer tid, svår att bedöma. Nog det vin som imponerade minst relativt årgångens allmänna rykte, men jag utesluter inte att det har hamnat i tunneln, och presterar mer på t.ex. 2001:ans nivå om några år.
Att prova en så här lång vertikal av Bordeaux är alltid mycket lärorikt. Skillnaderna i årgångsstil och -kvalitet märks verkligen! Jag fick dock intrycket att den större koncentrationen i årgång 2000 nog är en stilskillnad i produktionen snarare än en ren årgångsvariation, d.v.s. att man från denna årgång har lagt i ”en högre växel” i toppårgångarna jämfört med 90-talet.
Jag har inte provat särskilt många årgångar av ”vanliga” Sociando-Mallet, och aldrig mer än en årgång åt gången, så jag vågar inte riktigt säga hur mycket annorlunda eller bättre denna cuvée faktiskt är. En röst jag hörde i vimlet sa dock att vinerna i och för sig var bra, men att de kanske inte var värda (det extra) priset. Det var dock lite oklart om denna person jämförde med aktuella priser för olika årgångar, eller tänkte på till vilket pris han hade köpt Sociando-Mallet vid något tidigare tillfälle – tyvärr har ju priserna på bättre Bordeaux tagit ett ytterligare kliv uppåt för varje toppårgång som kommit – 2000-2003-2005-2009… En annan röst menade att det var större skillnad mellan årgångarna för detta vin än för Sociando-Mallet, som sagesmannen tyckte var mycket pålitligt och jämnt i kvaliteten. Själv tycker jag det låter lite märkligt om det skulle vara så, i och med att Cuvée Jean Gautreau är en fatselektion. Möjligen kan den högre andelen Cabernet Sauvignon spela in, eftersom den druvsorten lär vara lite knepigare än Merlot och Cabernet Franc att få att mogna bra i sämre årgångar. Men jag skulle dock tro att det är mer sannolikt att det var upplägget med en lång vertikal som fick oss provare att fokusera på skillnaderna snarare än likheterna i vinerna.
Av 36 flaskor (tre per årgång) var för övrigt två korkdefekta (5,5%); den ena var så vrålkorkad att provningsledaren upptäckte den direkt, den andra hade mer smygkork, och upptäcktes först när vi fick den serverad i glaset. För viner på den här prisnivån är det definitivt två för mycket, men tycks vara en del av det man får räkna med så länge tillverkarna envisas med att använda dessa förb…… barkbitar.
Vintomas blogg 