Marcel Deiss

Marcel Deiss räknas som en av de bästa vindomänerna i Alsace, och är också en av de mest egensinniga. Deiss hittar man i Bergheim (byprofil på Per Warvinges sajt). Wikipedia-artikel om Marcel Deiss på engelska. Mannen bakom heter Jean-Michel Deiss.

Vinerna från Deiss är mycket koncentrerade i en stil som oftast är fruktig och ofta har mer eller mindre restsötma. Det mest egensinniga med Deiss är vingårdsvinerna, som alla är framställda på druvblandningar med flera olika druvsorter. På etiketterna står då bara vingårdsnamnet, inte vilka druvsorter som ingår.

Deiss delar in sitt sortiment i tre kategorier, där respektive frukten (druvsorten), terroiren och årgångsförutsättningarna står i fokus:

• Vins de Fruits – druvsortsbetecknade viner.
• Vins de Terroirs – viner med geografisk beteckning som alla är framställda av druvblandningar. Här finns regionala viner (blandningar som heter Alsace), viner med bynamn och de vingårdsbetecknade vinerna, dels grand cru-vingårdar och dels andra vingårdar.
• Vins de Temps – viner vars stil är beroende av årgången, vilket betyder de sent skördade söta vinerna – Vendange Tardive (VT) och Sélection des Grains Nobles (SGN).

Anmärkning: uppdelningen ovan är korrigerad i efterhand, eftersom jag upptäckte att även de enkla druvblandade vinerna som inte har någon vingårdsbeteckning räknas som ”Vins de Terroir” av Deiss.

De Deiss-viner som är druvsortsbetecknade återfinns alltså i kategorierna Vins de Fruits och Vins de Temps. Att ha druvsortsbetecknade viner på en lägre nivå, men inte på en högre, är alltså klart avvikande från normen i Alsace, där druvblandningar enbart brukar förekomma bland de enklare vinerna. Deiss har alltså tänkt annorlunda, och har velat lyfta fram terroiren med blandplanteringar av olika druvsorter i sina bättre vingårdar. Det är just kategorin Vins de Terroir som utmärker Deiss.

Ursprungligen fick alla Alsace Grand Cru enligt appellationsbestämmelserna framställas enbart på en av de fyra ädla druvsorterna Riesling, Gewürztraminer, Pinot Gris och Muscat (i och för sig är tre olika Muscat-sorter tillåtna) som det också var obligatoriskt att sätta ut på druvsorten. Det struntade dock Deiss i, och skam den som ger sig: sedan ett antal år är det officiellt tillåtet med druvblandningar i två av de 51 grand cru-klassade vingårdarna, nämligen Altenberg de Bergheim och Kaefferkopf. Att det fortfarande inte är tillåtet i de övriga grand cru:erna har uppenbarligen inte hindrat Deiss från att fortsätta sälja Mambourg och Schoenenbourg under grand cru-etikett…

När det gäller de övriga vingårdarna som säljs som Vins de Terroir kallade Deiss tills rätt nylige dessa för ”Premier Cru” (så var det bl.a. när jag besökte dem 2011), men numera står det ”Cru d’Alsace” på etiketten. Det finns nämligen ingen officiell Premier Cru-nivå i Alsace, och begrepp som är officiella på ett håll i samband med skyddade ursprungsbeteckningar (i detta fall bl.a. Bourgogne) får inte användas på andra håll. I detta fall tycks alltså rebellen Deiss alltså ha tvingats anpassa sig.

Jag har vid några mässprovningar av Deiss-viner försökt gissa vilken eller vilka druvsorter som dominerar, men inte sällan har detta slagit fel. (”Här måste det finnas mycket Riesling, väl?” – ”Nej, ingen Riesling alls här”.) Jag har svårt att säga om detta indikerar att terroir är viktigare än druvsort, att jag är för ovan att prova druvblandningar från Alsace, eller att Deiss har något excentrisk vinmakning.

Graden av restsötma i Deiss viner är ett kapitel för sig. Trots att många viner som ”borde vara torra” (de är inte VT eller SGN) har en påtaglig restsötma, finns det ingen indikation på etiketten om vad som finns i flaskan. Det finns en viss systematik i att vissa vingårdar, t.ex. Langenberg och Engelgarten, brukar ge torrare viner. De Grand Cru:er jag provat har däremot alltid haft en påtaglig sötma (och en enorm koncentration). Jag tycker att avsaknaden av restsötma-information är något problematisk med tanke på det stora antalet olika vingårdsviner från Deiss.

Deiss viner är definitivt imponerande, men den varierande och ofta höga restsötman gör det till lite av ”grisen i säcken” att köpa eller öppna ett Deiss-vin på måfå. Håller man sig till en viss vingård tycks man dock inte drabbas av alltför stora överraskningar mellan årgångarna. Den som gillar fruktiga och koncentrerade viner och inte räds restsötma kan nog kasta sig in varsomhelst i Deiss sortiment. Den som är nyfiken på den koncentrerade Deiss-stilen men däremot inte vill ha alltför mycket restsötma skulle jag i första hand rekommendera att prova Engelgarten, Langenberg eller den icke vingårdsbetecknade Rieslingen.

Provningsnoteringarna nedan på allehanda Deiss-viner kommer från två tillfällen. Dels från Alsacevindagen i Stockholm i slutet av januari 2014, och dels vid ett besök på domänen i juli 2011 som jag inte bloggat om tidigare. De äldre provningsnoteringarna från 2011 står i kursiv stil. Eftersom det på detta sätt blir noteringar på två årgångar av många viner, får man ett lite tydligare intryck av vilken stil vinerna håller och om denna är konsekvent över årgångarna. De viner jag provade i år försökte jag uppskatta sötmaintrycket på, och använde då den skala 1-9 som flera andra Alsaceproducenter använder, och där 1 = helt torr.

Jag ska förresten lägga till att besöket 2011 var mycket trevligt! Bemötandet var trevligt och vi fick prova många viner. En munter Jean-Michel Deiss stack också in huvudet i besöksrummet – där ytterligare några sällskap satt vid andra bord – och vinkade hej, och när han såg att jag skrev anteckningar så kommenterade han ”aha, taking notes for me?” och gjorde en tummen-upp. En sak var dock lite komiskt. Sortimentet var lite för vildvuxet för att vi skulle sikta på att prova allt, men när jag efter några viner såg att de hade en Pinot Noir var jag nyfiken på att prova även den. Jag fick då ett bestämt nej från den trevliga damen som höll i besöket. Inte för att den inte fanns att prova, utan för att jag hade missat chansen genom att prova några andra viner som ovillkorligen måste provas efter Pinot Noir:en, inte före. 🙂 Just det här tänkandet verkar vanligare att hitta i just Alsace än andra regioner, d.v.s. inte bara att vinerna passar bättre i en viss ordning utan att de ovillkorligen måste provas i en viss ordning. Nåväl, trots att Pinot Noir:en gick mig förbi så fanns det ingen brist på viner att prova, som syns nedan.

Marcel Deiss importör är Johan Lidby (deras producentsida för Marcel Deiss), som tar in ett rätt brett sortiment av viner (f.n. dock inte de dyrare vingårdsvinerna eller några söta viner). Utöver SB-sortimentet finns några viner till i restaurangsortimentet.

Vins de Fruits & enklare Vins de Terroir – viner utan vingårdsbeteckning

Detta är basnivån hos Deiss. Några viner är druvblandade, men de flesta är druvsortsbetecknade. Några av vinerna inkluderar ett bynamn eller den jordmån de kommer från.

Alsace 2012
En blandning av Riesling, Gewürztraminer, Pinot Blanc och Pinot Gris (d.v.s. en högklassig Edelzwicker). 2011:an finns i BS för 159 kr.

Doft av äpple, diskret aromatisk. Relativt torr smak (sötma ca 2 på Alsaceskalan 1-9), rätt tydlig syra, lite mineral. Ett matigt vin, 87 p.

Pinot d’Alsace 2012
Mestadels Pinot Blanc, vinifierat i gamla fat. 2011:an finns i BS för 159 kr (men heter där ”Pinot Blanc Bergheim”).

Doft av äpple, lite päron och diskret kryddton. Fruktig smak med en aning sötma (ca 2-3 på Alsaceskalan 1-9), lätt kryddig, lite mineral. 86 p

Riesling 2012
Tror jag hörde något om att detta vin skulle vara framställt på barrique, d.v.s. små ekfat. Det skulle kunna förklara kryddtonen och den lilla beskan, men några direkta ektoner kände jag inte. Finns på SB för 181 kr (restposter). 2011:an finns i BS för 189 kr (och några flaskor i butik för 179 kr).

Doft av persika, kryddor, och med diskret parfymton. Medelfyllig, torr smak (ca 1-2 på skalan 1-9) med mogen gul frukt, kryddor, rätt bra syra och lätt beska. Kryddig för en Riesling, 87 p.

Riesling 2009

Intryck 2011: Fruktig och kraftig doft med citrusskal, lätt kryddighet, lite mineral. Smaken är medelfyllig+, relativt torr men ändå med en aning sötmaintryck, citrus med citrusskal, rejäl koncentration, eftersmak med citrus. Kraft står mer i fokus än elegans. Ung, 88-89 p

Muscat 2008 Bergheim

Muscattypisk doft, sötaktig med fläder, honung, blommighet, humle, lite kryddig. Smaken är halvtorr (-), fruktig med gul frukt, rätt bra syra och lite sötma. 86-87 p

Pinot Gris 2011
Här tror jag att jag hörde något om ekliggare? Finns i BS för 219 kr.

Kryddig doft med stekta äpplen och aningen rök. Smaken är något halvtorr (2-3 på Alsaceskalan) och kryddig med bra koncentration. Matig, 88 p.

Pinot Gris 2003 Calcaire

Doft av torkad frukt, aprikos, kryddighet och lätt botrytiston. Smaken är halvsöt och mycket kryddig med rejäl koncentration, medelhög syra. Vinet har en hel del VT-stil men är ej helt balanserat. 86-87 p

Tja, 2003 med sin stekheta sommar gav en hel del konstiga viner. Det här vinet såldes för övrigt till nedsatt pris vid mitt besök.

Gewurztraminer 2011
2010:an finns i BS för 219 kr.

Doft av honung, litchi, mineral och parfymtoner (men ändå rätt diskret). Smaken är knappt halvtorr (ca 2-3 på skalan 1-9) och mycket kryddig med mineral och fin balans. 89 p

Gewurztraminer 2007
Från vingårdar i Bergheim och St Hippolyte.

Doft med honung, kryddighet, blommighet och lite oljigt intryck. Smaken är halvsöt, simmig och mycket koncentrerad, med honung, låg syra, kryddor, lätt eldighet och lätt beska. Närmast VT-stil, 88-89 p

Vins de Terroir – vingårdsviner på nivån ”Cru d’Alsace”

Dessa viner är de vingårdsviner som inte är Alsace Grand Cru. Tills rätt nyligen kallade Deiss dessa vingårdar för ”Premier Cru” men numera är beteckningen ”Cru d’Alsace”. I likhet med Grand Cru-vinerna är dessa viner druvblandade.

Langenberg 2011
Vingård i Saint Hippolyte med mycket granit. Finns i BS för 269 kr.

Doft med äpple, diskret parfymton och mineral. Torr smak (1 på skalan 1-9), fruktig med äpple, persika och bra syra. 89 p

Torrast av alla Deiss-viner jag provade 2014.

Langenberg 2008 (”Premier Cru”)
Druvsammansättning Riesling, Pinot Gris, Beurot(?), Muscat, Pinot Noir(?).

Doften är tydligt örtig, lite aromatisk, lite kryddig med gul frukt och lite honung. Smak med lätt sötma – halvtorr (-) – rejäl syra, mycket citrus, gul frukt med lite honung, lätt kryddighet och lite oljighet. Frisk stil med bra syra! 88-89 p

Den örtiga tonen tror jag är årgångsbetingad, för dök även upp i Engelgarten 2008.

Engelgarten 2010
Vingård i Bergheim med mycket grus (som ska ge högre syra). 2011:an finns i BS för 269 kr.

Doft med moget äpple, aningen persika, kryddton och diskret parfym. Relativt torr smak (ca 2 på skalan 1-9) med hög syra, äpple och citrus, matig med citrus-eftersmak. Bra syra, relativt ung, 89(+) p

Det här vinet tror jag kan vara en bra introduktion till Deiss-stilen, men i en relativt torr (om än inte snustorr) och frisk variant.

Engelgarten 2008 ”Premier Cru”
Druvsammansättning Riesling, Pinot Gris, Beurot(?), Muscat, Pinot Noir(?)

Doften är örtig med honung, lite torkad frukt och aprikos, och ger ett sötare intryck än Langenberg 2008. Smaken är torr (men har ändå en liten sötma som är dold av syran) med citrus (blodgrape), rejäl koncentration, lite grapefruktsbeska och kryddighet. 89-90 p

Grasberg 2009
Om vingården antecknade jag ”ligger högt, ingen lera”.

Doft med persika, mogen frukt, lite aprikos och diskret parfym. Halvtorr smak (ca 3-4 på skalan 1-9), bra koncentration, bra syra, aprikos och kryddton. För mig en typisk Pinot Gris-stil. 89 p

Rotenberg 2007
50 meter från Engelgarten, men mer kalkjord. Druvsorter: Riesling och Pinot Gris. 2010:an finns att köpa på SB för 299 kr.

Doft av mogen citrusfrukt, lite blommig och lite grön ton som inte är störande. Smaken är halvtorr och kryddig med mogen citrus och gul frukt, lite torkad frukt, honung, örter och bra syra. Bra koncentration men inte lika frisk som Langenberg 2008 och Engelgarten 2008. 87-88 p

Schoffweg 2007
Kalkjord, druvsorter: Riesling och Pinot Gris.

Doften är lite nötig med toner av mandel, lite örtig med gul frukt, vanilj eller vit choklad och lite honung. Smaken är nästan torr (med lätt sötma dold av syran) med hög syra och gul frukt, lite kryddighet och beska, lång eftersmak. Koncentrerad stil, frisk och balanserad. 90-91 p

Burg 2009
Varmt läge med mörk lerjord, ska ge långlivade viner. 2010:an finns att köpa för 329 kr.

Doft av mogen gul frukt, persika, aprikos, honung och aningen kryddton. Smaken är halvtorr (ca 4-5 på skalan 1-9) med rejäl koncentration, persika, honung, bra syra och kryddton. För mig en Pinot Gris/Gewürztraminer-stil med dragning åt VT. 90 p

Burg 2007
Uppgavs innehålla ”alla druvsorter”.

Doft med honung, kryddighet, gul frukt, stor doftkoncentration och lite eterisk olja. Halvsöt smak med stor koncentration, rätt kryddig, gul frukt med lite torkad frukt, honung, rätt bra syra. VT-stil, 89-90 p

Gruenspiel 2004
Svalare läge med märgel och lera. Druvsorter Riesling, Pinot Noir och Gewürztraminer.

Orangetonad färg med lätt, lätt roséton. Doft med lite torkad gul frukt, lite röda bär, kryddton, lite honung och lätt utvecklad ton. Smaken är halvtorr (-) och mycket kryddig med gula bär, lite röda bär, citrus, rejäl koncentration, lite oljigt-simmigt intryck och bra syra. Relativt frisk stil, trevlig utveckling, 89-90 p.

Huebuhl 2007
Pinot, mestadels Pinot Gris, lite Muscat

Doften är lätt örtig med blomton, gul frukt, lite kryddig och har en lätt botrytiston. Smaken är halvsöt med gul frukt, grapefrukt, honung, rejäl fruktkoncentration, lätt alkoholeldighet och lång eftersmak. VT-stil, 89-90 p.

Vins de Terroir – vingårdsviner på nivån Grand Cru

Altenberg de Bergheim Grand Cru 2009

Doft av mogen persika, parfymton, mineral, lite honung. Smaken är halvtorr+ (sötma ca 5 på Alsaceskalan 1-9) med rejäl koncentration, honung, citrus, kryddton. ”Smyg-VT”, imponerande, men relativt diskret doft för en så kraftig smak. Ung, 92+ p.

Altenberg Grand Cru 2007
Druvor påverkade av ädelröta

Doft av honung, torkad gul frukt, citrusskal, kryddton och lite örtighet. Smaken är halvsöt, kryddig och örtig med honung, lite mint, citruston, mineral och rätt bra syra. VT-stil. Lite tydligare syra och mineralton än de övriga med så här hög sötma. 90-91 p

Vins de Temps – sent skördat vin

Gewurztraminer Vendange Tardive 2004

Doften är kryddig med honung, lite blommor och ojliga toner. Smaken är halvsöt, oljig och klart kryddig, med honung, torkad frukt och mycket lätt beska i eftersmaken. 89-90 p

 

Annons