Jaha, så var det vardag igen, och Systembolaget har just öppnat. I Finland har Alko öppnat redan för två timmar sedan, dels för att Finland ligger i en annan tidszon och dels för att Alko regelmässigt öppnar en timme tidigare än Systembolaget, redan kl 9. Finland och Sverige är ju också den kompletta listan på EU-länder som förbjuder normal detaljhandel med vin i enskilda vinbutiker drivna av vinentusiaster, utan som hänvisar medborgarna till statliga monopolbutiker med centralt styrt produkturval. Så gör man alltså inte i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern eller Österrike. 26 av 28 EU-länder med 97,2% av EU:s befolkning har inte monopol utan en betydligt högre grad av frihet i vinhandeln och för en mer konsumentvänlig politik än Sverige och Finland, de två kalla och konsumentfientliga avvikarländerna vid permafrostens rand.
It’s a tax! Bild från Wikimedia Commons.
Monopolet är dock inte det enda uttrycket för politikens inverkan på oss vindrickare. I år är det som bekant valår, och det firar våra kära politiker med att ytterligare höja de redan höga svenska alkoholskatterna för att håva in lite ytterligare pengar till statskassan. Höjningen är 7% på öl och vin, och 1% på starksprit. ”Det är bättre att arbeta än att supa” sa hästsvansen i september när skattehöjningsförslaget tillkännagavs (det här var nämligen före han skaffade sig en mer vårdad frisyr). Så all konsumtion av vin och öl är tydligen ”att supa”, och vinets plats vid måltider under några årtusenden av gastronomisk historia har gått Regeringskansliet och de Nya moderaterna spårlöst förbi.
Skattehöjningens politiska bakgrund
Så här ligger det förmodligen till: Folkpartiet och Kristdemokraterna har i huvudsak fått diktera Alliansens alkoholpolitik på egen hand allt sedan 2006, med full acceptans för detta från Moderaterna, som före 2006 stod för en helt annan, betydligt mindre konsumentfientlig politik på detta område. Inför valet 2010 lovade Alliansen därför att höja alkoholskatterna med 1,1 miljarder eller ca 13%! Detta fanns inte med i den publika kortversionen ”9 löften från Alliansen” där det bl.a. stod ”Vi lovar att inte höja skatten för vanliga löntagare” (för sådana dricker tydligen inte öl eller vin?). Den specifika höjningen som man kom överens om fanns undangömd i en tabell med titeln ”Reformambitioner mandatperioden” (??!) på sista sidan (s. 48) i Alliansens valmanifest. Själva brödtexten om alkoholskattehöjningen hittade man i kapitel 7 med titeln ”Trygg och tillgänglig sjukvård för alla” (????!!), s. 23-25, där det stod ”Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att: Skatten höjs på alkohol och tobak i syfte att minska dessas skadeverkningar”, men utan att några belopp angavs på denna plats. Inte heller under kapitlets avslutande underrubrik ”Alliansen har följande skarpa förslag” fanns något belopp specificerat, utan det återfanns enbart i den tidigare nämnda tabellen. Jag har inte lyckats hitta någon motivering till varför man ville höja med så mycket som 13%, vilket var 5% över den prognosticerade inflationen över mandatperioden givet Riksbankens 2%-mål multiplicerat med fyra år. Det är ju för övrigt inte utan att man undrar om man försökte gömma undan beloppet?
Nåväl, höjningen har nu blivit 7% på öl och vin, d.v.s. ungefär i nivå med inflationen under en mandatperiod (gissningsvis inte ett sammanträffande), och 1% på starksprit. Med tanke på de olika siffrorna i kombination med hästsvansens uttalande kan man ju undra om det är så att öl och vin i ännu högre grad än starksprit är förknippade med att ”supa” i de nya moderaternas begreppsvärld? Förmodligen är så inte fallet, utan det är nog snarast så att den svenska skattesatsen på starksprit redan är så skyhög, och smuggling av starksprit därför är så lönsam och vanligen förekommande, att det framstod som dåraktigt att höja skatten ytterligare. Om det var Moderaterna eller tjänstemän på Finansdepartementet som stod för denna syn vet jag inte. Men eftersom man ändå lovat att höja fick det alltså bli en höjning, och denna landade då på 1%.
Om det var så här det gick till, kunde ju faktiskt hästsvansen låtit bli ett uttalande som normalkonsumenter av öl och vin inte kan ha uppfattat som något annat än riktigt korkat och ganska förolämpande. Där tror jag faktiskt att han ytterligare spädde på politikerföraktet en smula.
Än mer tveksamt var folkhälsominister Maria Larsson (KD):s uttalande att skattehöjningen skulle minska drickandet hos unga, eftersom de är en priskänslig grupp. Ack, vilka sociala underverk 1% skattehöjning på starksprit förmodas åstadkomma?! Det är väl för övrigt inte alltför ofta jag har blivit imponerad av den logiska stringensen eller faktamässigheten hos alkoholpolitiska uttalanden från henne, om jag ska vara riktigt ärlig. Jag vet inte om hennes definition av ”unga” i detta fall syftar enbart på myndiga medborgare på 20 år och äldre. Om hon istället menar berusningsdrickande hos personer under 20 år, så består nog inte en särskilt stor del av den konsumtionen av varor sålda via Systembolaget. Alkisar, underåriga och skumma krögare gissar jag är de största kunderna för smuggelsprit.
De nya skattesatserna
Här hittar man Skatteverkets information om de nya skattesatserna. Man ska dock komma ihåg att alkoholskatten läggs på före momsen, så privatpersoner betalar 25% mer än de siffrorna som anges i skriften. Så här ser det numera ut:
- Öl, över 2,8 vol%: höjs från 1,66 kr till 1,78 kr per volymprocent och liter, d.v.s. 2,225 kr inklusive moms. Höjningen på öl med t.ex. 5,5% alkoholhalt blir 0,825 kr/l inkl. moms.
- Vin och andra jästa drycker:
- 2,25-4,5 vol%: höjs från 7,58 kr/l till 8,11 kr/l, d.v.s. 10,14 kr/l inkl. moms. Höjningen blir 0,50 kr/75 cl inkl. moms.
- 4,5-7 vol%: höjs från 11,20 kr/l till 11,98 kr/l, d.v.s. 14,98 kr/l inkl. moms. Höjningen blir 0,73 kr/75 cl inkl. moms.
- 7-8,5 vol%: höjs från 15,41 kr/l till 16,49 kr, d.v.s. 20,61 kr/l inkl. moms. Höjningen blir 1,01 kr/75 cl inkl. moms.
- 8,5-15 vol%: höjs från 21,58 kr/l till 23,09 kr, d.v.s. 28,86 kr/l inkl. moms. Höjningen blir 1,51 kr/75 cl inkl. moms. Här återfinns de flesta viner.
- 15-22 vol%: höjs från 45,17 kr/l till 48,33 kr, d.v.s. 60,41 kr/l inkl. moms. Höjningen blir 2,96 kr/75 cl inkl. moms.
- Starksprit: från 501,41 kr/l till 506,42 kr/l ren alkohol, alltså från 5,0141 kr till 5,0642 kr per volymprocent och liter. Höjningen på t.ex. vodka med 40% alkoholhalt blir 2,51 kr/l inkl. moms eller 1,75 kr/70 cl.
Det märkliga genomförandet av höjningen
Notera den mycket misstänkta konstruktionen med en alkoholskattehöjning som på de allra flesta viner blir 1,51 kr per flaska inklusive moms. Eftersom Systembolaget avrundar vinpriserna till hel krona blir höjningen i normalfallet alltså 2 kr. Låter det inte lite väl uträknat att få den vanligaste höjningen till just 1:51 före avrundning? Eller är jag lite för konspirationsteoretisk nu? 🙂
Så, alla av importörerna noggrant beräknade priser för att hamna på ”price points” som 99 kr, 199 kr och 399 kr har idag lett till att dessa varor istället ligger på de aviga priserna 101 kr, 201 kr och 401 kr. Tror jag i alla fall. Hela Systembolagets webbplats har ju havererat och låg nere hela nyårsdagen, så jag har inte kunnat verifiera de nya priserna. Uppdatering: sajten är nu uppe så här kommer två exempel: Guigal Côtes du Rhône Rouge nu 101 kr, f.d. 99 kr och Bollinger nu 401 kr, f.d. 399 kr.
Men kan inte importören ändra priset, kan man då undra? Nej, det kan de inte under de kommande tre månaderna, för Systembolaget tillåter bara prisjusteringar på varor i ordinarie sortimentet per 1 april och 1 oktober varje år. Gissningsvis skulle många importörer som nu har 101 kr-viner i sortimentet endera vilka sänka sitt pris så att de kommer tillbaka till 99 kr, eller så tycker de att de lika gärna kan fortsätta upp till 105 kr eller 109 kr. En sänkning till 99 kr kräver för övrigt en sänkning av priset till Systembolaget (ex moms och alkoholskatt) på 0,95 kr. Men importörerna får alltså inte justera sina priser på tre månader. Det definitiva beskedet om att regeringen föreslog en höjd alkoholskatt kom för övrigt precis för sent för att importörerna skulle hinna göra justeringen redan 1 oktober 2013, tre månader före skattehöjningen. Detta förbud mot prisjustering är inget som är bestämt i lag eller förordning eller i något annat politiskt beslut, utan det är något som Systembolaget har hittat på helt på egen hand. Inget hade alltså hindrat Systembolaget från att tillåta en extra prisjustering vid årsskiftet just denna gång.
Var och en får väl fundera på om detta tyder på att service och flexibilitet står i fokus eller om detta statliga bolag i bästa sovjetanda följer i förväg uppgjorda femårsplaner för när förändringar tillåts och inte tillåts. 🙂
Varför 1 april och 1 oktober, förresten? Ja, det finns väl två skäl till det: dels tycker byråkraterna i detta bolags ledning att det räcker att få ändra priserna två gånger om året, och dels så gav de förr i tiden ut tryckta kataloger med hela sortimentet vid just dessa tillfällen. Dessa kataloger produceras inte längre, sista utgåvan var 1 april 2012, men de tillåtna datumen för prishöjning är fortfarande anpassade till denna forna pappersbaserade verksamhet. Kära Systembolaget, hur vore det att vakna upp ur törnrosasömnen, lämna 1900-talet bakom sig och komma in i den digitala tidsåldern? OK, webbplatsen visar hur bra det går när de har försökt, men ändå…
Så nu har rimligtvis Systembolagets anställda fått roa sig med att byta hyllkantsetiketter för alla produkter (alkoholfritt undantaget), och kommer att få byta för nästan alla varor igen 1 april i år. Ganska onödigt extraarbete att göra detta två gånger per hyllplats istället för noll eller en gång kan man nog tycka.
Nu är för all del inte alkoholskatten ett så farligt inslag i prisbilden på bättre viner, även om hela upplägget visar på hur bisarrt detta monopol sköts. 2 kr till per flaska tål vi som är intresserade av bättre viner trots allt. Det har ju en större påverkan på priserna att vi har den näst högsta momssatsen i EU och att konstruktionen med ett detaljhandelsmonopol som i sin tur köper av en importör innebär att vi konsumenter alltid måste betala marginaler både till importören och till det statliga bolaget (de senare tar ut 19% + 3,50 kr i marginal för en vinflaska på 75 cl). Detta gäller även i de fall när man köper från beställningssortimentet eller köper från importörerna via så kallad ”privatimport”. Systembolaget tar alltid ut samma marginal, även för de varor de själva inte lagerhåller. Men mer om detta en annan gång. Här kommer avslutningsvis lite skönsång – eller vad det nu är – med lite koppling till dagens blogginlägg:
Vintomas blogg 
Det tycks inte spela någon roll vilken regering vi har vid makten alkoholpolitiken ändrar man inte. Frågan är om vinerna över 200 sträcket blir dyrare under 2014 och framför allt blir sortimentet bättreoch annorlunda? Det hade onekligen inte varit fel om de flesta nya världen viner och Amarone på SB bytts ut mot röd Bourgogne och Supertuscans. Röd Bourgogne kanske det är såpass stor efterfrågan på att Sverige inte kan importera så mycket mer till säljbart pris dock?
Det är precis som du säger, det har inte spelat någon roll att vi fick en ”liberal” regering. Eller rättare sagt, som en vinprovningsaktiv person som är lokalt aktiv i Moderaterna sa till mig härom dagen, ”det har ju snarast blivit värre med den regeringen vi har nu”.
Har ingen aning om hur sortimentet utvecklas. Mitt intryck är att just Bourgogne långsamt har dragit till sig mer intresse de senaste åren, fast kanske ännu mer på den vita sidan än den röda. Detta borde även med det ”neutrala” produkturvalet successivt återspegla sig i sortimentet, om än inte på ett radikalt sätt. Samtidigt är årgången 2013 i Bourgogne den fjärde på raken med relativt liten volym, så priserna är väl på väg uppåt enbart p.g.a. detta, vilket förr eller senare kan riskera att sätta stopp för ytterligare intressee för vinerna. Allokeringsviner (DRC, Leroy, Rousseau…) är det bara att glömma att hitta mer av, men Sverige är en så liten marknad att det nog inte vore särskilt svårt att få tag på lite mer av enklare viner och mellanklassviner. Vår förbrukning av franska viner är så liten jämfört med andra europeiska länder att det nog skulle finnas lite mer, t.ex. finns det ju många producenter som inte säljs alls till Sverige och som säkert kunde tänka sig att sälja 1-5% av sin produktion hit.
Om landet vore fritt kunde ju en entusiast öppna en specialbutik med fokus på Bourgogne, butiken behövde inte ha det sterila ”apotekslika” standardutseendet, butiken kunde om ägaren så önskade vara helt fri från BiB, den kunde ordna egna provningar av sortimentet (även under öppettider), eller provningar av vin- och matkombinationer, eller kombinera butiken med en vinbar. Men som sagt, bara i ett fritt land, så det går inte i Sverige. Varför det är viktigt för folkhälsan att förbjuda entusiastdrivna specialbutiker för vin har ingen lyckats förklara på ett trovärdigt sätt. Till skillnad från kundkretsen i Systembolagets butiker ser man aldrig uppenbara alkoholister i den typen av vinbutiker.
Det hade onekligen kunnat kompensera rätt bra om det hade blivit lite förändringar i sortimentet. Även om provsmakarna på systembolaget hade varit superfans av röd Bourgogne 2002 och 2005 hade det inte gjort så stor skillnad, eller? Kan tänka mig att efterfrågan i förhållande till utbud av t.ex. nämnda årgångar har gjort att importörerna även kan ha svårt att hitta bra byviner.
Nu börjar vi komma lite bort från bloggpostens ämne (i första hand skattehöjningen) men jag kom att tänka på följande episod när Systembolaget obegripligt nog ratade en av Joblots 2005:or, och då Joblot sa ”tack och hej” till att alls sälja till Sverige. Han inte var intresserad av att hålla ett antal månader extra på flaskor som han lätt kunde sälja till andra marknader och sedan få ett av vinerna ratat, trots att det var en absolut toppårgång. Läs inlägg+kommentarer: http://vinare.blogspot.se/2007/07/mera-vin-i-kpenhamn.html
P.g.a. monopolet kunde ju ingen annan handlare plocka upp dessa viner istället. Så att ha ett monopol innebär att en enskild inköpares konstiga idéer kan innebära att hela marknaden blir av med en efterfrågad producent.
Man får hoppas på bättring under 2014. Tycker dock att webblanseringarna har varit lovande trots allt och även enstaka fullmogna småpartiviner. Finns ju en del andra med i leken numera dessutom, Franska Vinlistan och Flaskposten.eu verkar lovande. Hade varit kanon om man kunnat få hit det bästa av det bästa som finns av mogna viner runt 500 sträcket men det lär nog vara osannolikt i praktiken. Antar att du själv har dina favoriter i denna prisklassen?
När det gäller mogna viner i näthandeln ska man absolut inte glömma http://www.robersonwine.se/ ! Jag har ett ganska brett prisintervall som jag själv gillar, inklusive en hel del ca 150-300 kr. Då räknar jag in priser som man får om man köper på plats. 🙂
Kollade de franska vinerna från Robertson. Onekligen imponerande om man kollar in de dyraste. Lite osäker på om det finns några fynd dock du kanske hittade något själv?
För övrigt är det intressant att totalkonsumtionen inte förväntas minska med den höjda alkoholskatten utan istället öka. Budgetpropositionen som las under hösten kalkylerar med höjda intäkter varje år fram till 2017.
”Om man däremot läser budgetpropositionen så förväntas skatteintäkter att öka mer än skattehöjningen fram till 2017, dvs totalkonsumtionen kommer att öka. Skatteintäkterna som 2013 förväntas vara 12,4 miljarder och nästa år 13,2 (med höjd skatt) ska fram till 2017 stiga till 13,7 miljarder. Så tvärt emot vad som kommunicerats bygger budgeten på en ökad konsumtion”
Alltså är skälet inte folkhälsan utan skattehälsan.
Skrev om det tidigare på http://shorepower.blogspot.se/2013/09/alkoholskatt-medel-for-folkhalsa.html
/Anders
Se där, precis som Ebba Grön förutspådde redan 1978!
”Det hade onekligen inte varit fel om de flesta nya världen viner och Amarone på SB bytts ut mot röd Bourgogne och Supertuscans.”
Oj, detta resonemang förvånar mig oerhört. Frankrike och Italien är enligt mig hopplöst överrepresenterade bland vin från 150 spänn och uppåt. Jag vill snarare se mer bredd i Sb:s utbud. Tycker nog det finns tillräckligt med vin från Bourgogne…
Antar att du inte dricker Bourgogne särskilt ofta? Vet ingen bourgogneälskare som är nöjd med Systembolagets urval. Olika producenter och olika länder har nått marknadsframgång på olika ”price points”, så man ska inte vara förvånad över att det är olika ursprung på BiB och ”fine wines”.
Men detta är inte poängen, som istället är: varför i hela fridens namn ska vi alls behöva hålla på att ha synpunkter på varuurvalet i ett statligt monopol? Det globala vinurvalet är så stort att den med specialintresse och viss betalningsvilja (150 kr är ju ”dyra viner” för de flesta) alltid kommer att få bättre service av en specialiserad handlare snarare än av en handlare med standardiserat helsortiment. Det finns ingen som helst anledning att vinkonsumenten ska nöja sig med att det finns ett visst antal, centralt bestämda hyllplatser i den statliga butiken som något byråkrat tycker är ”lagom många” och inte står i vägen för Systembolagets vinstmarginal.
För att återknyta till din kommentar: jag ser ingen som helst anledning till varför någon ska ha synpunkten att ett visst urval räcker, om man själv inte är den som har tänkt efterfråga varorna. Jag köpte inte en enda flaska Amarone under 2013, men har verkligen inget emot om utbudet av Amarone blir ännu större om det finns säljare som vill erbjuda detta och folk som vill köpa detta. Precis som för böcker, leksaker och porslinstallrikar, och annat som säljs enligt marknadsekonomiska principer.
Håller med dig, Tomas.
Problemet med utbudet drabbar dock dem som gillar variation mer än dem som nöjer sig med klassiska viner och distrikt.
Jag är med andra ord helt med dig i ditt resonemang; entusiasmbutiker hade smakat fågel minst sagt.
Tillägg: Min poäng är alltså att det skulle vara tråkigt om diverse kvalitetsviner från NV byts ut mot ytterligare ett bourgognevin. Inte att det är för mycket bourgogne i sig.
Men visst, den breda massan som köper vin över 150 spänn, väljer säkerligen 9/10 gånger vin från Italien eller Frankrike, då det är där de stora varumärkerna finns.
Läste igenom din text lite snabbt så du tog kanske upp det men det tål ändå att påpeka dubbelbeskattningen när det är punktskatter inblandade. D v s det tillkommer moms på alkoholskatten – skatt på skatt således. Ur ren filosofisk synvinkel anser jag det vara bedrägeri… det vore hederligare att ta ut en högre alkoholskatt, som syns, samt att inte ta moms på alkoholskattedelen. Petitesser och finlir kanske, men det visar hur våra skattemästare ”rövrender” oss!
”Jag köpte inte en enda flaska Amarone under 2013, men har verkligen inget emot om utbudet av Amarone blir ännu större om det finns säljare som vill erbjuda detta och folk som vill köpa detta”
Inte för att fortsätta diskutera detaljer i bloggen, men innebär detta att du även tycker det är helt rimligt att öka antalet BiB, då dessa säljer som smör?
Om mångfald skall existera i ett monopol så måste utbudet regleras och inte styras av marknadsekonomi. Detta verkar vara det största problemet med SB idag, då det som säljer mest finns i ”överflöd”, på bekostnad av annat.
Marknadsekonomi och monopol är två storheter som inte fungerar tillsammans. Antingen väljer man monopol med ett reglerat utbud eller marknadsekonomi där efterfrågan styr utbudet.
Visst finns det krafter som hävdar att Systembolaget ger oss svenskar ett bättre utbud men de personerna har antingen personlig vinning på dagens system (läs företagsledning/styrelse/forskare) eller använder strutsmetoden (läs politiker).
Systembolagets utbud, och felaktiga påståenden kring detta från monopolkramarna, kommer jag att återkomma till. Diskussionsämnena och inläggen ska däremot räcka ända till valet, hade jag tänkt. 🙂
” Antingen väljer man monopol med ett reglerat utbud eller marknadsekonomi där efterfrågan styr utbudet.”
Tycker ditt inlägg stämmer bra. Jag undrar dock hur det kan komma sig att SB verkar försöka sig på ett marknadsekonomiskt styrt monopol om det inte fungerar. Bättre då att reglera för ökad mångfald.
Är dock hatiskt inställd till monopol, men skall vi ha det så bör man göra det bästa möjliga av det.
Jag tycker som du märkt att monopolet bör avskaffas. Vilken förpackningstyp och vilket prissegment som andra aktörer väljer att fokusera på står väl dem fritt. Jag tror däremot att andra aktörer, som ICA-Stig, kommer att ha svårt att kombinera 60% BiB med att framhålla sina insatser för folkhälsan utan att rodna. Ingen annan marknad jag känner till har en så hög andel BiB som Sverige (däremot är lågprisviner vanliga nästan överallt), så något i monopolets sätt att indirekt marknadsföra har drivit konsumtionen dit hän.
Verkar som ingen förstår mig…
Jag är emot monopol av hela mitt sotsvarta hjärta. Systembolaget har monopol på alkoholhaltiga drycker idag.
Mitt problem med det utbud som finns idag är främst att man låter det som säljs mest (av den breda massan, både när det gäller lågpriskonsumenter och de som köper fine wines) styra utbudet till den grad att det blir löjligt.
Vårt alkoholmonopol låter det som säljer mest (marknadsekonomi) dominera utbudet istället för att reglera för ”mångfald” och ”folkhälsa” (överförmynderi aka monopol).
Detta är för mig väldigt märkligt och synd.
Men visst hade det varit trevligt att gå till närmsta butik runt hörnet för att få tag på lite roliga viner från Jura eller stekheta viner från Georgien.
Tack för att du tänker på oss! Vi älskar byta etiketter! Det är utmanande, utvecklande och tillfredsställande…:-) Karriärföretag 2014, you bet!
Inget går upp emot en positiv attityd! 🙂
Borde de inte vara ganska rimligt att systembolaget satsar på dyra produker i små förpackningar om man nu sätter folkhälsan så högt? varför är de dyrare vinerna ofta amaroneviner av starkvinstyp? Hade varit kanon om om någon Journalist på DN eller dyl. hade skrivit om det. Jag hade inte haft något emot om all baginbox och vin under 150 för den delen (och sprit med) på sb bytats ut mot halv och helflaskor av det bästa 150+ vinerna från Frankrike och Italien. Folkhälsan hade nog blivit bättre och konsumtionsmönstren hade ändrats.
Det är väl egentligen dags att sluta använda folkhälsoargumentet i debatten, framförallt vi vinentusiaster som alltid varit öppna för ett breddat utbud och ökad tillgänglighet av välsmakliga alkoholhaltiga drycker.
Genom Franzéndomen 1997 köpte EU-Domstolen folkhälsoargumentet endast vad avser TILLGÄNGLIGHET, d v s att det endast finns ett fåtal försäljningsställen (det finns/fanns väl ca. 370 systembolag), (försök, om ni kan, att bortse från det faktum att det finns 10.000-tal försäljningsställen som har tillstånd att sälja samma drycker till långt efter midnatt, och till och med till dem som är under 20 år, men ej under 18 år), UNDER FÖRUTSÄTTNING att vinimportörer från medlemsländerna ej diskrimineras under vinupphandlingen och alltid bereds möjlighet att sälja sina varor genom detaljhandelsmonopolet. Systembolaget upprättade och utökade då Beställningssortimentet genom vilket vilken vinproducent/vinimportör som helst kan lista sina varor.
EU-Domstolen är glad att ha hittat en kompromiss.
Nykterhetsivrare är glada.
Finansdepartementet är glada.
Vinodlare/importörer är, i teorin, glada.
MEN, Socialdepartementet är iallafal inte gladare. Så lägg ner alla hänvisningar till Folkhälsan, det argumentet har spelat ut sin roll och har ingen trovärdighet längre, hade inte heller 1997 enligt min personliga bedömning.
Man kan kanske tycka att Sverige har en förmyndarmentalitet när det gäller folkhälsan men den är svår att få bort precis som alkoholmonopolet. Det lättaste borde väl vara att ändra utbudet radikalt på systembolaget? Systembolaget borde väl kunna pressa priserna från de mest prisvärda producenterna rätt rejält om de gör massinköp?
Pingback: Alkoholskattehöjningar, mer alkoholskattehöjningar och därefter ännu mer alkoholskattehöjningar | Vintomas blogg
Pingback: Nu har alkoholskatten höjts igen | Vintomas blogg
Pingback: Ingen alkoholskattehöjning i budgetpropositionen | Vintomas blogg
Pingback: Förvarning om höjd alkoholskatt 2017 i vårbudgeten | Vintomas blogg
Pingback: Gott nytt år – och som vanligt höjd alkoholskatt | Vintomas blogg
Pingback: Höjd alkoholskatt för första gången på sju år | Vintomas blogg