Juraviner från Château d’Arlay

Borgruiner och vingårdar vid Château d’Arlay. Bild från Wikimedia Commons.

Under hösten höll Munskänkarna i Stockholm en provning med en av producenterna i Jura, Château d’Arlay, som leddes av slottsgreve Alain de La Guiche i egen hög person. (Det tillhörande slottet har en artikel på franskspråkiga Wikipedia, och så har även familjen de La Guiche.) Vinerna importeras av den naturvinsfokuserade importören Wine Trade. Deras producentsida för Château d’Arlay finns här. Några av vinerna finns i Systembolagets sortiment, och ytterligare ett antal finns i Wine Trades restaurangsortiment, vilket innebär att de går att köpa per s.k. privatimport (det är alltid lämpligt att eposta importören först, för att få reda på tillgänglighet och pris).

Om Jura och regionens viner

Karta över vinregionen Jura (med förklaringar på franska). Bild från Wikimedia Commons.

Jura är ett department i östra Frankrike, vid gränsen mot Schweiz och vid Jurabergens fot, och även en egen liten vinregion. Med 2 000 hektar står Jura bara för drygt 0,2% av den franska vingårdsarealen. Det är dock en vinregion lite vid sidan av de vinösa allfartsvägarna, med lite ”egna” druvsorter och vintyper, och därför en region som är väl värd att kolla upp om man är lite nyfiket lagd eller avsiktligt vill dricka något som inte är alltför ”mainstream”. I och för sig utmärker sig flera av de andra vinregionerna i alptrakterna också för en egensinnig uppsättning av druvsorter, så det här med udda viner (eller generellt motstånd mot utomsocknes påhitt?) verkar vara något av ett bergsfenomen.

Regionappellationen i Jura heter Côtes du Jura, och därutöver finns de geografiskt avgränsade appellationerna Arbois, Château-Chalon och L’Étoile. Notera att Château-Chalon alltså är en appellation och inte en specifik tillverkare! Därutöver finns två appellationer för specifika vintyper: Crémant du Jura för mousserande viner och Macvin du Jura för söta förstärkta viner. Jura producerar huvudsakligen vita viner (men för all del en del rött också), och många av dessa viner har lite oxidativt inslag, vilket bland annat gör att man ofta hittar toner av bokna äpplen och nötter i dem.

Ett vin jaune från Château d’Arlay i den typiska 62 cl clavelin-flaskan. Bild från Wikimedia Commons.

Den mest speciella vintypen heter vin jaune (”gult vin”) och har en del likheter med finosherry i framställningsmetod, i och med att vinerna ligger under ett jästtäcke (som på franska kallas voile, slöja) i fat i flera år, kravet är minst sex år och tre månader. Till skillnad mot sherry är vin jaune dock inte förstärkt (men är ändå rätt alkoholstarka viner, uppåt 14% är vanligt), och är ett ”vanligt” årgångsvin som inte blandas i ett solerasystem. Vin jaune har samma aromer från jästtäcket som finosherry, men har också mer oxiderade/nötiga toner. Jämfört med sherry är det för mig ett mellanting mellan fino och amontillado.

Vin jaune framställs enbart på druvsorten Savagnin, och produceras i alla fyra appellationerna i Jura, och i Château-Chalon är det den enda förekommande vintypen. I de övriga appellationerna får man leta efter angivelsen ”vin jaune” på flaskan, men enklare är att titta på flasktypen: vin jaune säljs alltid i 62 cl-flaskor av en speciell form som kallas clavelin. Övriga juraviner säljs i flaskor med vanlig volym, och flaskorna kan ha lite udda form som lånat lite drag av clavelinen utan att fullt ut likna en sådan. Äkta vin jaune går aldrig att hitta till riktigt låga priser, utan billiga varianter brukar starta någonstans i trakten av 20 euro, och de riktigt bra ligger en bit höre. Budgetvarianten kan snarast sägas vara andra vita juraviner med tillägget ”tradition” (t.ex. Arbois Tradition), som ofta består av fat som varit avsedda för produktion av vin jaune men som inte utvecklats tillräckligt bra för att behållas under jästtäcke tiden ut. Istället buteljeras de då i förväg, eventuellt efter blandning med Chardonnay.

Framför allt vin jaune, men också flera av de andra vinerna från Jura, är riktigt långlivade. I och med att de redan har en del oxiderade toner från början så händer det inte så mycket mer med dem om de lagras. Tack varje att de kommer från rätt höga och svala lägen har också vinerna rätt höga syranivåer, något som också borgar för långlivade viner.

Fem druvsorter är vanligen förekommande i Jura: de gröna druvsorterna Chardonnay och Savagnin Blanc, och de blå druvsorterna Pinot Noir, Poulsard och Trousseau. Savagnin är en druvsort i Traminerfamiljen, där Gewürztraminer ingår som mest kända medlem. Savagnin är en druvsort med ljust skal som är lågaromatisk, medan Gewürztraminer har mer rosafärgat/ljusrött skal och är högaromatisk, så vinerna blir inte särskilt lika ens om de görs på samma sätt, och så är alltså vinmakningen i Jura lite speciell, och särskilt speciell för Savagnin. Savagnin är i princip samma sak som Weißer Traminer/Gelber Traminer. Det finns också en ovanlig druvsort som har rosa/rött skal men ändå är lågaromatisk, som kallas Savagnin Rose och används i viner från Alsace som betecknas ”Klevener de Heiligenstein”.

I Jura framställs också söta viner genom att torka druvor före jäsning, och de betecknas vin de paille (paille = strå, halm) efter de halmmattor där druvorna förr lades ut för att torka. Numera är det nog plastbackar som gäller under torkningsprocessen. Samma framställningsmetod förekommer även i Schweiz och Österrike, och på tyska är begreppet Strohwein. Även vin de paille från Jura brukar få lite oxidationstoner.

Förstärkta söta viner framställs under appellationen Macvin du Jura. Dessa viner är av så kallad ”mistelle”-typ, vilket innebär att de består av en blandning av ojäst druvmust och sprit, normalt någon form av druvsprit. I fallet Macvin du Jura är spriten alltid marc, vinsprit av destillerade pressrester, motsvarigheten i Italien kallas grappa. Pineau des Charentes från Charentais, där Cognac framställs, är förmodligen det mest kända franska starkvinet av denna typ, och några övriga är Floc de Gascogne (i Armagnac-trakten) och Ratafia (i Champagne och Bourgogne). Vintypen har namnet Macvin till trots varken något med en amerikansk hamburgerkedja eller med Skottland att göra, utan är helt enkelt en avkortning av ”marcvin” där r:et i marc har fallit bort.

Jurabergen har för övrigt gett namn till den geologiska perioden jura (på engelska kallad Jurassic) som inföll för 201-145 miljoner år sedan. Dinosauriernas tidevarv omfattade perioderna jura och krita, och därför heter boken och filmen Jurassic Park som den heter. På engelska (i alla fall amerikansk engelska) hör man ibland begreppet ”Jurassic” användas som begrepp på att något är gammaldags eller uråldigt – typ sådana stenålderssnubbar som är mer än 25 år gamla – och det är därför lite lustigt att många av vinerna från Jura är just ”Jurassic” i stilen.

Château d'Arlay 20131031 flaskor

Provade viner

Corail 2008
Côtes du Jura, 85% blå druvsorter (Pinot Noir, Trousseau och Poulsard) och 15% gröna druvsorter (Chardonnay och Savagnin).

Ljusröd färg. Doft av jordgubbar, undervegetation, mycket lätt animalisk, lätt och Pinot-lik doft. Lätt karaktär och smak av röda bär, mycket friskt och syrligt intryck, lätta tanniner, syrlig eftersmak med bär. 83 p.

Proportionen mellan druvsorterna är hemlig, men det är alltså ett (ljus)rött vin som består av samtliga fem tillåtna druvsorter i appellatinen Côtes du Jura.

Corail 1998
Côtes du Jura, 85% blå druvsorter (Pinot Noir, Trousseau och Poulsard) och 15% gröna druvsorter (Chardonnay och Savagnin).

Blekt ljusgul färg, närmast orange. Doft av jordgubbar, lite apelsin, multna löv, lätt kryddton, utvecklad och lätt Pinot-lik doft. Smak av jordgubbar, lätt fruktsötma, tydligt syrlig profil med friskhet, lite kryddton, relativt lätta tanniner. 84 p.

Jämfört med 2008:an är 1998:an lite fylligare, har lite mer tanniner och är lite mindre syrlig.

Château d’Arlay Rouge 2006
Côtes du Jura, druvsort Pinot Noir. 199 kr i beställningssortimentet.

Ljus- till mellanröd färg. Doft av mogna jordgubbar och körsbär, en del kryddton, diskret ton av undervegetation, diskret intryck av fatton. Smak av mogna jordgubbar, fruktsöt attack som sedan bryts mot en mycket syrlig profil, en hel del och tydliga tanniner av aningen torrt slag, lite sträv avslutning. Doften är mer burgundisk än smaken som är lite ”uppfordrande”. Kan nog vinna på utveckling, 85(+) p.

Producenten tyckte att vinet har en ”saltig” avslutning. Det här vinet är lite tyngre och mer tanninrikt än de två årgångarna av Corail. Möjligen har jag varit lite snål mot det eftersom jag inte kunde låta bli att jämföra det med en röd bourgogne och då haka upp mig på vissa inslag i smaken. Kanske borde man ha mer överseende med mer syrlighet än i Bourgogne – vilket definitivt är ett karaktäristiskt drag för Jura – och se det som ett inslag av friskhet och förstärkt mineralkaraktär.  Jag hade dock svårt att inte haka upp mig på att tanninerna var rätt torra, men det kanske också är ett intryck som kommer sig av syrligheten. Jag tror som sagt att det här vinet kan vinna på lagring, men jag kan tänka mig att det utvecklas i mycket långsam takt tack vare sin höga syranivå.

Chardonnay á la Reine 2008
Côtes du Jura, framställt på tankar, ej fat. 183 kr i beställningssortimentet.

Mellangul färg med liten gyllenton. Doft av mogna gula äpplen, tänker i första hand på lätt bokna äpplen med mjuknande skal, lätt oxidations- och kryddtoner. Mycket torr smak, gult äpple, tydlig ”kritig” mineralton med hög syra, frisk och mineraldriven eftersmak. Doften ger faktiskt lite förväntan om sötma, men smaken är knastertorr. 87 p.

Trots att det här vinet uppgavs vara vinifierat helt på tank, har det för mig en Jura-typisk oxidationston. Det har en hel del Jura-karaktär utan att vara så ”extremt” som en vin jaune, så det kan nog vara en lämplig introduktion till juraviner för den som aldrig provat dem. Ärligt talat hade det för mig varit svårt att gissa Chardonnay om jag fått detta vin blint utan ledtrådar om varifrån det kommer. Därför vore det nog ett mycket kul vin att ha med i en blindprovning med Chardonnay av olika ursprung.

Château d’Arlay Tradition 2000
Côtes du Jura, 70% Chardonnay och 30% Savagnin.

Ljus gyllengul färg. Doft av mogna gula äpplen, diskret oxidationston, mineral, lite parfym. Smaken är torr men visar upp toner av söt frukt i attacken, mogna äpplen, lätt oljig karaktär, mineral, hög syra, eftersmak med mineral och lite oxidationston. 89 p.

Lustigt nog tycker jag att det här vinet hade en mindre tydlig oxidationston än det föregående! Tradition-typ och åtta år äldre borde innebära tvärtom, men uppfattar jag dem som mindre framträdande när det finns lite oljigare Savagnin och lagring på gamla fat med i bilden.

Château d’Arlay Tradition 1989
Côtes du Jura, 70% Chardonnay och 30% Savagnin.

Ljus gyllengul färg med lätt slöja. Doft av gula äpplen, tydligt rökig, utvecklade toner med kakao och rostade hasselnötter, välintegrerad oxidationston. Påminner en del om doften hos gammal champagne. Torr smak, tydligt kryddig, tydlig mineralton, hög syra, lång och mineraldominerad eftersmak med frisk syra. Ett kraftigt vin med tydligt oxiderad doft men ändå frisk smak. 89 p.

Château d’Arlay Vin Jaune 2003
Côtes du Jura, druvsort Savagnin.

Mellangul färg, gyllene ton. Doft av mogna gula äpplen, lite bokna äpplen, tydlig kritig mineralton, kraftiga toner av hasselnötter och typiska sherryliknande voile-toner. Torr, kraftig och lite oljig smak, kritig mineralton, tydlig kryddton, hög syra, lång mineralisk eftersmak. Fyllig stil, frisk i karaktären. 90 p.

En klassisk kombination är vin jaune och kraftiga hårdostar, gärna en vällagrad Comté och med några valnötter som tillbehör.

Château d’Arlay Vin de Paille 2003
Côtes du Jura, druvsorter är ungefär en tredjedel Chardonnay, en knapp tredjedel av vardera Savagnin och Poulsard, samt lite Trousseau.

Bärnstensfärg. Söt doft av röda bär, kryddton, lite russin och karamell, relativt aromatisk, utvecklade toner. Söt smak (”Beerenauslese+”), tydligt kryddig, röda äpplen, lite röda bär, fin syra, alkoholen gör sig något påmind. Söt och kryddig, med lite speciella utvecklade toner, 90 p.

Château d’Arlay Macvin Blanc
Består av 1/3 marc och 2/3 ojäst druvmust: 1/3 Chardonnay och 1/3 Savagnin, och spenderar tre år i fat efter blandningen. Vinet är årgångslöst. 199 kr/halvflaska i beställningssortimentet.

Gyllengul färg. Lite udda doft av gul frukt (det fanns något inslag där som förgäves väntade på sin association), lite banan, oxidationston, kryddor, lite lösningsmedelston (som inte stör). Söt smak (”Beerenauslese+”), kryddig, druvjuice, suckater, lite russin, bra syra, alkoholen är relativt tydlig men inbäddad i sötman. 87 p.

Även Macvin Rouge finns i beställningssortimentet.

Château d'Arlay 20131031 glas

En uppsättning viner som var precis som egensinniga som väntat, och höll hög kvalitet. Jag har som vanligt haft ambitionen att sätta poängen helt baserat på vad jag tycker om vinet i respektive glas, vilket innebär att jag inte gett vinerna några bonuspoäng för att de är originella i stilen. Den som uppskattar nya och annorlunda upplevelser lär därför uppskatta vinerna mer än mer än vad min poängsättning antyder. Den som inte redan provat något vin från Jura tycker jag absolut ska göra det!

Annonser
Det här inlägget postades i Chardonnay, Jura, Munskänkarna, Pinot Noir, Savagnin, Vin jaune. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Juraviner från Château d’Arlay

  1. Ping: Jura wines from Château d’Arlay | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s