Bordeaux 2000 med Roberson och BraVin

Den rätt nyetablerade importören BraVin har sedan en tid ett samarbete med den brittiske vinhandlaren Roberson, som resulterat i att Roberson har en webbplats på svenska med ett urval produkter prissatta i SEK inklusive svensk alkoholskatt och moms, d.v.s. så som distansförsäljning förmodas gå till. I detta fall sker alltså leveranserna från Storbritannien. Två av de tre på BraVin är för övrigt för mig bekanta ansikten: Krister har jag sprungit på i Bordeaux ett par gånger när jag varit på Le Weekend des Grand Crus, och Anne Johanne och jag gick samma munskänkskurs (tror det kan ha varit druvkursen) för ett antal år sedan.

Det som gör Roberson intressant är att de har en del äldre årgångar och sådant som inte finns att få tag på i Systembolagets sortiment. Mogna årgångar av t.ex. bättre Bordeaux plockar förstås iväg en hel del i pris när man köper det från en raritetsvinhandlare som endera har lagrat dem länge till en betydande kostnad eller har köpt in vinerna till marknadspris. Alla har ju å andra sidan inte tålamodet att själv lagra vinerna i kanske 5-10 år i väntan på att de ska mogna. Dessutom har prissättningen på Bordeaux under senare år visat upp en viss paradox. De senaste toppårgångarna, 2009 och 2010, prissattes så högt, att mer eller mindre mogna bra årgångar som 2001, 1998, 1996 och 1995, ofta är märkbart billigare.

För ett par veckor sedan ordnade Roberson och BraVin en provning av en imponerande uppställning Bordeaux från toppårgången 2000, ledd av Adam från Roberson.

En röst från en erfaren deltagare sa om Bordeaux 2000 att årgången var trevlig redan vid release och har fortsatt att vara drickvänlig.

Château Smith Haut Lafitte 2000

Péssac-Léognan, vingårdssammansättning 55% Cabernet Sauvignon, 33% Merlot, 10% Cabernet Franc och 2% Petit Verdot.

Doften är tydligt stallig med lite örtighet, mörka plommon, mörka bär, diskret maltton, lite kaffe, kanske lite jord. Trevlig doft. Smaken är medelfyllig och relativt syrlig med mörka och röda bär, bra fruktkoncentration, mjuknade tanniner, kryddighet. Drickfärdig, 91 p?

Det här vinet var nog det mest stalliga i flighten, och det var mjukare än vad jag hade förväntat. Tror det var detta vin som den brittiske provningsledaren Adam sa ”pudding spices” om, där ser man hur nationella aromer slår igenom i vinbeskrivningar. Det brukar å andra sidan förekomma arrak, bokna äpplen och Karlssons klister i mina noteringar (dock kanske inte om röd Bordeaux).

Château Brane Cantenac 2000

Margaux, 2:a cru, vingårdssammansättning 65% Cabernet Sauvignon, 30% Merlot och 5% Cabernet Franc.

Stallig doft, lite örtig, något blommig, mörka och röda bär, kryddig, relativt elegant. I smaken medelfylligt(+), viss syrlighet, röda och mörka bär, lätt beska, viss kryddighet, en del tannin som dröjer sig kvar i eftersmaken. Relativt drickfärdig, kan vinna på lite mer tid. 90 p?

Många tyckte att detta var ett ”grövre” vin än det föregående, vilket inte riktigt var mitt intryck.

Château Léoville-Barton 2000

Saint-Julien, 2:a cru, vingårdssammansättning 72% Cabernet Sauvignon, 20% Merlot och 8% Cabernet Franc.

Doft av röda och mörka bär, något utvecklade toner med en del stallighet och läder, något blommig, lätt eukalyptuston, grafit, lite kryddig. Bärig attack i smaken med mörka och röda bär, bra fruktkoncentration, balanserande syra, rätt tydliga tanniner. Fruktig och syrlig eftersmak. Tillgänglig, skulle vinna på mer lagring i alla fall 5 år till, 92+ p?

Framstår som yngst i flighten, mest bärig och har mest tanniner. Ger också lite mer varmt intryck än genomsnittet.

Château Grand-Puy-Lacoste 2000

Pauillac, 5:e cru, vingårdssammansättning 70% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot och 5% Cabernet Franc.

I doften stallighet, mörka bär, kryddton, aningen malt, en del mockatoner, rätt kraftig doft. Smak med rejäl fruktkoncentration, sötfruktig attack med mörka bär och syrlighet, en del tannin, kryddighet, lätt beska ihop med fruktighet i avslutningen. Lite drag av Nya Världen-stil. Drickfärdig, 90 p.

Det här vinet framstod som mest utvecklat i flighten. Röster med mer erfarenhet av just den här producenten hävdade dels att de presterar riktigt bra i toppårgångar men är rätt variabla i kvalitet totalt över åren, och att vinerna brukar vara mer långlivade än man tror, som en kommentar till att det verkade så utvecklat nu.

Château Pichon-Longueville (Baron) 2000

Pauillac, 2:a cru, vingårdssammansättning 55% Cabernet Sauvignon, 30% Merlot, 10% Cabernet Franc och 2% Petit Verdot.

Doft av röda och mörka bär, rätt blommig, lite eukalyptus, bärig stil, kryddighet, relativt tydlig stallighet. Elegant doft. Rejäl fruktkoncentration i smaken, tydligt sötfruktig attack, mörka och röda bär, silkeslena tanniner, lång eftersmak. Ett komplett och elegant vin. Relativt drickfärdigt, men kommer att utvecklas med ytterligare lagring. 94+ p

Château Cos d’Estournel 2000

Saint-Estèphe, 2:a cru,  vingårdssammansättning 60% Cabernet Sauvignon och 40% Merlot, tidigare har de också haft Cabernet Franc i vingården men inte längre.

Tydlig stallighet i doften, svarta vinbär, plommon, tydlig bärighet, grafit, lite tjärton. I smaken rejäl fruktkoncentration av mogen frukt, svarta vinbär, tydliga tanniner, kryddighet, fruktig-stram eftersmak. Fortfarande ungt idag och lite tufft, 5+ år till kunde nog vara bra. 94+ p

Detta var för övrigt en andra flaska, efter att den första flaskan hade en smygdefekt, den var lätt korkad. Jag reagerade inte alls på doften, som var fullt acceptabel, men smaken var mer påverkad: mycket begränsad fruktkoncentration, klart torrt tanninintryck och verkligt sträv eftersmak. Jag hade gett detta vin ca 86 poäng i sitt inledande skick p.g.a. att doften var helt OK, men efterhand blev doften lite mer defektinfluerad. Intressant att se hur ett stort vin påverkas av vad som verkligen var en lindrig korkdefekt jämfört med de flesta fall man stöter på. Detta vin hade faktiskt gått att dricka, men motsvarade då verkligen inte vad man förväntar sig av en ”supersecond” från en toppårgång. Jag tror de flesta sommelierer hade missat defekten när de öppnade flaskan, så på restaurang hade det nog varit upp till gästen att påpeka defekten när vinet redan hade stått i glaset ett tag.

Château Canon La Gaffelière 2000

Saint-Émilion grand cru classé; har för övrigt just befordrats till nivån ovanför, premier grand cru classé (B) i 2012 års nyligen tillkännagivna version av klassificeringen.  Vingårdssammansättning 55% Merlot, 40% Cabernet Franc och 5% Cabernet Sauvignon.

Doft av mörka bär, lätt sötaktig fruktton, mörka plommon, rätt tydlig kryddton, en del stall, lite maltton. Smak med fruktsöt attack, rejäl fruktkoncentration, röda och mörka bär, relativt tydliga men polerade tanniner. Tillgänglig, men kan utvecklas mer. 92 p

Det här vinet motsvarade ganska väl min uppfattning om hur en riktigt bra Saint-Émilion med viss mognad bör vara. Jag måste säga att mitt hjärta finns på vänstra stranden, bland de Cabernet Sauvignon-dominerade vinerna, snarare än på högra stranden, bland de Merlot-dominerade. Man ska dock inte överdriva skillnaderna mellan dem.

Château Figeac 2000

Saint-Émilion premier grand cru classé (B), vingårdssammansättning 35% Cabernet Sauvignon, 35% Cabernet Franc och 30% Merlot.

Doft av mörka bär, rätt tydlig örtighet, lite läder och stall, mineralton. Relativt diskret doft relativt övriga viner. Mer än medelfyllig smak, mörka och röda bär, bra koncentration, relativt syrlig, tydliga tanniner, rätt sträv eftersmak. Stram stil, ung, behöver mer tid. 91+ p

Figeac avviker från övriga Saint-Émilion genom att ha rätt mycket Cabernet Sauvignon, och består ofta av ungefär lika proportioner av Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot. Det gör att det ofta framstår mer som ett vänstra stranden-vin av klassiskt snitt, för Figeac tenderar att vara stramt och tidskrävande. På senare år har Parker varit klart njugg i sin betygssättning av dem, och vissa år inte ens bedömt vinet.

Det var föga förvånande en klar kontrast i stil mellan Canon La Gaffelière och Figeac.

Vieux Château Certan 2000

Pomerol, vingårdssammansättning 60% Merlot, 30% Cabernet Franc och 10% Cabernet Sauvignon; andelen Cabernet Franc har ökat mot hur det var förr.

Relativt kraftig doft av röda bär, mycket diskret örtton, blommig, lite eukalyptus, kryddig, mycket lätt stallton. Mycket blommigare doft än övriga i flighten. Fyllig smak, rejäl fruktkoncentration med fruktsöt attack, röda bär med dragning åt lite rödbärslikör, relativt tydliga tanniner men av det polerade slaget. Relativt drickfärdig, kan utvecklas mer. 93 p

Det här vinet var mest Nya Världen-stilat av de provade, men det betyder inte det på något sätt var obalanserat. Men så brukar också Pomerol på ett bra sätt – ofta bättre än Saint-Émilion – kunna klara av att bära upp ”extra allt”, vilket också avspeglar sig i priserna. Kontrasten mot Figeac i vinstil var helt enorm.

Sammantaget får jag säga att 2000:orna levde upp till sitt goda rykte, men att det som var slående var att de hade kommit olika långt i utvecklingen. Möjligen var några av dem lite mer drickfärdiga vid 12 års ålder än jag hade trott för viner på den här nivån. Gamla tumregeler för Bordeaux är på ett ungefär att man bör vänta minst 10 år, men att det är bra om man kan vänta 15 år, och att man bör vänta längre med verkliga topproducenter och toppårgångar. Här var det fyra viner som jag tyckte absolut borde få mer tid, tre som säkerligen kan utvecklas mer och två som jag bedömde som färdigutvecklade.

Före provningen serverades också en Champagne från BraVins (ej Robersons) sortiment.

Jeeper La Grande Cuvée 2004
60 % Chardonnay och 40 % Pinot Noir.
Doft: gult äpple, lätt brödig, lite kryddig.
Smak: gult äpple, aningen bokna äpplen, bra syra, kryddig.
Relativt drickfärdig, rätt matig stil, inte riktigt den stil jag förknippar med 2004; många andra viner från denna syradrivna årgång drar mer åt det eleganta hållet och framstår som yngre. 88-89 p?

Det här inlägget postades i 2000, Bordeaux, Cabernet Sauvignon, Champagne, Merlot. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Bordeaux 2000 med Roberson och BraVin

  1. Håkan skriver:

    Korkad Cos 00 du med, ett dåligt omen eller?

  2. Adam skriver:

    Hi Tomas, many thanks for such a detailed write-up (I’ve done my best to read it via google-translate). The part that especially interested me was how you picked up on the way my flavour descriptors differed from yours (pudding spice being the example in question). I find this fascinating as these descriptions are always completely culturally based; for example my wife is from Japan and often uses fruits that more prominent there than in Europe to describe the flavour in white wines in particular. Anyway once again many thanks for the detailed notes and I hope to see you at another event in the near future.

    • vintomas skriver:

      Hello Adam, and thanks for your very interesting commentary during the tasting. I didn’t try to summarize all of it, but I did note down a few descriptions from other people that I found interesting, and ”pudding spices” struck me as a very British expression. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s