Bourgogneprovning hos Bouchard Père & Fils i Beaune, samt lite äldre bonusanteckningar

I november var jag några dagar i Bourgogne i samband med 141ème Fête des Grands Vins de Bourgogne. Tyvärr har jag missat alla de 140 föregående! Förutom tre inbokade producentbesök och besök på mässan i Beaune gjorde jag sista dagen ett snabbt drop-in-besök hos ett av de stora vinhusen i Beaune, Bouchard Père & Fils. Det som fanns att tillgå för en icke inbokad besökare som jag var en provning av sex viner till något slags självkostnadspris, inklusive ett tidigare auktionsvin från Hospice de Beaune och en grand cru med lite ålder.

Detta var också ett utmärkt tillfälle att lägga upp lite provningsnoteringar från det osorterade arkivet av gamla papper, mer specifikt från en stor sortimentsprovning i februari 2012 där även Bouchard P&Fs viner fanns med.

Vad ska man då säga om Bouchard P&F? Det är ett av de riktigt stora och traditionstyngda vinhusen – négocianterna – vid sidan av bl.a. Louis Jadot, Joseph Drouhin och Louis Latour. Det är alltså en firma som både gör vin från egna vingårdar och som gör viner på inköpta druvor. Firman grundades 1731, och flyttade 1820 in i Château de Beaune där de fortfarande huserar, men 1995 sålde familjen Bouchard till champagnehuset Henriot, som några år senare också köpte William Fèvre i Chablis. Henriot har sedan fortsatt att investera i firman, bl.a. genom köp av ytterligare vingårdar. 2005 invigde de en ny vinanläggning som möjliggjorde ökad kvalitet, bl.a. genom att de kunde hantera fler olika batcher samtidigt och därmed vara med flexibla med skördedatum.

Bouchard P&F äger 130 hektar vingårdar, varav 12 ha grand cru och 74 ha premier cru. I likhet med flera av de andra stora husen har de särskilt stora innehav runt Beaune. Tre av deras mest kända viner är Beaune premier cru:er: Beaune du Château i vit respektive röd version, och det röda Vigne de l’Enfant Jesus. Beaune du Château är ett ”blandvin” från ett antal premier cru-vingårdar, framställs i en stil som ska vara lättdrucken som ung och säljs för ett klart rimligt pris för en premier cru. Det är väl inget klassiskt lagringsvin, men ofta ett bra insteg till nivån ovanför ”basbourgogne”. Vigne de l’Enfant Jesus kommer från premier cru-vingården Grèves och är en premier cru i verklig toppklass, som utan problem kan mäta sig med en och annan grand cru. Det här är däremot ett klassiskt lagringsvin. Flera andra Beaune-baserade négocianter har också en särskilt bra premier cru från just Beaune (det finns inga grand cruer i byn), men förmodligen är Vigne de l’Enfant Jesus den bästa av dessa på den röda sidan. På den vita sidan har Bouchard P&F också bra rykte för sina viner från byn Meursault.

Det finns flera négocianter som kvalitetslyft sig under senare år, men i Bouchard P&Fs fall är förbättringen nog mer tydlig än hos de flesta, genom förändringarna under perioden 1995-2005. Tydligen var vinerna riktigt bra fram till åtminstone början av 1960-talet, men höll definitivt inte måttet under 1970-talet, 1980-talet och huvuddelen av 1990-talet, vilket förmodligen var anledningen till att familjen Bouchard fick sälja. Tittar man i vad jag betraktar som de tre standardböckerna om Bourgogne utgivna 2008-2012 får Bouchard P&F ** (av tre möjliga) av Clive Coates (samma omdöme som Louis Jadot och Joseph Drouhin), och positiva omdömen från både Remington Norman & Charles Taylor respektive Bill Nanson. Båda de två senare betraktar de vita vinerna som bättre än de röda, och Nanson tycker att fatbehandlingen hos de röda stör honom en aning.

Om jag ska lägga till en egen kritisk synpunkt, så är det att jag tycker att deras instegsvin La Vignée är direkt undermåligt. Den röda La Vignée finns på nästan varenda Systembolag, vilket å ena sidan lär ge viss försäljningsvolym, men lär å andra sidan ha lett till att Bouchard P&F har ett sämre rykte i Sverige än deras totala sortiment förtjänar. Att det för närvarande endast finns ett icke-La Vignée vin i Systembolagets ordinarie sortiment – en Meursault premier cru 2008 på halvflaska lanserad i höstas – ser jag som ett tecken på detta. Jag tror helt enkelt att de flesta svenska bourgognefantaster – och de är ju trevligt nog i ökande antal, inte minst bland yngre vinälskare – rynkar på näsan åt namnet Bouchard. Detta baserat på att de alla säkert har provat La Vignée i början av sin upptäcktsresa i Bourgogne och konstaterat att endast en vanligen förekommande bourgogne i Systembolagets sortiment är ännu sämre: Labouré-Rois Pinot Noir (och det är banne mig en prestation!). Förvisso finns det de som utvecklar sin bourgognesmak i den riktningen att de enbart håller sig till små domäner, men jag tror alltså att det finns många som helt i onödan ratar Bouchard P&F trots att de kan tänka sig att köpa viner från andra négocianter. Jag har själv aldrig hittat något att klaga på när jag provat Bouchard-viner på nivån ovanför La Vignée. Så om du är en av de som är tveksamma till Bouchard P&F av denna anledning: strunta i La Vignée – eller koka möjligen sås på den – och ge deras lite bättre viner, framför allt premier cru:erna, en ny chans!

På tal om namnet Bouchard, eftersom det också finns ett vinhus i Bourgogne som heter Bouchard Aîné & Fils – även dessa viner förekommer i Sverige och dessa två firmor är helt fristående från varandra – är ”Bouchard” inte helt entydigt, så i kortform brukar jag skriva Bouchard P&F.

Det finns egentligen ingen särskild tanke med att jag lägger upp detta inlägg just i juletider, men röd bourgogne passar för all del bra till många av de lantliga fläskrätter som står på ett typiskt svenskt julbord: skinka, sylta, patéer, köttbullar och revbensspjäll. Det rör sig ju om relativt milda smaker för att vara kötträtter, och senap till maten är vanlig även i Bourgogne – notera att Dijon är regionens centralort! Vit bourgogne kan också funka till skinka och sylta, och framför allt till många av fiskrätterna, möjligen med undantag av lax som serveras med hovmästarsås eller annan söt sås, då nog ett mindre torrt vin alternativt ett vin med riktigt oljig karaktär kan passa bättre (halvtorr Riesling, eller Gewürztraminer alternativt Pinot Gris från Alsace).

Viner provade på plats hos Bouchard P&F i november 2013:

Vita viner

Beaune du Château Premier Cru Blanc 2009
Kommer från 9,92 ha i fyra olika premier cru-vingårdar (climats) i Beaune: Aigrots, Tuvilains, Sizies och Sur les Grèves (guiden på plats nämnde dock siffran fem). Vinet tillbringar 10-12 månader på ekfat, varav max 15% ny ek, vilket är klart lågt för en vit premier cru. Dock har de tydligen tillgång till många fat som tidigare använts en gång, så det rör sig nog om en hög andel ”lätt begagnade” fat.

Doft av gult äpple, en del citrus, lite mineral. Kraftig smak med äpple, delvis bakade äpplen, kryddtoner, balanserande syra, mineral i eftersmak. Drickfärdig nu, varm stil (förmodligen p.g.a. årgången), 88 p.

Årgång 2010 finns i beställningssortimentet för 269 kr. 2010 borde på den vita sidan vara lite friskare, lite mindre varm och förmodligen bättre än 2009, men möjligen lite mindre drickfärdig.

Meursault Genevrières Premier Cru 2009
2,65 ha, 10-12 månader på ekfat, varav max 15% ny ek.

Doft av lite gult äpple, aningen citrus, tydlig mineralton, diskret blommighet, lätt oljigt intryck. Smak med citrus, mineral, hög syra, lite kryddig eftersmak. Relativt drickfärdig. Ej så ”årgångsmärkt” annat än i tillgängligheten. 90 p.

Halvflaskor av årgång 2008 finns att få tag på för 249 kr. Mina kommentarer om vita 2008:or relativt 2009:or är ungefär de samma som om vita 2010:or relativt 2009:or, d.v.s. de är lite bättre, men en 2008 på halvflaska borde vara relativt drickfärdig även på denna nivå. Jag tror det är ett vin värt att prova om man brukar gilla vit bourgogne och inte sätter stopp under denna prisklass.

Röda viner

Beaune Rouge 2008
2,36 ha, 12-18 månader på ekfat, varav 80-100% ny ek, vilket låter märkligt mycket för ett byvin (så mycket att jag är tveksam till om denna uppgift från deras webbplats verkligen kan stämma).

Ljusröd, blekare kant. Relativt diskret doft med jordgubbar, lite apelsin, aningen blommig. Smak av jordgubbar, medel- fruktkoncentration, tydlig syra, medeltanniner. Fortfarande rätt hårt intryck, ung, 85(+) p.

Här har vi paradoxen att ett byvin som är ett år äldre än en premier cru, framstår som yngre och hårdare. Jag tror att detta i första hand är årgångskaraktären i kombination med tunnelfenomen som spökar; 2008 är en klassisk årgång där många röda viner är åt det ”hårda” hållet.

Beaune du Château Premier Cru Rouge 2009
Kommer från 26,04 ha i 17 olika premier cru-vingårdar (climats) i Beaune: Aigrots, Avaux, Bas des Teurons, Belissands, Boucherottes, Bressandes, Cent Vignes, Champs Pimonts, Clos du Roi, A l’Ecu, En Genêts, Grèves, Pertuisots, Reversées, Seurey, Sizies och Toussaints. Vinet tillbringar 10-18 månader på ekfat, varav 60-85% ny ek, vilket är högt för ett vin i den här prisklassen.

Doft av mogna jordgubbar, antydan till apelsin, mycket lätt blomton. Smak av mogna jordgubbar, bra koncentation med lite fruktsötma, väl inbäddade medeltanniner. Relativt tillgänglig, 88 p.

En årgång med mogna druvor som kombineras med en ambition att göra ett vin i tillgänglig stil ger en lustig kontrast till det föregående vinet.

Finns att köpa för 229 kr i beställningssortimentet, vilket jag tycker är ett mycket hederligt pris för kvaliteten hos 2009:an. Ett utmärkt vin att prova om man tidigare bara hållit sig till de allra enklaste bourgognerna, eftersom det går bra att dricka nu. Det här vinet brukar faktiskt alltid prestera rimligt relativt sitt pris, tycker jag. Det fanns tidigare i systembolagsbutikerna, och hade tydligen gjort så i flera decennier, men åkte ut när priset gick över 199 kr.

Ett tecken på att vinet har funnits länge i Sverige: Beaune du Château 1976 finns med i den gamla kvalitetsfilmen Göta kanal eller Vem drog ur proppen? (från 1981). Spela fram till 16:28 i det här klippet och titta fram till 17:25 så får du se hur ”Sigge” (spelad av Stig Ossian Ericson, under senare decennier mer känd för sin roll som fader Fouras) serverar det till en typisk burgundisk rätt, som det annars nog är vanligare att servera vitt vin till. 🙂

Volnay Santenots Premier Cru Cuvée Jéhan de Massol 2006
Hospices de Beaune-vin, buteljerat av Bouchard P&F. Sålt i 100% ny ek, men sedan flyttat till begagnade ekfat efter att det hamnat i Bouchards källare.

Doft av jordgubbar, lätt blommig, diskret kryddton. Smak av jordgubbar, bra koncentation, fruktsöt attack, tydligt kryddig, en del tannin (troligen en del fattanniner), eftersmak med söta jordgubbar och lite torra tanniner. Tillgänglig, kan utvecklas mer, 89(+) p.

Bättre och mer balanserat än jag hade trott, eftersom Hospice-viner (och då särskilt de från ”lättare” appellationer) riskerar att vara överekade eftersom de nästan alltid säljs i nya ekfat.

Le Corton Grand Cru 2002
3,55 ha, Le Corton ligger högt upp på östsidan av Cortonkullen. 12-18 månader på ekfat, varav 80-100% ny ek.

Doft av mogna jordgubbar, apelsinskal, diskret blommig, lite aromatisk olja. (Inga direkta klassiska utvecklade aromer än.) Smak av mogna jordgubbar, rejäl koncentration, mineraltoner, väl inbäddade medel(+)tanniner. Fin balans, elegant för en Corton. Relativt tillgänglig, kan utvecklas mer, 91 p.

(Årgångarna 2006 och 2009 finns i Bibendums restaurangsortiment för 699 kr.)

Bonusanteckningar: sortimentsprovning hos Bibendum i februari 2012

Jag passar alltså på att bifoga några bonusanteckningar återfunna i ”det runda arkivet”, nedskrivna på en sortimentsprovning hos Bibendum (som är Bouchard P&F:s importör i Sverige, producentsida här) i februari 2012. De här noteringarna är rätt kortfattade jämfört med de ovan, för vinerna är provade under en ”walk-around”-provning.

Vita viner

Bourgogne Chardonnay La Vignée 2010
Päron, exotiska toner i smaken. Underkänt för en vit 2010:a! 80 p

Jag kommenterar detta vin lite närmare ihop med den röda La Vignée 2009 längre ned.

Beaune du Château Premier Cru Blanc 2009
Gula äpplen, lite honung, fat. Smak med hygglig koncentration, bra syra. 86 p (men alltså 88 p vid omprovet ovan, kan säkert vara 21 månader som gett detta lyft.)
Som noterat ovan: årgång 2010 finns i beställningssortimentet för 269 kr.

Meursault Village Premier Cru 2006
Lite utvecklad med honung, smak med bra fruktkoncentration och gul frukt. 88 p – drick nu.
(Finns i restaurangsortimentet för 311,50 kr.)

Puligny-Montrachet Village 2009
Blommig, honung, äpple, lite fat, bra koncentration, bra syra. Lite varm årgångskaraktär. 88 p.
(Finns i restaurangsortimentet, nu troligen 2010, för 299 kr.)

Puligny-Montrachet Premier Cru Les Folatières 2009
Mineral, lite rökighet och fat, citrus, gul frukt. Smak med bra koncentration, lätt oljighet, bra syra, mineral. Ung, har potential. 91-92 p?

Röda viner

Bourgogne Pinot Noir La Vignée 2009
Doft med hallon, lite örtig. Lätt i smaken med hallon och lingon, bra syra, lätta tanniner (som ändå är hårda). Uselt för årgången, inte prisvärt. 78 p

Ja, det är uppenbart att även i toppårgångar som 2009 och 2010 har Bouchard P&F lyckats prestera totalt undermåliga basviner på både den vita och röda sidan, som jag skulle betrakta som helt ovärdiga prestationer även i en mellanårgång.

Beaune du Château Premier Cru Rouge 2007
Körsbär, kryddighet, lite blommig, riktig bourgognekaraktär, medelfyllig, bra fruktkoncentration, mineral. Relativt drickfärdig, 86 p.
2009, provad ovan, finns att köpa för 229 kr i beställningssortimentet.

Savigny-les-Beaune Premier Cru Les Lavières 2009
Viss blommighet, röda bär och körsbär, bra fruktkoncentration, en del kryddor, relativt tuffa tanniner. Relativt ung och lite tuff, 87 p.
(Finns i restaurangsortimentet för 236,50 kr, och årgång 2010 för 299 kr.)

Volnay Premier Cru Caillerets Ancienne Cuvée Carnot 2009
Seriös doft, mörk frukt, lite blommig, välintegrerad fatton. Smak med bra koncentration, viss fruktsötma, tjärton, rejäla tanniner med sammetslen karaktär. Ung, 90-91 p.
(Årgång 2010 finns i restaurangsortimentet för 549 kr, och 2011 för 559 kr.)

Beaune Premier Cru Grèves Vigne de l’Enfant Jésus 2009
Mogna mörka körsbär, lite tjärtoner, rejäl koncentration, bra syra, kryddor, sammetslena tanniner. Imponerande men ung, 92-93 p.

Jesusbarnet verkar numera med förkärlek komma som 6-pack med blandade årgångar. Bibendum har en låda med 2007, 2008 och 2011 för 2772 kr i beställningssortimentet (462 kr/st) och Winefinder har en låda med 2007, 2009 och 2010 för 4170 kr (695 kr/st). 2009 och 2010 är bättre årgångar än 2008 och 2011, men Bibendums pris är klart bättre. Winefinder tar alltså 349:50 extra per flaska för 2009 och 2010 jämfört med 2008 och 2011, och det tycker jag definitivt är för mycket. På egen hand kostar 2009 och 2010 i Bibendums restaurangsortiment 699 kr/st, d.v.s. samma pris som Winefinder tar för sin låda, så Bibendum-lådan säljs billigt. Kunde man kombinera dessa två erbjudanden till att få 2007 (eller annan valfri årgång), 2009 och 2010 för 2772 kr för 6 flaskor skulle jag direkt köpa åtskilliga lådor.

Gevrey-Chambertin Village 2009
Lite blommig, sötaktig frukt, röda bär med lite körsbär, bra koncentration, hyggliga tanniner, bra syra, bra balans. Ung men tillgänglig, 89 p?
(Finns i restaurangsortimentet för 339 kr.)

Nuits-Saint-Georges Village 2005
Bra aromatiska toner, lite körsbär och jordgubbar, bra koncentration, lite mer kännbara tanniner än Chambolle-Musigny 2005:an. Fortfarande ung, 87-88 p.
(Finns i restaurangsortimentet för 339 kr.)

Chambolle-Musigny Village 2005
Utvecklad, läder, mogna röda bär, kryddor, bra koncentration, fruktsötma, lite tanniner. Mer utvecklad än väntat, 89 p.
(Finns i restaurangsortimentet för 429 kr, om den inte är utbytt mot 2006.)

Chambolle-Musigny Village 2009
Lite gödselaromer, körsbär, ej så utvecklad, rätt bra koncentration, kännbara men sammetslena tanniner, bra syra. Bra balans, ung, 87-88 p?
(Finns i restaurangsortimentet för 429 kr.)

Som synes tyckte jag genomgående att vinerna var bra på nivån ovanför La Vignée, och i några fall riktigt bra!

Annons