Kurs om mousserande viner hos Munskänkarna, del 3: Nya Världen

Temat för del 3 av terminens kurs om mousserande viner inom Munskänkarnas stockholmssektion var mousserande viner från Nya Världen, efter att del 1 ägnats åt blandade europeiska bubbelviner och del 2 åt en introduktion till Champagne.

När jag letade viner till kurstillfället var jag faktiskt lite förvånad över hur pass magert urvalet via Systembolaget var, av den här vinkategorin. Jag måste erkänna att jag själv inte är någon storkonsument av just sådant här bubbel, utan har näsan mer i Frankrike. När vi körde denna kurs i Bryssel i höstas var det inte alltför lätt att få ihop en stor geografisk spännvidd på vinerna, bl.a. misslyckades jag med att få tag på något kaliforniskt bubbel. Eftersom Nya Världen-vinerna i största allmänhet är väl etablerade i Sverige och säljer mer här hemma än i Belgien, så hade jag tänkt mig att urvalet skulle vara bättre än det faktiskt var. Jag fick i och för sig tag på en kalifornier, men å andra sidan inget från Nya Zeeland – och i pommes frites-landet plockade jag enkelt upp två nyzeeländare hos den lokala favorithökaren av Oz/NZ. I Systembolagets sortiment finns exakt ett nyzeeländskt bubbelvin, en rosé, och det passar inte riktigt i en i övrigt vit flight. Att jag beklagar mig över just avsaknaden av nyzeeländska viner, beror på att de brukar göra de ”mest europeiska” vita vinerna i Nya Världen (och riktigt bra Pinot Noir), och således borde ha förutsättningar att även göra vettigt bubbel. Jag har också för mig att de två från Lindauer som jag hade med i Bryssel förra året var rätt bra, trots att de var billiga. Så här tror jag det finns en outnyttjad importmöjlighet. Jag kan i alla fall garantera en försäljning av två flaskor nästa gång denna kurs arrangeras, i fall Lindauers bubbel skulle dyka upp i beställningssortimentet. 🙂

Nå väl, över till de viner som vi faktiskt provade, som kom från Australien (x2), Chile, Sydafrika (x2), USA, och så den allestädes närvarande referenschampagnen. Det blev en flight med sex vita viner, och därefter ett ensamt vin i form av en sparkling Shiraz, d.v.s. ett rött vin. När det gäller bubbelviner från Nya Världen pratar vi nästan enbart om Chardonnay och Pinot Noir, och finns det någon annan druvsort med är det oftast i rätt liten proportion.

De allra flesta tog direkt vilket glas som innehöll referenschampagnen – det var trots allt tredje gången de stötte på exakt samma skumpa – och flertalet röstade också på den som bäst. Jag bad dem därför att rösta en gång till bland de fem övriga, för att få en mer rättvisande jämförelse mellan dessa, och det är de siffrorna som jag redovisar.

Cono Sur Brut – Chardonnay-dominerad från Chile
Druvsorter: 90% Chardonnay, 6% Pinot Noir, 4% Riesling. Ursprung: Valle del Bío-Bío, Région del Sur, Chile.
80 kr

Blekgul färg. Doft av citrus, lite grönt äpple, lätt fläder- och blomton, lätt antydan till godisessens; diskret och någon enkel doft. Smak av citrus, grönt äpple, mycket frisk, hög syra, rent fruktig avslutning med lite gods. 81 p.

Andra röster som hördes var ananas och mandarin, ingen röstade på denna som bäst. I mitt tycke enkel men tekniskt välgjord.

Graham Beck Blanc de Blancs Brut 2008 – Chardonnay från Sydafrika
Druvsort: 100% Chardonnay. Ursprung: Robertson, Breede River Valley, Western Cape, Sydafrika
Méthode Cap Classique, till 50% jäst på ekfat (7% ny ek), dosage 7 g/l. 139 kr

Blekgul färg. Tydligt rökig doft med gult äpple, aningen smör- och kolaton och ylle. ”Dov” doft med tydligt fatinslag. Medelfyllig, smak med grönt äpple, citrus, hög syra, lite kryddig, relativt frisk. Kryddig-spritsig eftersmak. 84 p.

Andra röster: ”instängt” (ylletonen?), patédoft, mineral. 2 bäst-röster. Seriös, men kanske lite övertydlig fatton och lätt Chenin Blanc-känsla på grund av ylletonen. Förmodligen är detta vin det billigaste mousserande vinet med märkbar fatkaraktär i Systembolagets sortiment.

Pongrácz Brut – Pinot Noir-dominerad blend från Sydafrika
Druvsorter: 63% Pinot Noir och 37% Chardonnay. Ursprung: Western Cape, Sydafrika
”Méthode Cap Classique”, dosage 6 g/l. 109 kr

Ljusgul färg, antydan till ”pommacton”. Relativt fruktig doft med päron, gult äpple, lite smulton, persika, lite brödig, relativt nyanserad. Fruktig smak med päron, äpple, persika, bra fruktkoncentration, realtivt hög syra, viss kryddighet, lätt beska. Fruktig-kryddig-frisk eftersmak. 85 p.

Andra röster: lite ylle. 3 bäst-röster. Ett välgjort och nyanserat bubbelvin, men med sina ganska fruktdominerade aromer märks det ganska tydligt att vinet kommer från ett varmare ställe än Champagne.

Jacob’s Creek Chardonnay Pinot Noir Brut Cuvée – Chardonnay/Pinot Noir-blend från Australien
Druvsorter: Chardonnay och Pinot Noir. Ursprung: South Eastern Australia
Dosage 11 g/l. 89 kr

Fruktig doft med äpple och persika, lite tropisk frukt, antydan till godisessens, något sötaktig doft, lätt aromatisk, antydan till brödighet. Fruktig smak, gult och rött äpple, citrus, relativt hög syra, fruktig eftersmak. 81 p.

Andra röster: aprikos, blommig, kort smak. 9 bäst-röster. Här skilde sig min och flera av kursdeltagarnas smak, för jag tycker det här vinet är påtagligt enkelt i stilen, och föredrar de flesta andra i flighten.

Pol Roger Brut Réserve – Kursens referenschampagne
Druvsorter: Chardonnay (1/3), Pinot Noir (1/3) och Pinot Meunier (1/3).
Minst 3 år på jästfällningen, 20-30% reservvin. Dosage ca 12 g/l. 367 kr

Klargul färg. Rökig och brödig doft, gult äpple, mogen citrus med citrusskal, nyanserad. Smak av citrus, gult äpple, hög syra, relativt kryddig, äpplig-frisk eftersmak. 87-88 p.

Fick nog lite mer citrusassociationer av detta vin än vid tidigare kurstillfällen, berodde förmodligen på sällskapet av andra viner. Fick inledningsvis 13 av 20 bäströster.

Gloria Ferrer Sonoma Brut – Pinot Noir-dominerad blend från Kalifornien
Druvsorter: 91,2% Pinot Noir och 8,8% Chardonnay. Ursprung: Sonoma County AVA, North Coast, Kalifornien
18 månader på jästfällningen, dosage 13 g/l. 194 kr

Œil de perdrix-färg, nästan blek rosé. Kraftig doft av moget päron, rött äpple, persika, smultron, en del kryddighet, rökighet och brödighet. Relativt fyllig smak, rött äpple, smultron, päron, tydligt kryddig, en del fruktsötma, bra syra, fruktig-kryddig eftersmak. Matig stil, mycket blanc de noirs-artad (även om det saknas 8,8% för den beteckningen). 86-87 p.

Andra röster: rosor, jordgubbar. 3 bäst-röster. Även här skiljer sig min smak från majoriteten av mina kursdeltagare, det här bubblet hade en härlig, kraftig och kompromisslös Pinot Noir-karaktär, och jag håller det som det bästa av de fem Nya Världen-vinerna i flighten.

Avslutningsvis serverades ett rött Nya Världen-bubbel på egen hand:

Wyndham Estate Bin 555 Sparkling Shiraz
Druvsort: Shiraz. Ursprung: South Eastern Australia
Lätt ekfatslagring. 145 kr

Djupröd klar färg, små bubblor. Fruktig och sötaktig doft av röda och mörka bär, lätt blommig, antydan till choklad och fat. Fruktig smak, röda och mörka bär, milda tanniner, kryddig, lätt sötma (men i huvudsak torr), 83-84 p.

Gott folk, man har inte provat allt innan man har provat Sparkling Shiraz! (Samma sak kan i och för sig sägas om bl.a. Vin Jaune, vit Merlot och Uhudler.) Det här vinet påminner ganska mycket om en s.k. ”godis-Shiraz” men med bubblor. Kan funka till plockmat med charkinslag eller varför inte chokladdesserter.

Degorgeringsdatum på Champagne

Så här ser det oftast ut, enbart degorgeringskoder som inte innehåller någon information i klartext. Till vänster Moët & Chandon Brut Impérial, till höger Henriot.

Förresten, ett litet tillägg som egentligen hör till förra lektionen, om Champagne. Jag är varm anhängare av att champagneproducenterna identifierar vilken batch som faktiskt finns i flaskan. Detta har successivt blivit vanligare i form av degorgeringsdatum på årgångschampagner där i och för sig man redan vet vilken årgång som finns i flaskan. Bl.a. har Moët & Chandon infört detta på Grand Vintage från den nylanserade årgången 2004, men behovet är egentligen större på standardchampagnerna utan årgångsbeteckning. Där verkar de stora husen dock tveka, förmodligen för att de flesta av dem av marknadsföringsskäl hävdar att alla batcher är exakt likadana (vilket inte stämmer, även om variationerna är måttliga hos bra hus) och de tycker att bara årgångschampagnerna är lämpliga att lagra (vilket inte heller stämmer, de flesta non-vintage mår utmärkt av minst 1-2 års ytterligare lagring). Flaskorna har i och för sig oftast en liten batchkod på etikett eller flaska, men den är inte utformad för att gå att tolka i klartext, utan är bara till för att tillverkarna ska kunna hålla koll på partier som visar sig ha defekter, kommer i retur eller liknande. Om man lagrar flaskorna själv i syfte att dricka dem med lite ålder måste man i de flesta fall därför märka flaskorna med inköpsdatum, för att hålla isär dem.

Så här ska en slipsten dras! Jacquesson 735 (vänster) är degorgerad 2:a kvartalet 2011 (en härlig ålder för ett årgångslöst bubbelvin av hög kvalitet som ligger i distribution just nu och kostar mindre än standard-Moët!), Lanson Black Label (höger) är degorgerad i januari 2012.

Mot denna bakgrund tycker jag att de hus som förser sina flaskor med minst degorgeringsinformation, och helst även information om vilket basår de använt, är värda en eloge. Av de som jag hade med förra gången, sätter Jacquesson ut all denna information och Lanson sätter ut degorgeringsinformation, vilket syns i bilden. Två andra som också sätter ut denna information är Bruno Paillard och Charles Heidsieck (som alltid har hållit högre klass än de övriga Heidsieck-husen). Jacquesson och Paillard finns i ynkligt få Systembutiker, med tanke på att det också är klart bra saft i flaskorna, och Charles Heidsieck är förpassad till beställningssortimentet. Otack verkar i de flesta fall vara de svenska champagneköparnas lön… Köp mer av dessa och mindre av något annat, gott folk!

Annonser
Det här inlägget postades i Australien, Champagne, Chardonnay, Kalifornien, Munskänkarna, Pinot Noir, Sydafrika. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Kurs om mousserande viner hos Munskänkarna, del 3: Nya Världen

  1. Bisty skriver:

    Krut kan ju numera tryckas också. En inte så oviktig detalj när man ska välja bland alla Kruger som ligger och dräller i källaren här i Pom Fritlandet…

  2. Bisty skriver:

    Krug kan numera trackas menar jag, smartphonemisstag…

    • vintomas skriver:

      Ond Krug förgås inte så lätt? 🙂 Jo, den infon är bra och ett klart steg framåt. Men med en ID-kod, inte riktigt i klartext på etiketten, vilket de gott kunde gjort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s