Tre Pinot Noir i Postgården

För några veckor sedan besökte jag A.C. & L.C. med bloggen Postgårdsromantik, då det bjöds tre Pinot Noir. Eftersom de bloggande om detta redan för en dryg vecka sedan är det hög tid att skriva ner mina intryck av vinerna och tillhörande felgissningar.

Vi fick veta att det var ett druvsortstema, och att alla tre vinerna var av samma druvsort. Vi gissade rätt på Pinot Noir, men ärligt talat hade jag inte nödvändigtvis trott att alla tre var Pinot Noir utan denna ledtråd. Då det skulle bjudas ungsstekt kalkon och det var rött i glasen, måste jag i och för sig säga att Pinot Noir var en möjlighet som låg nära till hands redan innan jag sniffat på det första vinet… 🙂


Kloster Eberbach Spätburgunder trocken 2009
Rheingau, Tyskland.
Mellanröd färg, antydan till blåton. Bärig doft med mest röda bär, aningen enkel, lätt vegetal?, lite godiston och Beaujolais-doft. Relativt sötaktig smak, bärig, lite, syntetisk fruktton, rätt bra aromkoncentration, Beaujolais-lik, relativt enkel stil. 81-82 p. Min gissning: kanske en ”generisk” Bourgogne rouge?
Lite förvånad över vad det var. Provade tidigare i år flera av samma tillverkares bättre Spätburgunder-2009:or, som var klart bra. Tillverkaren är i och för sig inte helt konsekvent i stil eller kvalitet (och kan falla igenom ganska rejält på vissa viner i dåliga årgångar), men den här ”Beaujolais-stilen” har jag aldrig stött på tidigare. De med vingårdsbeteckning – Assmannshäuser Höllenberg – från Eberbach är alltid bättre och mer ”klassiska” än så här, medan vissa (särskilt de dyra icke vingårdsbetecknade) kan vara lite överekade.

Egri Pinot Noir Gröber 2003, Tibor Gál
Eger, Ungern. Finns på SB som nr 89577.
Ljusröd färg med relativt blek kant. Lite animalisk ton i doften, mörka och röda bär, kryddighet, lite fatton, lite utveckling. I smaken medelfyllig, mörka och lite röda bär, viss beska, en del tanniner med lite kärv ton. Torrast intryck av de tre. 86-87 p.
Bourgogne eller Tyskland? Nehej, Ungern! I och för sig rätt kontinent och det finns alltid viss Ungern-varning i Postgården, men viner från den exceptionellt heta årgången 2003 är nog inget att utgå från för att bedöma ”normal” vinstil från vissa länder och regioner. Minns t.ex. att flera på en provning (inkl jag) vid tillfälle trodde att en Alsace-Pinot Noir från 2003 var något norditalienskt vin på en inhemsk druvsort, eftersom den hade så mycket torra tanniner.

Vosne-Romanée, Domaine du Clos Frantin 2007, Albert Bichot
Bourgogne, Frankrike. (Wine Doctors profil av tillverkaren; Domaine du Clos Frantin är en av fyra domäner som ägs av Bichot, som i övrigt driver en négociantrörelse.)
Ljus- till mellanröd färg, ingen blåton. I doften röda och lite mörka bär, lite aromatisk/blommig (viol?), aningen tjärton. Ganska sötaktig smak med röda bär och lätt alkoholeldighet, relativt mjuka tanniner, och antydan till kärvhet. 87-88 p.
Med lite sötma- och alkoholintryck borde det vara Nya Världen. Mycket förvånad över att det var en Bourgogne 2007:a som framstod som så söt bredvid de andra, eftersom 2007 inte var en så het årgång.

Detta inlägg publicerades i Bourgogne, Pinot Noir, Rheingau, Ungern. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s