Champagne med Bisty & co

De sista dagarna i juli fick jag s.k. storfrämmande i form av Bisty med familj, som lämnat Belgien för att genomföra en Sverigeturné. Han får anses vara starkt medskyldig till att ha ökat mitt champagneintresse under min tid i Bryssel, och då särskilt intresset för mindre producenter och besök hos dessa. Därför tyckte jag att det var lämpligt att öppna några flaskor, genomgående mindre småproducenter, till middagen en av kvällarna. Det blev en champagne med rätt normal stil från en producent som vi besökt gemensamt, två 2008:or från lite speciella och högklassiga producenter, och en riktig praktpjäs från trollkarlen i Avize.

Champagne 20130730

J. J. Richard Carte d’Or Cuvée de Réserve NV
40% Pinot Noir, 40% Chardonnay, 20% Pinot Meunier. Inköpt maj 2011 hos tillverkaren.

Utseende: Ljusgul
Doft: Gult äpple, annan mogen gul frukt, lite honung, diskret blommig.
Smak: Mogen gul frukt, bl.a. äpplen, lite fruktsött intryck, bra syra (men inte direkt hög), fruktig avslutning.
Sammanfattning: En trevlig champagne, och jämfört med de övriga är den i ”standardstil”, med antydan till utveckling, 87 p.

Mer om J. J. Richard nedan!

David Léclapart l’Amateur 2008
100% Chardonnay, formellt årgångslös men årgången står med koden ”L.V08” på baksidesetiketten.

Utseende: Klargul
Doft: Äpple, cider- och äppelskrottsaromer, äppelvinäger, citrus, diskret blommig, mineral, ”torr” i doft, på sätt och vis klart udda.
Smak: Mycket torr, äpple, ciderton, citrus, bra koncentration, mint, lite citronlakrits, mineral.
Sammanfattning: Matigare än väntat (nog en avspegling av årgången), med typiska toner för en utvecklad Léclapart. 90 p

Jag skrev nyligen om flera andra Léclapart provade i våras.

Cédric Bouchard/Roses de Jeanne Inflorescence Côte de Val Vilaine 2008
100% Pinot Noir, degorgerad april 2010, formellt årgångslös men årgången anges med koden ”V 08” tillsammans med degorgeringsmånaden.

Utseende: Ljus- till klargul
Doft: Mogen gul frukt, gult äpple, persika, lite honung, mandel, blommig med vita blommor, rätt stor doft. Mer honungstonad än föregående.
Smak: Klart torr, gula och röda äpplen, bra koncentration, lite kryddton, relativt hög syra.
Sammanfattning: Närmast blanc de blancs-stil trots att det är en blanc de noirs, 91 p.

Jacques Selosse Lieux-Dits Aÿ La Côte Faron
100% Pinot Noir, degorgerad 23 februari 2011.

Utseende: Gyllengul
Doft: Boket gult äpple, apelsin, torkad frukt inklusive vita russin, kryddton, fatton, parfym. Stor doft och stor elegans!
Smak: Stor koncentration och fyllighet – matig!, söt och mogen gul frukt, gult äpple, persika, bra syra, viss kryddton, fin balans och mycket elegant.
Sammanfattning: Ett stort vin, 95 p.

Det här vinet fanns också med när vi våren 2012 ställde upp de tre vingårdsviner som då fanns släppta från Selosse mot Jacquessons vingårdsviner. Jag tyckte då bäst om detta vin bland Selosserna, och lika bra om det nu – mums! Selosses lilla och svåråtkomliga produktion av Pinot Noir-champagner brukar alltid imponera stort.

Flaskan från J. J. Richard väckte lite minnen till liv. På etiketten anges producenten som J. J. Richard & Fils, men det är samma producent som Champagne Richard-Fliniaux i Aÿ, bara ett annat varumärke. Richard-Fliniaux Carte Perle är samma vin som J. J. Richard Carte d’Or, men med annan etikett, var informationen vi fick på plats. Eftersom de fick svenskar på besök, så uppstod en diskussion om Richard Juhlins Champagne Guide, version 2008, som vår värd såg en av oss ha med i den svenska versionen. Efter översättning pekade vår värd – en mycket trevlig prick – i den korta texten om denna producent ut ett stort antal fel och tveksamheter för oss, eftersom vi blev sittande ett bra tag hos honom och provade några av hans bubbel. Vi hade nämligen hyrt lägenhet hos honom och kom till Aÿ samtidigt som det var dags att stänga för dagen. Till att börja med är namnet fel, det står specificerat som ”Fliniaux, Richard”, men namnet är alltså Richard-Fliniaux, sammansatt av två efternamn med bindestreck mellan, efter att hans mor Nadège Fliniaux hade gift sig med Jean-Jacques Richard, blivit Nadège Richard-Fliniaux, och senare tagit över sin fars verksamhet. En av de personer som nämns i Juhlins historieskrivning som tidigare ansvarig för vinerna förklarades vara ”min onkel, han jobbade på kontoret!” och alltså inte alls med vinmakning. Han höll heller inte med om karaktäriseringen av vinerna – men där är vi ju ute på subjektiv mark – men verkade däremot inte reagera så mycket över kvalitetsklassningen (två stjärnor av fem), så jag tror inte det var där skon klämde. Firman anges också vara négociant (NM), men på den flaska jag provade står det RM, alltså odlare med egna druvor. Druvsammansättningen är tydligen också fel på flertalet cuvéer, där det verkade vara gamla siffror från ej längre producerade cuvéer som stod kvar och bara namnet var utbytt. Ja, syftet med denna post var egentligen inte att hacka på Juhlins bok, men när vi nu satt och pratade kom vi att tänka på det här besöket och de många anmärkningar som vi fick på detta ställe. Juhlins bok ligger för all del bra i handen vid besök och mitt exemplar är flitigt tummat, men frågetecknet kring hur pålitliga och uppdaterade faktauppgifterna i Juhlins bok är finns där. Det ska bli intressant att läsa hans nya bok, En doft av champagne, som till sist ska komma ut i höst efter att den först verkade vara på väg i slutet av 2012. Intressant både för att se hur upplägget är, och hur uppdaterade producentprofilerna är. Jag hoppas att det inte bara är så att i stort sett samma text använts en gång till, och poäng på några tusen ytterligare champagner lagts till, utan att det är en större uppdatering som gjorts. Det får nog bli en bokrecension någon gång i höst.

Nu har det varit huvudsakligen champagneinlägg i några veckor bloggen, eftersom jag också använt mig av en del anteckningar som blivit liggande, så förmodligen bubblar det ur öronen på er som läst dem alla. Jag vet att en och annan i och för sig inte har något emot just den känslan. 🙂 Men en tid framöver lär det istället bli en blandning av Bordeaux (Sauternes, torrt vitt och rött), Loire, Rhône och Tyskland på bloggen, både baserat på några kommande provningar i augusti och på anteckningar som legat och väntat ett tag på att skrivas ihop. Sedan får vi se med vilken takt de dyker upp, eftersom det också kan komma jobb och liknande i vägen.

Annonser
Det här inlägget postades i Champagne, Chardonnay, Pinot Noir. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Champagne med Bisty & co

  1. Ping: Champagne with Bisty & co | Tomas's wine blog

  2. johan skriver:

    Fan det var mindre kul att läsa vad man missade…ska verkligen inte missa nästa gång !

  3. Bisty skriver:

    Selosse Faron är den bästa champagnen jag smakat, slår t o m Salon 1985 i upplevelse!

  4. Bisty skriver:

    Enligt min erfarenhet är den grekiska skattelängden mer uppdaterad och komplett än den där bokens information om småodlarna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s