Abbaye de Lérins – provençalska munkviner i fransk rörpost från Handla på vingården

Handla på vingården Abbaye de LérinsHandla på vingården är en av de nätvinhandlare som säljer viner på distans från Frankrike till Sverige och som ombesörjer inbetalningen av svensk alkoholskatt utan att flaskorna behöver passera det statliga monopolet. Något som dock är lite speciellt med Handla på vingården är deras provningsboxar, som vardera består av tre rör á 6 cl med olika viner från samma producent. Ett rör innehåller alltså lagom mycket för att man ska kunna prova respektive vin och skaffa sig en uppfattning om det. En box kostar 99 kr inklusive frakt, och om man köper efter att ha provat får man dessa 99 kr som rabatt på beställningen. Detta upplägg möjliggör ju faktiskt att man själv provar vinet och ser om man vill köpa det. En mycket bra idé eftersom man då kan utgå från sin egen smak snarare än någon annans, såsom vinjournalisters eller vinbloggares, för man vet ju aldrig vilka märkliga uppfattningar sådana skumma typer har, eller om de har samma smak som man själv. Detta upplägg efterliknar ju just att ”handla på vingården” i bokstavlig mening, eftersom man då i de flesta fall kan både prova vinerna på plats och sedan köpa dem. I mer liberala och lite sydligare belägna länder är det för all del också vanligt att vinhandlare har några enstaka viner öppna för provsmakning i sina butiker, men det förekommer ju aldrig i monopolets Sverige.

Handla på vingården verkar ha ambitionen att lansera en ny producent och en tillhörande provningsbox per månad. Dock finns flera producenter, även från tidigare månaders lanseringar, att köpa samtidigt. Billigare viner säljs i 6-pack, men några av de dyrare – bland annat de jag provade – säljs en och en, men med totalt 6 flaskor som minsta beställning.

Viner från Abbaye de Lérins

Aktuell lansering innehåller viner från klostret Abbaye de Lérins. Dessutom finns säsongsmässigt ett antal champagner att köpa, där Gosset Grande Réserve utan tvekan är bäst och mest intressant.

Flygfoto av Abbaye de Lérins, notera raderna av vinrankor till höger i bild. Bilden kommer från Wikimedia Commons.

Abbaye de Lérins ligger på medelhavsön Île Saint-Honorat utanför Cannes, och räknas till den franska vinregionen Provence. Den orden som driver klostret är Cistercisenserorden, som mer än något annan orden hör ihop med, och varit viktig för utvecklingen av många av de klassiska vinregionerna. Detta gäller inte minst Bourgogne (där orden uppstod, i Cîteaux) och de tyska regionerna längs Rhen. På Saint-Honorat fanns det munkar från 400-talet fram till 1787, då verksamheten tycks ha ebbat ut redan några år före franska staten konfiskerade de flesta kyrkliga egendomar (inklusive kloster och vingårdar). Om det fanns någon mer omfattande vinodling på ön redan under dess äldre tid som kyrkligt tillhåll, före 1787, hittar jag ingen uppgift om. Ön Saint-Honorat köptes 1859 tillbaka av biskopen av Fréjus, och sedan 1869 driver cistercisenserna åter ett kloster på ön, som idag bebos av 20 munkar. Denna orden tillämpar i likhet med många andra Sankt Benedikts regler för klosterlivet som bland annat innefattar ora et labora, alltså ”be och arbeta”, där arbetet alltså kan innebär att sköta vingårdar och framställa vin. (Eller för all del att framställa öl, om man tillhör Trappistorden, som är nära släktingar till Cistercienserorden.) Abbaye de Lérins har 8 hektar vingårdar.

Jag har faktiskt aldrig stött på några andra viner som idag tillverkas av cistercisenare, så enbart på grund av deras historia var det i sig mycket intressant med ett smakprov. Det är dock inga lågprisviner som munkarna framställer. Handla på vingården har plockat in fem av totalt sju viner som framställs på klostret, och de tre som finns i provningsboxen (ett vitt och två röda) ligger i prisklass 229-419 kr och är de tre billigaste i klostrets sortiment. Klostrets allra dyraste är för övrigt en Pinot Noir vid namn Saint Salonius som i årgång 2010 kostar 1 896 kr. Det känns faktiskt lite chockerande att en Pinot Noir från en ö utanför Franska rivieran är dyrare än många grand cruer från Bourgogne! Har aldrig provat det så jag vet inte hur det står upp emot t.ex. en Clos de Vougeot, cisterciensarnas gamla paradvingård. Kanske är munkarna i sin prissättning influerade av närheten till Cannes? Eller ger den hantverksmässiga produktionen så små mängder att de måste ta rejält betalt? Nåväl, eftersom det är cisterciensermunkar som driver vingården kommer eventuella överskott till fullo att användas i deras välgörande verksamhet.

Det här var mitt intryck av de tre vinerna i provningsboxen, som var ett varuprov jag fått:

Saint Pierre 2011 (vitt)
IGP Vin de pays de Méditerranée-Provence, 60% Clairette och 40% Chardonnay (eller möjligen 75%/25%, som klostrets egen webbsida anger), 229 kr, flaskorna säljs en och en.

Ljusgul färg. Relativt diskret doft med moget päron och lite cantaloupemelon med lite av denna melons speciella doft som påminner en aning om petroleum, aningen mandel, och rätt tydligt mineralintryck. Medelfyllig+, klart torr smak, stenig mineralton, lite äpple och päron i bakgrunden, bra koncentration i smaken, medelhög syra, lätt beska som dröjer sig kvar i eftersmaken. 88 p.

Det här är ett vin där intrycket nog styrs mycket av hur mycket syra man vill ha i sina vita viner. Är man inte syrakrävande går man nog högre i poäng än jag, men den extremt syrakrävande bör nog leta på annat håll. I likhet med många sydfranska vita viner ligger det alltså lite lågt i syra, men till skillnad mot de flesta vita Rhôneviner (Clairette kan ingå i sydrhônare) så har det här vinet rejäl koncentration utan att framstå som oljigt, vilket är en intressant kombination. Namnet är väl valt, för det är verkligen en stenig (pierre = sten) rackare. Klostrets egen beskrivning antyder ett vin med mycket mer söta frukttoner än vad jag hittar i glaset.

Saint Honorat 2010 (rött)
IGP Vin de pays de Méditerranée-Provence, Syrah, 329 kr.

Mörkröd färg. Djup fruktig doft av mogna körsbär som är delvis kanderade, röda bär inklusive hallon och röda vinbär, aningen lakrits, lätt blommig ton och lite rostade fat med aningen vanilj och brynt smör. Medelfyllig+, körsbär och mörka bär, bra fruktkoncentration, bra syra, kryddton, medel(+) tanniner som är aningen torra och rätt påtagliga, eftersmak med syrliga bär och strävhet. Ung, 89(+) p.

Den rätt tuffa smaken håller lite Norra Rhône-profil, medan doften är mer varm och indikerar ett mer tillgängligt vin med annan fathantering. Så sammantaget är nog vinet rätt troget sitt ursprung, som ju är Frankrike men varmare än Norra Rhône. Jag skulle gärna ge det här lite lagring, men är lite oklar på hur länge. Gissningsvis har de här vinerna lite snabbare utveckling än nordrhônare p.g.a. sitt varmare ursprung.

Saint Sauveur 2009 (rött)
IGP Vin de pays de Méditerranée-Provence, Syrah från gamla stockar, 419 kr.

Mörkröd färg, lite djupare än Saint Honorat. Djup och kraftig doft av mogna mörka körsbär, lite lakrits, en del tjära och rök, aningen animalisk ton och rostade fat med lite vanilj och brynt smör. Klart mörkare doft än Saint Honorat. Fyllig, mycket mogna körsbär och björnbär, rejäl fruktkoncentration, rätt bra syra, medel+ tanniner som ändå har lite polering i stilen, eftersmak med relativt syrliga bär och rejäl strävhet. Ung, 91(+) p.

Ett riktigt seriöst vin! Den lite speciella fattonen (för jag tror det är därifrån tonerna kommer) är den samma som i Saint Honorat, och intrycket av brynt smör bet sig fast när jag väl hade kommit att associera till just detta. Jag gissar att den lite varmare och mer mogna karaktären hos 2009 spelar in i skillnaden mellan vinerna. I smaken fick jag faktiskt inte så lite intryck av en Hermitage (möjligen spetsad med lite Mourvèdre). Även här tror jag att lite lagring kan vara att rekommendera, men möjligen mognar den här snabbare. Dock tror jag att den sedan håller sig riktigt länge med tanke på dess koncentration.

Sammantaget var det intressanta viner, som jag tycker håller en klart rimlig klass för sitt pris, och deras ursprung och tillverkare är onekligen ”en kul grej”. Brukar man gilla sydfranska viner (Södra Rhône och söderut) tror jag att man kan hitta något i Abbaye de Lérins som faller en i smaken. Och för 99 kr kan man alltså bilda sig en egen uppfattning, snarare än att lita på mig.

Om provningsrören och tips om hur man provar från dem

Rören kommer från WIT France, och den tekniskt intresserade kan läsa mer om dem här.

Direkt när jag hällde upp dem i provningsglasen tyckte jag att vinerna var något slutna och att de ändrade sig en hel del med ett antal minuters intensivt snurrande i glaset, vilket tyder på att de kommer från en reduktiv omgivning. Eftersom de uppenbarligen är buteljerade under inertglas (produktinformationen från WIT nämner ”oxygen-free atmospheric condition” – kanske kväve? eller åtminstone en kvävedominerad gasblandning?) för att inte dödvolymen under skruvkorken i 6 cl-rören ska ge oxidationstoner, är detta inte så förvånande. Detta är i grund och botten mycket bra, och rentav nödvändigt för kvaliteten i detta fall, men innebär att man behöver ge de här vinerna lite mer tid än vad man ger en slurk upphälld från en vanlig flaska på en vinmässa om man vill utvärdera dem seriöst. Motstå därför frestelsen att omedelbart efter upphällandet utbrista ”skål och botten opp – sa prinsessan Rosenkno-o-o-opp!” och därefter låta glasets innehåll i lodrät piké försvinna ner i matstrupen. Jag skulle rekommendera att ge viner provade från sådana här rör minst 15 minuter i glaset innan du fäller ditt slutliga omdöme. Så se till att spara minst halva portionen en stund efter första provsniffen/-slurken, återkom en stund senare och se om du fortfarande tycker likadant, och snurra på glaset så mycket som möjligt. Om så behövs, låt vita viner stå upphällda i sitt glas i kylskåp så de inte värms upp för mycket under väntetiden.

Ett ytterligare tips är att korka upp minst ett annat vin, helst ett som du redan är bekant med, som referens. Det är lätt att gilla bra viner, men att uttala sig om mer exakt hur bra man tycker om dem är oftast lättare om man har något att jämföra med. Så det kan nog vara en lämplig idé att testa innehållet i en sådan här box samtidigt som du ändå tänkte öppna en annan flaska till middag.

BKWine har här nyligen recenserat Handla på vingården och deras urval utifrån vad man kan utläsa av deras webbplats.
Annonser
Det här inlägget postades i Chardonnay, Clairette, Nätvinhandel, Provence, Syrah. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Abbaye de Lérins – provençalska munkviner i fransk rörpost från Handla på vingården

  1. Ping: Abbaye de Lérins – insular monk wines from Provence | Tomas's wine blog

  2. Ping: Blandat franskt från Handla på vingården: två röda och ett sött | Vintomas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s