Kurs om mousserande viner hos Munskänkarna, del 2: Introduktion till Champagne

Del 2 av terminens kurs om mousserande viner inom Munskänkarnas stockholmssektion ägnades åt en introduktion till Champagne, efter att del 1 ägnats åt blandade europeiska bubbelviner. Urvalet bestod helt av årgångslös ”standardchampagne” eftersom årgångs- och prestigechampagne är temat för den avslutande lektionen. Eftersom jag också valt att ägna en lektion åt ”specialstilar” av mousserande viner – rosé och viner med sötma – rörde det sig enbart om vit, torr Champagne med beteckningen ”brut” på etiketten.

Champagnerna presenterades i två flighter: först en flight om tre druvrena viner av Chardonnay, Pinot Meunier respektive Pinot Noir, och därefter en flight om sex druvblandade viner som representerar variationer i druvsammansättning och vinmakningsstil. Den andra flighten hade därför potential att ha relativt subtila skillnader, vilket är en anledning till att jag föredrog att ta Champagne först som lektion 2, eftersom lektion 1 också innebar lite övning i att prova mousserande viner

I avvägningen mellan storhuschampagne och småodlarchampagne valde jag att ta de tre druvrena i flight 1 från mindre producenter (två RM och en NM) och de sex i flight 2 från champagnehus, om än från hus av varierande storlek.

Flight 1: Druvren Champagne

Färgskillnaden var ganska tydlig. Pierre Peters (blanc de blancs) till vänster är mycket ljusare än André Clouet i mitten och José Michel till höger.

Pierre Péters Cuvée de Réserve – Chardonnay (Blanc de Blancs)
Druvsort: 100% Chardonnay. Ursprung: Côte de Blancs (tillverkaren i Le Mesnil-sur-Oger)
Dosage: 6-7 g/l. 279 kr

Mycket blekgul färg.
Doft: mogen citrus, gult och grönt äpple, aningen persika, lite rök, mineral.
Smak: hög syra, citrus, grönt äpple, rena aromer, tydlig mineralitet. Syrlig-frisk eftersmak. 87-88 p.

André Clouet Grande Réserve – Pinot Noir (Blanc de Noirs)
Druvsort: 100% Pinot Noir. Ursprung: Montagne de Reims (tillverkaren finns i Bouzy)
Dosage: 7 g/l. 259 kr

Ljusgul färg, lätt pommac-tonad.
Doft: gula och röda äpplen, rökighet, äppelskrutt, lätt sötaktig kola- eller fudgeton, lite kryddighet (aningen peppar?), brödig.
Smak: rätt hög syra, bra fruktkoncentration, gult och rött äpple, lätt kryddighet. Äpplig eftersmak. 88-89 p.

Kul att den här var så pass bra! Den här var riktigt bra för ett antal år sedan, men har senare haft rykte om sig att ha försämrats. Under den tiden provade jag den inte regelbundet. Jag läste dock nyligen någon som hävdade att den var tillbaka i form och detta exemplar tyder på att detta stämmer. Kanske en bättre årgång på basvinet?

José Michel Pinot Meunier Brut – Pinot Meunier (”Blanc de Noirs”)
Druvsort: 100% Pinot Meunier. Ursprung: tillverkaren finns i Moussy
Dosage: 10 g/l. 299 kr

Ljusgul färg, lätt pommac-tonad.
Doft: gula och röda äpplen, lätt örtig, lite honung och tropisk frukt, mandel, lätt rökig.
Smak: medelhög syra, lite honung, gult äpple, bra fruktkoncentration, lätt beska, fruktig eftersmak. Smaken ger ett ”äppeljuice-intryck”, i positiv mening. 87-88 p

Det är inte så lätt att hitta druvren Pinot Meunier, men druvan är lite av en specialitet för den här tillverkaren, som jag skrivit om förr. Trevligt att syran inte var alltför låg denna gång, för det har jag ibland upplevt som Meuniers problem.

Alla tre viner fick ett antal bäströster, aningen fler för Pierre Peters än André Clouet, och lite färre för José Michel. Kul att även Meunier-vinet fick bäströster, och jag tycker det var tillräckligt bra och tillräckligt ”lite udda” för att motivera det. Alla gissade nog rätt på var det fanns Chardonnay och ungefär 2/3 gissade rätt i valet mellan Pinot Noir och Pinot Meunier.

Flight 2: Storhuschampagne i olika stil

Moët & Chandon Brut Impérial – Störst produktion av alla…
Druvsorter: 30-40% Pinot Noir, 30-40% Pinot Meunier, 20-30% Chardonnay.
20-30% reservvin, dosage 9 g/l. 354 kr

Blekgul färg.
Doft: fruktig, gult äpple, citrus, aningen tropisk frukt, lätt örtig.
Smak: fruktig, gult och rött äpple, citrus, relativt hög syra, lätt grapefruktsbeska, frisk-syrlig smak och eftersmak. 85 p.

Det var nu några år sedan jag senast serverade standard-Moët blint bland några andra respektabla storhuschampagner som jag tycker är bra. Hittills har Moët alltid framstått som sämst, så jag var mycket nyfiken på hur den skulle klara sig den här gången, för jag har läst att Brut Impérial har förbättrats. Det fick en bäst-röst av 24 i blind omröstning, och bland de intressanta omdömena som fälldes av kursdeltagarna fanns ”alla i första flighten var ju bättre [och billigare]” och ”den var mer lik förra gångens crémants än de övriga Champagnerna”. Således gick det likadant den här gången som tidigare. Det är däremot inte alls ett dåligt vin, utan är tvärtom välgjort med rena aromer och utan defekter. Dock är det inte så koncentrerat i sina aromer, och det är mer fruktigt och friskt än att motsvara vad jag tycker är champagnetypiskt, så för att vara en Champagne betraktar jag Brut Impérial som rätt medioker och helt klart inte prisvärd. Den här borde ligga lägre i pris än de välgjorda småodlarskumporna i förra flighten, om man ser till vad man får i flaskan. Ca 200 kr, i nivå med budgetskumpor från småodlare och kooperativ, vore nog rimligare än 359 kr. M&C talar inte om hur lång lagringstid som de ger Brut Impérial, men det lär var rätt kort (max 2 år?), vilket förklarar att den inte hinner bli lika brödig som de lite bättre. Det innebär också att det nog är ett yngre basår i denna än i de övriga. Jag gissar att övriga har 2008 eller möjligen 2007 som bas, om de flaskor som säljs nu har degorgerats i början av 2012 efter ca 3 år på flaska. För Brut Impérial kan det vara 2009, som är ett varmare år, vilket skulle förklara inslaget av tropisk frukt. Relativt mediokert druvmaterial från ett varmt år, skördat med höga skördeuttag, men vinifierat mycket kompetent i en bra anläggning, och sålt med relativt kort lagringstid – ja, då tror jag att man får ungefär den här stilen.

Några var mycket förvånade över att ett så känt märke som Moët & Chandon gav ett så slätstruket intryck. I ärlighetens namn ska jag säga att förklaringen till Moëts rykte inte bara är en stor marknadsföringsbudget. Årgångs-Moët, som numera heter Grand Vintage, och prestigechampagnen Dom Pérignon, står sig normalt väl mot det som kommer från de flesta andra hus. Således presterar Moët trots allt väl i den delen av sortimentet som ”champagnenördar” intresserar sig för, även om de årligen släpper ut tiotals miljoner flaskor medioker Brut Impérial. Nämnas kan att Brut Impérial brukar få lite mer av den klassiskt brödiga tonen om man lagrar flaskorna ett år eller så innan man dricker dem, och att magnumflaskor av Brut Impérial brukar vara klart bättre. Magnum är i princip alltid bättre av alla skumpor, men när vi pratar om detta vin lär skillnaden vara större än för de flesta andra, så förmodligen får det flaskformatet märkbart längre lagringstid innan de säljs.

Pol Roger Brut Réserve – Kursens referenschampagne
Druvsorter: Chardonnay (1/3), Pinot Noir (1/3) och Pinot Meunier (1/3).
Minst 3 år på jästfällningen, 20-30% reservvin. Dosage ca 12 g/l. 367 kr

Klargul färg.
Doft: mogen gul frukt, gult och rött äpple, brödig, rökig, relativt kraftig doft.
Smak: gult och rött äpple, annan gul frukt, lite bokna äpplen, relativt hög syra, kryddig. Äpplig eftersmak. 87-88 p.

Mycket klassiska champagnetoner – vilket är särskilt tydligt bredvid Moët – och stil motsvarande en välgjord blandchampagne. Dock så skulle jag säga att andra batcher på marginalen har varit ännu bättre än den här, och framför allt varit lite mer koncentrerade i karaktären. Kan man gissa på att det möjligen är basvin från 2007 i den här batchen? Den årgången bör vara aningen svagare än 2006 och 2008.

Pol Roger är kursens referenschampagne, och återkommer flera gånger. Varför valde jag då Pol Roger som referenschampagne? Jo, jag tyckte att referensen skulle uppfylla ett antal kriterier:
– Ha klassisk champagnekaraktär, med brödighet m.m. och vara av god kvalitet
– Vara en druvblandad Champagne med relativt ”normal” druvsammansättning och ingen udda profil
– Motsvarande årgångs- och prestigechampagne ska finnas i aktuell distribution, och helst ha ett i sammanhanget rimligt pris.

Allt det passade in väl på Pol Roger. Hittills är jag klart nöjd med valet. Det fanns ett antal andra kandidater, men det är förvånansvärt många stora och kända hus som faller på det tredje kriteriet, eftersom årgångs- och prestigevarianterna inte finns kontinuerligt tillgängliga. I Sverige via Monopolet skall tilläggas, och då räknar jag självklart in beställningssortimentet där jag hämtat mer än en tredjedel av kursens viner. Förmodligen misstänker kursdeltagarna att jag är sponsrad av Pol Roger eller deras importör Ward Wines, eftersom jag häller i dem dessa viner varje gång. Så jag tar tillfället i akt att förneka detta ännu en gång. 🙂

Henriot Souverain Brut – Bra hus med rätt låg marknadsföringsprofil
Druvsorter: Chardonnay (knappt 50%), Pinot Noir (knappt 50%) och Pinot Meunier (mindre andel)
Ca 3 år på jästfällningen, ca 20% reservvin. 349 kr

Färg: klargul
Doft: relativt mogen gul frukt, citrus, lite honung, lätt örtig, lite brödig och rökig, mineral, lite blommig.
Smak: gult äpple, aningen citrus, lätt kryddig, relativt hög syra. Lång och frisk eftersmak. 88-89 p.

Fick flest bäst-röster i flighten, 8 av 24. Henriot tjänstgjorde som referenschampagne när jag höll motsvarande kurs i Bryssel. Valet var då inte svårt eftersom min medarrangör Bisty gillar det huset, deras stil faller inom det som jag önskar, och Henriot till rimligt pris fanns att köpa på flera ställen i stan. Det var därför kul att jämföra de två. Om man jämför med Pol Roger så tyckte jag – i likhet med majoriteten av kursdeltagare – att det här vinet var marginellt bättre, men framför allt så märks det att Henriot har en lite högre andel Chardonnay, med mer ”gulfruktiga” aromer och lite tydligare syra. Nu tycker jag i och för sig att det är rätt utmärkande för Henriots husstil att Chardonnay ”talar tydligast” i aromerna.

Lanson Black Label – Framställd utan malolaktisk jäsning
Druvsorter: 50% Pinot Noir, 35% Chardonnay och 15% Pinot Meunier.
Ca 3 år på jästfällningen, degorgerad januari 2012. 339 kr

Ljusgul färg.
Doft: citrus, grönt och rött äpple, lätt örtig, brödig, lite parfym. Diskret doft inledningsvis.
Smak: hög syra, rött och gult äpple, tydligt kryddig, lätt grapefruktsbeska. Syrlig-kryddig eftersmak. 87 p.

Fick 4 av 24 bäst-röster. Utmärkande för Lanson bland standardskumporna är att de både har en hög andel Pinot, med tillhörande rödbäriga/rödäppliga aromer, och hög syra som beror på att de inte använder malolaktisk jäsning, vilket annars är det vanliga för standardskumpa. De med högre syra brukar ha en högre andel av den mer syrastinna druvsorten Chardonnay, och har då andra aromer. Lanson Black Label har därför en profil som gör den mer lämpad för lagring än andra standardchampagner, och vissa tycker att den snarast behöver lagring mer än motsvarande Champagner från andra hus. Trevligt nog har de på senare år börjat sätta ut degorgeringsmånad på baksidesetiketten så de som lagrar flaskorna kan hålla ordning på hur gamla de är.

Jacquesson Cuvée nº 735 – Hög andel Chardonnay och mycket teknisk information på etiketten
Druvsorter: 47% Chardonnay, 33% Pinot Noir och 20% Pinot Meunier.
Basvin från årgång 2007 (72%), reservvin från 2006 (22%) och 2005 (6%). Degorgerad 2:a kvartalet 2011, dosage 3,5 g/l. 339 kr

Ljusgul färg.
Doft av relativt mogen gul frukt, citrus, lätt örtig, ganska tydligt rökig, rostade hasselnötter.
Smak: gult äpple, citrus, mineral, nötter, relativt hög syra, lätt beska. Torrare och stramare än de flesta andra, lite tuffare. 88-89 p.

4 av 24 röstade på detta som bäst. Jacquesson är ett uppåtsträvande mindre champagnehus som har varit modiga nog att stuva om flera gånger i sitt sortiment de senaste 10-15 åren. Från basåret 2000 ändrade de principen för sin baschampagne, och införde den så kallade 700-serien, där den första var Cuvée nº 728. Jacquesson har en relativt hög andel Chardonnay jämfört med många andra (vilket märks i vissa av aromerna), och buteljerar med låg dosage; de ligger i ”Extra Brut”-intervallet trots att det står ”Brut” på etiketten. Detta ger sammantaget ett lite stramare intryck än de flesta andra standardchampagner, men detta är också en klart matigt vin. Flera skribenter räknar numera in Jacquesson bland de 6-10 allra bästa producenterna, men jag tycker att de trots detta har en rätt låg profil i Sverige och förtjänar att uppmärksammas av fler. 15 kr billigare än Moët – det tycker jag bör påpekas…

Bollinger Special Cuvée Brut – Hög andel Pinot Noir, kraftig och med viss fatton
Druvsorter: 60% Pinot Noir, 25% Chardonnay och 15% Pinot Meunier.
Minst 3 år på jästfällningen, delvis fatjäst basvin, 5-10% reservvin (ofta 5-15 år gamla). 395 kr

Fylligt klargul färg.
Doft: gula och röda äpplen, bokna äpplen, tydligt brödig och rökig, kryddig, lätt parfymerad, lite arrak.
Smak: gult och rött äpple, bokna äpplen, relativt hög syra, kryddig. Matigast i flighten. 89 p.

Fick 4 av 24 bäströster. Hade nog förväntat mig ännu lite mer, för bland ”standardchampagnerna” brukar Bollinger tilltala de som gillar vin snarare än aperitifbubbel, med sin kraftiga och matiga Pinot-drivna stil.

Sammantaget måste jag säga att stilskillnaderna inom flighten var tydligare än vad jag hade hoppats på, och det var kul att se att de flesta deltagarna förmådde uppfatta de skillnader som jag tänkt mig: Pinot- respektive Chardonnay-influens, högre syra, mer eller mindre klassiska aromer o.s.v. Sedan är det helt naturligt att det finns olika stilpreferenser bland viner som befinner sig på ungefär samma kvalitetsnivå.

Annonser
Det här inlägget postades i Champagne, Chardonnay, Munskänkarna, Pinot Meunier, Pinot Noir. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Kurs om mousserande viner hos Munskänkarna, del 2: Introduktion till Champagne

  1. Bisty skriver:

    Synd att man inte kunde vara med!
    Så nu ska stockholmarna äntligen få en rejäl förståelse för Champagne, fortsätt demokratisera bubbeldrickandet!

    • vintomas skriver:

      Du får nöja dig med att ha mindre än tre timmars bilresa till ”ground zero” istället, och få ett hedersomnämnande för förra kursen. 🙂

      • Bisty skriver:

        Okej då, nästa bombning av grund zero är bara några helger borta… Förövrigt har jag gjort bil-Reims city, Louis Roederers parking på endast 2 Tim 29 min…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s