Äldre årgångar av Faustino I Gran Reserva inklusive en födelsedagsrioja vid jordens undergång

Man får ju av och till stå ut med många förolämpningar här i livet, men en av de grövsta jag varit med om är att den eländiga mayakalendern enligt skumögda uttolkare har lagt jordens undergång på min födelsedag 21 december. Nåväl, eftersom det då inte tycks finnas någon anledning att spara ytterligare på gamla viner, tyckte jag det var en anledning så god som någon att öppna ett vin från mitt födelseår 1968. Det året utmärkte sig inte bara av politiska idéer av tvivelaktig kvalitet, inte minst med spridning från Frankrike, utan även av att såväl de franska som tyska vinerna av den årgången höll minst sagt tvivelaktig kvalitet. Däremot ska årgången vara hyggligt bra i Italien och Spanien, även om det vid den tiden fanns ett betydligt smalare utbud av kvalitetsproducenter i de länderna jämfört med idag.

Faustino I 1968 årgångsetikettSåledes greppade jag efter en flaska Rioja från 1968, i form av den gamla bekantingen Faustino I Gran Reserva. Jag misstänker att vinerna från Faustino idag inte är så vanliga att lagra upp för långt senare konsumtion i svenska vinsamlares källare, eftersom intresset för Rioja bland svenska vinkonsumenter falnade betydligt under 1990-talet, och nog endast vinerna från vråltraditionella producenter som Lopéz de Heredia (som gör Viña Tondonia m.fl.) är allmänt sedda som lagringsviner. Men som en stor och gammal producent sitter de själva tydligen på ett hyggligt lager av gamla årgångar, som de även säljer flaskor från. Tidigt i våras gav deras importör Bibendum en möjlighet att prova några äldre årgångar av flera av de viner de importerar. Av Faustino I bjöds på 1964, 1970 och 1991, under ledning av en representant från firman, och de äldre vinerna var klart intressanta, och ärligt talat betydligt bättre än jag hade förväntat. Detta fick mig att hålla utkik efter gamla Faustino I, och jag hittade senare några flaskor 1968 i Tyskland.

Faustino I 1968 flaska

Samma gubbe och etikett då som nu. Även guldtråden fanns på den tiden, men den här flaskan hade den inte i behåll.

Faustino I Gran Reserva 1968

Vid den här tiden tycks det ha varit 85% Tempranillo, 10% Graciano och 5% Mazuelo som gällde.

Mellanröd färg med tegelfärgad kant. Trevlig och komplex doft med tydligt utvecklade toner: animaliska toner med läder, köttsaft och lite slaktbänk, milda och sötaktiga kryddor, blandad skogssvamp, maltdoft, lite kaffesump och aningen volatil syra; även mogna röda bär, lätt rökton och torkade träbitar. Klassisk doft för en gammal Rioja, men också många andra rödviner som fått rejäl ålder och jag associerar en del till gammal Bourgogne. Medelfyllig, mogna röda bär, aningen fruktsötma och en del viskositet i attacken, knappt medelhög fruktkoncentration, aningen mineralton av lite jordig karaktär, tanninerna nästan helt mjuknade men känns något mer i eftersmaken, en del kryddighet, mycket lätt beska. Inte alls otrevlig, men klart faddare i smaken än vad 1964 och 1970 (då direkt från producenten) var, se nedan. Tillsammans med den trevliga doften blir det sammanlagda betyget dock 89 p.

Har nog passerat zenit, men livslängden bestäms i detta skede framför allt av korkarnas skick. Från en flaska med mycket bra fyllnivå, men med mjuk och svampig kork som var enklare att trycka ner i flaskan än att försöka få ut hel.

Avnjöts till en lammstek med potatisgratäng och rödvinssås.

Anteckningar från Bibendum-provningen i februari 2012

Faustino I Gran Reserva 1964

85% Tempranillo, 10% Graciano, 5% Mazuelo. 80% amerikansk ek, 20 månader på fat.

Mellanröd, ljus tegelton i kanten. I doften tydlig utveckling med mycket klassisk Rioja Gran Reserva-doft, röda bär, läder, andra animaliska toner, kryddor, kaffe. Mer än medelfyllig i smaken, röda bär, lite sötma i attacken, milda tanniner, mycket nyanserad. 92 p.

Fantastisk spänst för åldern, men så anses 1964 också av flera bedömare vara 1900-talets bästa Rioja-årgång.

Faustino I Gran Reserva 1970

85% Tempranillo, 10% Graciano, 5% Mazuelo. 30 månader på fat. Dök senare upp på Systembolaget för 599 kr, men finns tyvärr inte längre kvar att köpa där.

Mellanröd, tegeltonad kant. I doften torkade röda bär, apelsin?, kryddor, dill, mer fruktig doft än 64:an, men klassisk Rioja-doft. Fyllig smak, sötaktig, bra fruktkoncentration, rejäla tanniner, men mjuka, lite tunn i eftersmaken. Fullt utvecklad. 91 p.

Vissa föredrog denna framför 64:an, då den var fruktigare, men jag föredrog den nyanserade elegansen hos det lite äldre vinet.

Faustino I Gran Reserva 1991

Mellanröd färg med röd kant. I doften animaliska toner, röda bär och lite sötaktig frukt, något kryddig, lite vanilj. Mer än medelfyllig, mörka och röda bär, lätt sötma, lite kryddig, mjuka tanniner. 90 p.

Just nu är det årgång 2000 av Faustino I som distribueras av vårt kära monopol, till priset 149 kr. Har inte provat den årgången.

Ett litet tillägg om 1968, och liknande usla vinårgångar, förresten: i alla årgångar av denna typ finns det fortfarande starkviner i oxiderad stil att hitta i form av bl.a. Madeira och Colheita Port – jag passade bl.a. på att korka upp en Quinta do Noval Colheita 1968 i samband med min 40-årsfest, och den var alldeles ypperlig.

Annonser
Det här inlägget postades i 1964, 1968, 1970, Rioja, Tempranillo. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Äldre årgångar av Faustino I Gran Reserva inklusive en födelsedagsrioja vid jordens undergång

  1. Ping: Older vintages of Faustino I Gran Reserva including a birthday Rioja at the end of the world | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s