
Vår värd Dieter Greiner (VD för Hessische Staatsweingüter) lägger ut texten. Till höger Markus del Monego MW, sommeliervärldsmästare 1998, som alltid brukar berätta om vinerna och maten på dessa evenemang.
Som en del av ”Rieslingåret” på bloggen plockar jag fram lite provningsanteckningar som har legat till sig sedan mars 2013, då jag var med på en provning med gamla viner vid en middag i Kloster Eberbach i Rheingau. Denna provning genomförs årligen strax innan vårauktionen på klostret, då enbart egna viner från Kloster Eberbach/Hessische Staatsweingüter går under klubban, till skillnad från höstauktionen då även viner från andra vinproducenter i organisationen VDP finns med. Förra gången jag var med på denna provning var två år tidigare, och här bloggade jag om den gången.
Alla viner på middagen var alltså från Kloster Eberbach, som producerar viner både i Rheingau och Hessische Bergstraße. Står det inget annat nedan är vinet från Rheingau. Till respektive flight serverades en maträtt. Jag inkluderar en bild på maten efter vinbeskrivningen i respektive flight, med originalbeteckning utan översättning. Av fotona kan man nog ändå lista ut ungefär vad som serverades.
Några sammanfattande ord om vad den här provningen visade på, eller kanske återigen bevisade för de som till äventyrs glömt bort det:
- Riesling är gott!
- Riesling är mycket långlivat, inte bara de söta utan också de halvtorra.
- Även om det är vanligt med rekommendationer att dricka Eiswein ung (till skillnad från Beerenauslese och Trockenbeerenauslese), så åldras även Eiswein med behag.
- Riesling – ung som gammal – passar mycket bra till mat.
- Även halvtorr Riesling passar bra till mat, inte minst halvtorr Riesling med ålder.
- Det görs och har gjorts ambitiös Pinot Noir/Spätburgunder i Rheingau, men stilen har varierat en hel del under decennierna.
Välkomstviner
Det blev ett ungt bubbel medan vi deltagare samlades ihop, och så enligt gammal god tradition avmarsch till den närbelägna Hospitalkeller för att (genom gallren) få snegla lite på det stora lagret av gamla viner och där avnjuta ett äldre aperitifvin, i detta fall en Spätlese från 1959.
Heppenheimer Steinkopf Riesling Sekt Brut 2011
Hessische Bergstraße
Doft av mogen frukt, citrus och lite bröd. Smak med hög syra, en del mineral, lätt beska. Frisk aperitifstil men hade helst sett mindre beska. 83 p
Hochheimer Kirchenstück Spätlese 1959
Doft med gula och bokna äpplen, äppelskal, lite petroleum och lite mineral. Smaken är i princip torr med viskös och oljig munkänsla, mentol och mineral, ej så tydlig syra. 90 p
En strålande påminnelse om hur långlivad Riesling (inte minst från stora årgångar – 1959 är en sådan) kan vara om flaskorna lagrats väl, och att halvtorra viner uppfattas som betydligt torrare när de har rejäl ålder. Det här vinet, knappa 54 år gammalt, påminner ganska mycket om hur ett relativt torrt vin ofta blir med 10-15 års ålder!
Flight med Eiswein från 1973
Anmärkning: före 1982 var Eiswein inget eget Prädikat, utan bara en tilläggsbeteckning för denna vintyp, och den övriga klassificeringen byggde på druvornas klassificering i ofruset tillstånd. Så om druvorna låg på Auslese-nivå före de frös, stod det Auslese Eiswein på etiketten. Jag har sett allt från Spätlese Eiswein till Trockenbeerenauslese Eiswein på gamla etiketter.
Ska jag sammanfatta intrycket av alla fyra, så var de bättre i smak än doft, och var riktigt bra i kombination med maten.
Rauenthaler Baiken Riesling Eiswein Beerenauslese 1973
Bärnstensfärgad. Doft med torkad frukt, bokna äpplen, citrusskal, pomeranser, karamell, lätt rökton, antydan till röda bär och aningen petroleum. Smak med bra koncentration, ”Beerenauslese-sötma”, karamell, torkad frukt, torkade apelsinskal, honung, hög syra, tydligt kryddig, lång och frisk eftersmak. 93 p
Det här vinet framstod som yngst och friskast i doften. Jag brukar alltid gilla vinerna från Baiken, som brukar förena kraft, elegans och frisk syra! De brukar vara jämnare i stil och kvalitet än de från den mer berömda vingården Steinberg, även om de senare kanske har lite högre toppar.
Hochheimer Domdechaney Riesling Eiswein Beerenauslese 1973
Bärnstensfärg (lite mörkare än Baiken-vinet). Doften är tydligt rökig med karamellton, torkade aprikoser, en del röda bär, och är kryddig. Smak med bra koncentration, ”Beerenauslese-sötma”, karamell, mycket kryddig, torkade aprikoser, bra syra och lång eftersmak. Rejäl kraft och rena aromer. 92 p
En kraftigare och ”mörkare” doft än Baiken-vinet, doftar äldre, och har inte riktigt samma elegans i smaken, men är ett riktigt imponerande vin. Domdechaney och många andra vingårdar i Hochheim ger lite kraftigare viner än Baiken, Steinberg och vingårdarna på Rüdesheimer Berg, och som ibland har en snabbare utvecklingsbana.
Steinberger Riesling Eiswein Beerenauslese 1973
Riktigt mörk bärnstensfärg, drar mot brunt. Doften är tydligt rökig med karamell, har oxidationston med nötiga aromer, antydan till oljat båtträ och ger lite botrytisintryck. Smak är extremt söt (”Beerenauslese+”) med enorm koncentration, karamell, torkad frukt, citrusfrukt och citrusskal, torkad aprikos, lång eftersmak. 93 p
Det största kraftpaketet av de tre rieslingvinerna i flighten. Det lite äldre intrycket i doften gick inte igen i smaken, som hade gott om citrus.
Serverat från halvflaska
Mörk bärnstensfärg. Doft med tydlig kryddton, karamell, lite hallon och örter, lite träolja, rostade toner med lite kaffesump. Smaken är kryddig med karamell, torkade aprikoser och röda bär, citrusskal, hög syra, kryddig och frisk eftersmak. 92 p
Weißherbst betyder alltså att det är en rosé (på Pinot Noir, alltså), även om det inte brukar vara lätt att se av färgen på äldre viner. Doften skilde sig tydligt från de tre föregående rieslingvinerna. Ofta tycker jag att söt Spätburgunder, även om den är ovanlig och dyr, kommer tydligt till korta bredvid Riesling och inte utvecklas lika väl med lagring. Det här var dock ett riktigt bra exemplar, inte minst för sin ålder och för att komma från halvflaska!
Flight med Steinberger Riesling Spätlese
Halvtorrt från toppvingården. Två var speciella ”auktionsvarianter” med tillägget Goldkapsel respektive Cabinet (före 1971 betydde det helt enkelt ett bättre vin som hade lagts undan, att skilja från prädikatet ”Kabinett” som infördes 1971), och två var så vitt jag förstod vanliga Steinberger Spätlese som hade sparats.
Steinberger Riesling Spätlese Goldkapsel 2007
Ljusgul färg. Doft av mogen citrus, lite persika och svartvinbärsblad, parfym, lite petroleum – ung och elegant. Doftar relativt sött, ”Auslese-doft”. Halvtorr smak, citrus, hög syra, mineral. Inte så intensiv eftersmak, men lång och mineralisk. 88+ p
Steinberger Riesling Spätlese 1976
Djup gyllengul färg. Doft av torkad frukt, citrus, karamell, lite krydd- och röktoner, petroleum. Mest utvecklad doft i flighten. Smaken är ”lätt halvtorr” med torkad frukt, bokna äpplen, lite karamell, medelhög syra, lätt beska och bokna äpplen i eftersmak. Spännande doft, men inte så frisk i smaken. 86 p
1976 var en varm årgång med hög druvmognad och lägre syra än vanligt. De riktigt söta vinerna lever på sin koncentration, men de flesta viner av lägre Prädikat har sedan länge börjat bli trötta. Det här vinet var säkert mycket roligare när det var 10-20 år gammalt, och beskan stör mig.
Steinberger Riesling Spätlese Cabinet 1967
Gyllengul färg. Fruktig doft med aprikoskompott (men inte särskilt torkad frukt), aningen krydd- och petroleumton, mycket firne (ålderston). Relativt torr smak, mineraldominerad munkänsla utan så mycket frukt, rätt bra syra, viss beska. Smaken lever inte riktigt upp till doften, och beskan stör lite. 86 p
Steinberger Riesling Spätlese 1959
Ljus gyllengul färg, förvånande ung i färg. Doft med tydlig rökton, gula äpplen, en del citrus, petroleum, aningen blöt mossa (typisk firne-ton). Ej så komplex doft, eventuellt en antydan till korkdefekt. Smaken är rätt diskret, med bokna äpplen, kryddton och medelhög syra. Satte ingen poäng p.g.a. den eventuella defekten.

Vin och mat i en bild. Rüdesheimer Berg Schlossberg Riesling Erstes Gewächs (i tre fall av fyra) samt Loup de mer / zweierlei Petersilienwurzel / Hummersauce
Flight med Schlossberg Erstes Gewächs
Torra toppviner från Rüdesheimer Berg Schlossberg, en vingård som står mer i fokus för flera andra producenter (bl.a. Georg Breuer, Leitz och August Kesseler), och som kan ge riktigt lysande viner! Den här producenten tillhörde väl inte pionjärerna för torra viner i Rheingau, så det har tidigare inte varit så vanligt att denna vintyp serveras. Även om vinerna i denna flight var yngre, är det kul att de nu har börjat samla på sig lite bra viner även i denna klass. Efter flighten kom en 1943:a på egen hand.
Vinerna i den här flighten var bättre än väntat! Både den här provningen, ytterligare viner jag provade under auktionshelgen och en provning med unga viner i höstas bekräftade att Kloster Eberbach numera har lyft sig till en helt annan nivå på sina torra viner.
Däremot visade vinerna genomsnittligt upp lite mer sötmaintryck än jag förväntar mig av Erstes Gewächs, en vinstil som förmodas vara helt torr. I och för sig är detta något som inte stör mig alltför mycket om vinerna ändå har balans, men jag vet andra (inte minst i Tyskland själv, verkar det som) som hakar upp sig på ett sådant sötmainslag. Egentligen var det bara 2008 som var så torr som jag hade förväntat mig.
Rüdesheimer Berg Schlossberg Riesling Erstes Gewächs ”aus dem Cabinetkeller” 2010
Ljusgul färg. Doft med persika, citrus, rieslingparfym, rökig mineralitet, mentol. Elegant och doftar lite sött men också ”svalt”. Smaken är ”någorlunda torr”, d.v.s. ger ett inte helt torrt intryck, med rejäl fruktkoncentration, mycket citrus med grapefrukt, hög syra, en del mineralton. Ung, 90+ p.
Rüdesheimer Berg Schlossberg Riesling Erstes Gewächs ”aus dem Cabinetkeller” 2008
Ljusgul färg. Doft med mogen citrus, lite persika, rökton, mineral, en del petroleum. Smaken är torr, med en del äpple och citrus men är inte alls fruktdominerad, mycket mineralisk med mentoltoner och hög syra; klart elegant smak. Relativt ung, 90 p.
Rüdesheimer Berg Schlossberg Riesling Erstes Gewächs ”aus dem Cabinetkeller” 2007
Mellangul färg. Doft med mogen frukt, persika, svartvinbärsblad, mogen citrus, vad jag uppfattar som aningen botrytiston, och diskret petroleumton. Doften är djupare än hos 2008 och 2010. Smaken är huvudsakligen torr, men attacken är inte helt torr, visar upp rejäl koncentration och rejäl mineralitet med ”saltkänsla”, viss fruktighet med äpple, persika och citrus, hög syra. Relativt ung, 91 p
Rüdesheimer Berg Schlossberg Riesling ”aus dem Cabinetkeller” 2003
Ljusgul färg. Doft med mogen citrus – citron och grapefrukt – med solvarma citrusskal och lime, lätt örtton och diskret petroleumton, men förvånansvärt lite petroleum för åldern och årgången! Smak med lätt sötmaintryck även om det är producerat i ”torr stil”, citrus, mineral, en del mint, relativt oljigt intryck, medelhög syra, faktiskt ej helt rieslingtypisk smak. Bättre och yngre än väntat, tål mer lagring. 90 p
Ej Erstes Gewächs-klassat, men producerat i sådan stil. Den varma årgången 2003 har definitivt satt sitt avtryck på det här vinet.
Rüdesheimer Eiseninger Riesling Cabinet 1943
Den f.d. vingården Eiseninger har sedan 1971 ingått i Schlossberg.
Gyllengul färg. Doft av gul frukt, gult äpple, citrus, lite torkad frukt, välbevarade frukttoner, rökig, en del kryddtoner, tydlig petroleum, en del firne-toner med mossa. Smaken är ej helt torr (drar åt det halvtorra hållet) med gula äpplen, mint, viss beska, hög syra, ej så koncentrerad. Rätt stor doft, medan smaken inte är fullt lika imponerande (och som alltid stör jag mig på beska som märks för mycket), även om vinet hänger ihop bra. 87 p?
Hederlig poängsättning på så här gamla viner blir alltid lite märkligt, eftersom fascinationen med ett 70 år gammalt vin (av en stil där många skulle betrakta 10-15 år som ”gammalt”) inte ligger i att vinet presterar bättre än sina yngre syskon i en helblind utvärdering. Istället så är det en lärorik upplevelse i hur gamla även vita viner kan bli. Men jag sätter poäng ändå.
Spätburgunder

Pinot Noir ”R” 2003 och US-Filet und geschmorte Schulter / Zwiebelcrème / Spinat / gebackene Polenta. Köttet var helt fenomenalt!
Kloster Eberbach Pinot Noir ”R” 2003
De dyrare rödvinerna som inte har någon vingårdsbeteckning har ett kraftigare fatinslag.
Klar ljus- till mellanröd färg med ljusnande kant. Bärdominerad doft med mogna körsbär, röda vinbär, tydliga toner av rostad ek med choklad och kaffe, kryddig, en hel del mineral och mentol. Smak med mentol, mint, mineral, relativt hög alkoholhalt, balanserande syra, fyllig munkänsla, ej direkt fruktig smak, lite eldig eftersmak. Eken märks faktiskt inte i smaken. 89 p
Det här är ett fascinerade vin genom att smaken till stor del är annorlunda än vad doften fick mig att förvänta mig. Alkoholeldigheten och det överdrivna ekfatsinslaget i doften har dock gett vinet lägre poäng. Som tur är verkar den tyska vurmen för att övereka de dyrare varianterna av Spätburgunder, och försöka göra kraftigare viner än druvsorten lämpar sig för, ha minskat en del under senare år.
Assmannshäuser Höllenberg Cabinet 1953
Spätburgunder
Ljus- till mellanröd färg, tegelfärgad kant. Bra färg för åldern! Doft med bra bärkoncentration, mogna röda bär, lite söta ”likörtoner”, lite karamell, rök och mentoltoner. Smak med lätt sötaktig ton, röda bär, kryddig, intensiv mentolton och mineralitet, bra syra, en del beska, tung munkänsla. 89 p?
Det här är den bästa gamla Spätburgunder jag provat. Kloster Eberbach har tidigare korkat upp en del 1960- och 1970-talare som inte alls varit lika bra (men jag har märkt att en del i den inhemska publiken brukar gilla dem bättre än jag). Det fanns en hel del av ”mineralisk röd bourgogne” i det här vinet, och den associationen har jag aldrig fått förr, och för all del lite hög sötma. Jag har hört talas om de riktigt bra äldre rödvinerna från Assmannshausen, och läste bl.a. för några år sedan om hur Jancis Robinson blivit fascinerad av en 1947:a i toppklass. Efter att ha provat det här vinet ser jag ingen anledning att tvivla på denna typen av påståenden.
Flight med Eiswein från 1983
Rauenthaler Baiken Riesling Eiswein 1983
Gyllengul färg. Doft med torkad gul frukt, honung, lite ört- och kryddtoner, mynta, mineral. En elegant doft; elegantast i flighten. Smaken är mycket söt, med honung, torkad frukt inklusive aprikoser, citrus, mycket stor fruktkoncentration, kryddton, hög syra, frisk eftersmak. 94 p
Heppenheimer Centgericht Riesling Eiswein 1983
Hessische Bergstraße
Gyllengul färg. Doft med torkad gul frukt, citrusskal, lite botrytis, aningen karamell, en del petroleum. Kraftigast doft i flighten. Smaken är mycket söt, med honung, aprikos – både färsk och torkad, citrus, hög syra, lite kryddton, mycket frisk eftersmak. Ett fräscht kraftpaket! 94 p
Steinberger Riesling Eiswein 1983
Gyllengul färg. Doft med lite torkad gul frukt, karamell, rökton, lite örtig. Smaken är söt, mycket kryddig, med torkad frukt, mycket hög syra, lite kryddighet, mineral och mycket lång eftersmak. Inte lika generösa aromer som de två föregående, men mycket frisk! 93 p
Assmannshäuser Höllenberg Spätburgunder Weißherbst Eiswein Auslese 1983
Serverad från halvflaska
Rödaktig bärnstensfärg. Doft med torkad frukt, röda bär, gelé på röda bär, gul frukt, karamell, kryddtoner. Doften avviker tydlig från rieslingvinerna. Smaken är söt, med röda bär, karamell, en del kryddton, hög syra. 91 p
Inte riktigt lika frisk och koncentrerad som de tre föregående Riesling Eiswein.
Tysk PN brukar ofta imponera på mig, likaså PN från Alsace. Synd att det skall vara så svårt att få tag i bara.
Vit halvtorr riesling är alltid trevligt. Sällan man blir besviken på tyskarnas höga och jämna kvalitet, detta oavsett om det gäller bilar eller vin.
Pingback: Tasting and dinner with old wines at Eberbach Abbey, including a 1943 Riesling and a 1953 Spätburgunder | Tomas's wine blog
Pingback: Rieslingviner på Kloster Eberbachs vårauktion 2013 | Vintomas blogg