Mini-BYO med fyra champagner

Ett litet BYO med fyra champagner gick av stapeln i mitt kök för två veckor sedan. Utan att flaskbidragen planerades fram blev det faktiskt tre druvrena champagner på varsin av de tre dominerande champagnedruvorna Pinot Noir, Pinot Meunier och Chardonnay, dessa tre från småodlare. Dessutom en mogen blandchampagne från ett bra hus.

Champagne BYO 20130913

Chartogne-Taillet Heurtebise
100% Chardonnay. Basår 2008 eller möjligen 2007. Står inte på baksidesetiketten, vilket det brukar göra på Chartogne-Taillets andra champagner.

Ljus- till mellangul, rejäl mousse. Doft av persika, gula äpplen med tydlig äpplemoston, ekfat kan anas, mineral, lite vanilj och vita blommor. Smaken är torr (men inte extremt torr) och fruktig, med gult äpple, lite persika och citrus, bra syra, mineral, och en frisk avslutning. Relativt ung, men tillgänglig, 89 p.

Alexandre Chartogne tog över egendomen från sina föräldrar 2005. Med start i årgången 2006 började han införa vingårdsbetecknade champagner; denna Chardonnay är den tredje av dessa. Han är Selosse-inspirerad och använder ekfat, men jag tycker inte att fatinslaget eller oxidationstonerna är lika tydliga som hos Selosse. Chartogne-Taillet ligger i byn Merfy (varken grand cru eller premier cru, utan ligger på blygsamma 84 på skalan) nordväst om Reims, i ett område som inte ens finns med på vissa champagnekartor. Även före Alexandre gjorde Chartogne-Taillet klart bra champagner, t.ex. visade sig deras vanliga årgångs-2002:a från en mycket gynnsam sida tidigare i år, men numera har de sällat sig till den nya generationens småproducenter.

Ulysse Collin Les Maillons 2009
100% Pinot Noir, degorgerad 07/03/2013.

Pommacfärg, nästan lite rosé – således œil de perdrix-färg (”påfågelsöga”) och klart djup färg för en vit champagne. Doft av mogna päron, äpplemos av röda äpplen, kryddton, vita vinbär, lite smultron och skogsbär, lite fat, efter ett tag kommer det fram toner av citrus och röd bourgogne. Klart torr smak med mogna päron, persika, äpple, rejäl koncentration, lätt örtton, lätt parfymkänsla, tydlig kryddighet, rejäl mineralitet, hög syra. Fullt tillgänglig nu – förvånansvärt nog – men kan nog höja sig lite till med utvecklade toner. 92(+) p.

Jag fick det här vinet blint, och tyckte att det hade Aÿ-stil. Ay är en Pinot Noir-dominerad grand cru-by med mycket sydsluttningar och ger några av de kraftigaste Pinot Noir-baserade champagnerna. Det här vinet har verkligen rejäl koncentration och tyngd! Ulysse Collin är den kanske starkast lysande stjärnan av de som kommit fram de senaste åren, och gör mycket kraftiga men samtidigt eleganta champagner från Côte Sezanne, strax söder om Côte des Blancs. Även här en Selosse-inspirerad producent, men jag tycker hans fokus ligger mer på kraft i frukten och att fattonen är mycket väl integrerad. Sitt nuvarande sortiment, med tre vingårdsviner (två Chardonnay och en Pinot Noir) införde han med årgången 2008. Jag provade alla tre 2008:or i slutet av förra året, och sett i efterhand var jag nog snål med poängen den kvällen, eftersom jag då gav 2008:an en pinne mindre än jag nu ger 2009:an.

Chartogne-Taillet Les Barres 2006
100% Pinot Meunier, gamla oympade stockar.

Klargul färg, bra mousse. Doft av gula äpplen, lite äppelmos, tydlig rökig ton, en del citrus, aningen persika, mineralton, en del relativt välintegrerade fat, med ökad temperatur toner av honung och örter. Smak med gul frukt, gula äpplen, hygglig koncentration, mineral, rätt bra syra, kryddton. 90 p.

Inte helt lätt att identifiera det här som Pinot Meunier, om man inte som jag redan visste vad det var. Snarast var det mest blanc de blancs-lika toner, även om man kunde hitta Meunier-markörerna (söt doft i kombination med lite örtiga toner, och inte alltför hög syra) vid lite högre temperatur om man verkligen visste vad man skulle leta efter. Jag har för mig att det här vinet hade mycket mer karaktär av blå druvor när jag senast provade det i början av 2012. Det här var Chartogne-Taillets första vingårdschampagne, gjord på Pinot Meunier från gamla oympade stockar. När jag besökte honom 2010 har jag för mig att han sa att de var planterade 1945, och det står ”60 år gamla” på baksidesetiketten. På hans nya webbplats anges dock planteringstillfället för Les Barres som 1952 och senare. Anledningen till att de har oympade stockar som inte har ätits upp av den lömska vinlusen är att det finns rätt mycket sandiga vingårdar i Merfy, och vinlusen gillar inte sand.

Jacquesson Cuvée no 729
34% Chardonnay, 34% Pinot Noir och 32% Pinot Meunier. Basår 2001: 58% 2001, 38% 2000 och 4% 1999.

Klargul färg med en del gyllene ton. Klassisk utvecklad champagnedoft med bröd, brioche, en del rostade hasselnötter, kaffe, svamp, gula frukter, gula äpplen och lite citrus. Smaken är torr (men ej extremt torr) med lite söt frukt i attacken, och gula äpplen, lite kryddighet och mineral, rätt bra syra (men ej extremt hög). Fullt utvecklad, trevlig, smakar mogen frukt och lite låg syra. 90 p, för jag gillar mognad.

Det här var den andra releasen i Jacquessons 700-serie, efter premiären med den 2000-baserade no 728. 2001 är den svagaste champagneårgången av de nio år (2000-2008/no 728-736) som serien har kommit ut, men det märks bara genom lite extra mognad i vinet. I och för sig har de också använt hela 42% reservvin. Fantastiskt bra för vilken ”standardchampagne” som helst, och helt sagolikt bra givet basåret. (Jag gissade först att det här var en rätt gammal årgångschampagne från ett lite svagare år som 1992 eller 1993.) Bevisar åter varför det lilla champagnehuset Jacquesson – som i huvudsak jobbar som en ovanligt stor småodlare – förtjänar att räknas bland de allra bästa i Champagne.

Johan har också skrivit om sina intryck av champagnerna.

Annonser
Det här inlägget postades i Champagne, Chardonnay, Pinot Meunier, Pinot Noir. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Mini-BYO med fyra champagner

  1. Ruso skriver:

    Tips! Ställ in autofokus eller ta bilden innan pavorna är tomma. 😉
    Jacquesson 736 som finns nu är lysande tycker jag. Kusinerna från huset bredvid gör också väldiga goda champagner, Gaston Chiquet

    • vintomas skriver:

      Vekrligen inget snyggt foto, ens för att vara taget med en iPhone som tydligen föredrog att fokusera på fönsterrutan eller något i den. Däremot är det lite svårt att fotografera de fulla flaskorna tillsammans om de anländer inlindade för att dölja etiketterna med tanken att ingen ska veta vilka alla är innan de är provade. Slattarna försvann också iväg, så det gick inte att snygga till fotot efteråt.

  2. Johan skriver:

    Bra skrivet, och roligt att se att vi tycker ganska snarlikt om vinerna 🙂

  3. Ping: Mini-BYO with four Champagnes | Tomas's wine blog

  4. Ake skriver:

    Bra skrivet som vanligt. En måhända överdrivet nördig zoologisk kommentar dock:
    Perdrix = rapphöns. Paon = påfågel. Det är alltså färgen på hönsfågelns öga som har en aning rödstänk, det har inget med påfågelns alla ”extra-ögon” att göra. Eller med fjärilen påfågelsöga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s