Utredningsförslaget om nätvinhandel från Alkoholleveransutredningen – några funderingar och en del kritik

Så har då ”nätvinhandelsutredningen”, som valt att kalla sig för Alkoholleveransutredningen, kommit med sitt betänkande. Den hade till 15 juli på sig, men presenterade sitt resultat igår. Redan på morgonen fanns en debattartikel på DN Debatt från utredaren Jörgen Hettne.

Utredningen, med titeln ”Privat införsel av alkoholdrycker – Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik” (SOU 2014:58) kan i sin helhet kan läsas här. Mer intressant för den som inte uppskattar statliga utredningar som skönlitteratur är kanske att titta på presskonferensen med Jörgen Hettne och ansvarig minister Maria Larsson (KD).

Förslagen i korthet

I korthet gäller att utredningen vill förbjuda följande:

  • Kommersiellt främjande av privat införsel av alkoholdrycker. Enda undantagen är i princip transporter, att ta in annonser från utländska säljare och att förmedla bankkortsbetalningar. Detta främjandeförbud innenbär att alla former av samarbeten mellan utländska säljare och svenska kommersiella aktörer då blir förbjudna. Som exempel på sådant som blir förbjudet för svenska aktörer nämns att erbjuda försäljningskanaler på Internet, att utföra marknadsföring, och att ställa försäljningsställen eller distributionsnät till förfogande. Så ingen samleverans med matkassar, ingen utlämning via städbolag, inga dotterbolag eller moderbolag i Sverige som bedriver försäljning eller marknadsföring, och inga ”vinklubbar” som använder svenska företags sändlistor eller varumärke.
  • Leveranser i egen regi av säljaren.
  • Leveranser till något annat än köparens privata adress. D.v.s. förbud mot att få saker skickade till jobbadressen eller utlämningsställe av typen postkontor, paketterminal eller Bussgods. Att slå ihop flera köpares inköp till en leverans blir också förbjudet.
  • Leveranser utanför de tider när Systembolaget tillhandahåller dryckerna. Det innebär alltså att Systembolagets öppettider + hemleveranstider blir styrande för när leveranserna kan ske. Detta bör innebära vardagar 10-20 och lördagar 10-15, då detta tycks vara det maximala öppethållandet i någon butik. Nämnas kan att de exakta tiderna inte nämns i lagtexten, utan det sker bara en hänvisning till Systembolagets tider. Privata transportörer är dock undantagna från reglerna om tider.

Detta skall åstadkommas genom förändringar i Alkohollagen. Några övriga ändringar som inte direkt är förbud föreslås också införas, och hör ihop med förbuden ovan:

  • Ett krav på att transportören ska vara oberoende, ”en av säljaren oberoende yrkesmässig eller privat transportör”. Idag står det också ”yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand”.
  • Frasen ”oberoende mellanhand” tas alltså bort ur lagstiftningen, för att möjliggöra främjandeförbudet.

För tydlighets skull innebär detta också att utredningen inte föreslår att förbjuda:

  • Privatimporten och näthandeln med alkohol från andra EU-länder som sådan, eftersom den rätten följer av Rosengrendomen från 2007. Nätvinhandel från ”genuina” utländska bolag blir alltså fortsatt tillåten förutsatt att bolagen inte själva transporterar alkohol och att utlämningen från transportören följer de nya reglerna.
  • Att den utländska säljaren ordnar med själva transporten, som dock måste ske av någon annan än säljaren. Det finska kravet på att köparen måste ordna transporten föreslås alltså inte införas.
  • Viss marknadsföring som utförs av utländska säljare, åtminstone om den i huvudsak sker från utlandet och följer de rätt restriktiva svenska bestämmelserna för alkoholmarknadsföring. Bl.a. är utländska säljares (måttfulla) annonsering i Sverige fortsatt tillåten.
  • Publicistisk verksamhet, som inte anses vara förbjudet kommersiellt främjande. Som ett exempel anges vintidningars recensioner av viner som kan köpas utomlands men inte på Systembolaget. (Föga förvånande att detta blir fortsatt tillåtet med tanke på grundlagens regler om pressfrihet och yttrandefrihet.) Så den här bloggen ska tydligen inte förbjudas.
  • Ideell föreningsverksamhet som har till syfte att prova vin- eller spritdrycker. (Jo, de skriver bokstavligen så och påpekar särskilt att detta inte faller under främjandeförbudet. Det säger något om tonen i förslaget, eller hur…) Inte heller Munskänkarna ska alltså förbjudas, verkar det som.

Nämnas kan att utredningen bygger på att förslagen i en utredning från förra året också genomförs, ”Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m.” (SOU 2013:50). (Här kan man se pressträffen i juli 2013.) Förslagen från den utredningen har varit ute på remiss, men tydligen vilat i avvaktan på den här utredningen. Där föreslogs tillsyn av verksamheter som innefattar yrkesmässig leverans av alkoholdrycker till privatpersoner, som också innebär krav på egenkontroll, anmälningsplikt för sådan verksamhet och straff om man inte anmäler. Folkhälsomyndigheten ska stå för den centrala tillsynen och kommunerna ska stå för den lokala tillsynen i likhet med folkölsförsäljningen. I utredningen från förra året handlade det i huvudsak om ålderskontrollen, d.v.s. att den som sköter leveransen måste se till att den som tar emot alkoholen är minst 20 år. Med den nya utredningen blir det däremot också en fråga om att hålla koll på tid och plats för leveransen.

Funderingar kring förslaget

Eftersom det har varit väldigt tyst kring utredningen, som jag kommenterade i slutet av mars, och utredaren tidigare inte hade profilerat sig i något alkoholpolitisk riktning såvitt jag kände till, hade jag egentligen inga förväntningar över hur förslaget skulle se ut. Självklart förväntade jag mig dock inte att en utredning som tillsatts av en kristdemokratisk minister skulle föreslå ökad frihet på det här området, men jag försökte ändå hålla ett öppet sinne.

Efter att ha läst igenom hela utredningen är mitt tydliga intryck tyvärr att den är ett målinriktad ”beställningsjobb” med syftet att försöka förbjuda alla varianter av nätvinhandel med ”kreativa inslag” eller förenklad distribution som kommit fram de senaste åren, och att i möjligaste mån försöka förhindra att nya praktiska handelslösningar kommer fram. Vi pratar alltså bl.a. om att mycket tydligt förbjuda distributionssamarbete med livsmedelskedjor och förbjuda s.k. ”vinklubbar” där utländska näthandlare samarbetar med t.ex. tidskrifter eller flygbolags bonusprogram. Det som man försöker stoppa gäller framför allt alla de varianter som fått medial uppmärksamhet, som exempelvis Winefinders samarbete med City-Gross.

Det handlar i detta fall definitivt inte om att ”förtydliga lagstiftningen”, som den naive kanske kunde tro att uppdraget handlade om, och som är den fras som IOGT-NTO & co, Systembolaget, Kristdemokraterna och Folkpartiet tycker om att använda när de försöker dölja att de verkar för att införa nya förbud på alkoholområdet, och att minska den personliga friheten för konsumenterna. Det är också något som utredningens namn försöker ge sken av. ”Tydligare lagstiftning” låter ju riktigt bra (och är en viktig del av legalitetsprincipen) medan ”minskad frihet” kanske inte är lika kul att gå ut med till medborgarna och väljarna. Men minskad personlig frihet är precis vad det handlar om.

Det är i detta fall solklart att man vill införa förbud mot ett antal verksamheter som idag är lagliga. Det må vara så att man inte förutsåg dessa former av näthandel eller samarbeten när den nuvarande lagstiftningen infördes 2008, men lagliga är de ändå enligt den grundläggande principen i rättstater och demokratier: det som inte är förbjudet är tillåtet. Winefinders distributionssamarbete med City-Gross är idag lagligt. Efter att polisanmälan gjordes, lade åklagaren ner utredningen, och ingen har överklagat det beslutet eller gjort en ny polisanmälan. På presskonferensen igår svarade dock Jörgen Hettne mycket tydligt att City-Gross samarbete skulle göras olagligt. Inte ett förtydligande, utan ett nytt förbud.

Det är också fascinerande att se att man också pekar ut att man specifikt vill förbjuda paket- och leveransföretaget Bussgods att transportera alkoholdrycker. Man skriver frasen ”bussgodsombud” med liten bokstav som om det vore ett allmänt begrepp, men Bussgods är ju faktiskt ett specifik företag.

Generellt får jag intryck att utredningen överhuvudtaget inte har brytt sig om att fundera kring aspekten personlig frihet för vinköparna, eller vad som är praktiskt eller genomförbart för småskaliga säljare (producenter eller handlare) i andra EU-länder. Deras fokus har legat på de stora eller uppmärksammade aktörerna i Sverige, där många drivs i andra EU-länder men startats och (del)ägs av svenskar. Det är deras upplägg man funderat på, och det är deras verksamhet man funderat på hur man så effektivt sätt som möjligt ska kunna förbjuda och stoppa. Den enda begränsande faktorn är då EU-rätten. Utredaren själv skriver uttryckligen att de gjort en rimlig avvägning mellan de EU-rättens krav och den svenska alkoholpolitiken. Någon avvägning mellan alkoholpolitikens förbudsiver å ena sidan, och konsumentintresset (brett urval, praktiska beställningar, efterfrågade rådgivnings- och transporttjänster o.s.v.) och näringsintresset i form av t.ex. rimliga regler för allmänna transportföretag å den andra, har inte gjorts, med ett undantag som jag nämner senare. Det är lite fascinerande att dessa aspekter så totalt frånvarande från en utredning som just handlar om privata personers köp för eget bruk.

Generellt har jag intrycket att utredningen inte har haft tillgång till någon kompetens kring hur den småskaliga delen av nätvinhandeln ser ut från konsument-, transport- eller försäljarperspektivet. Jag tycker nämligen inte att de lyckats analysera vilka konsekvenser som vissa av deras förslag får i praktiken för just denna del av handeln. Jag återkommer till detta i ett senare inlägg.

I grund och botten kan man därför säga att utredningen lägger ett så långtgående och förbudsorienterat – ”restriktivt” – förslag som bara har varit möjligt med hänsyn till deras bedömning av EU-rätten. Det enda ytterligare som de eventuellt hade kunnat föreslå hade varit att köparen (i Sverige) måste ordna med transporten, d.v.s. att försöka förbjuda en fransk vinproducent att skicka en låda med Collissimo till Sverige, eller en tysk vinhandel att skicka ett paket med DHL hit. Så ser tydligen reglerna i Finland ut (om de verkligen följs lämnar vi därhän), men de är för närvarande föremål för domstolsprovning i EU-domstolen, så det är osäkert om de reglerna verkligen är i överensstämmelse med EU-rätten. Här undvek alltså utredningen att ta en EU-rättslig risk, och påpekar dessutom att det var tydligt i förarbetena till den svenska lagstiftningsförändringen 2008 (då Rosengren-domen från 2007 omsattes i svensk lag) att säljaren skulle ordna transporten, och man vill då inte införa ett nytt förbud på just den fronten. Detta är det enda exemplet jag hittar på att man för ett resonemang om att det kan vara dumt att inskränka en existerande frihet. Att gå ett steg längre på ett annat område, och försöka förbjuda utländska företag att alls göra marknadsföring i Sverige eller annonsera här, ingick däremot knappast i det som utredningen hade kunnat föreslå om de ville följa EU-rätten.

Vad händer nu?

Sammanfattning av stycket: jag tror att reglerna kan träda i kraft tidigast 1 juli 2015, även om utredningen själv tror 1 april. Stöter förslaget på patrull inom EU blir det dock senare än 1 juli.

Nu vidtar remiss på förslaget. Maria Larsson påpekade att den normala remisstiden är tre månader, men att det kan behövas lite extra tid så här under semestertider. Så remisstiden lär löpa minst till slutet av oktober. Då kommer inte Maria Larsson längre att vara ansvarig minister, och ingen kristdemokrat kommer att sitta kvar i departementets politiska ledning, tack vare att det är val 14 september. Även om vi inte vet hur det går i valet, så är det nästan helt säkert att Alliansen förlorar regeringsmakten, och det ska bli intressant att se om väljarna alls vill ha kvar Kristdemokraterna i riksdagen. Det är något av en lågoddsare att Socialdemokraterna och Miljöpartiet sitter i regeringen efter valet, men de behöver rimligtvis stöd – aktivt eller passivt – av minst ett parti till. Ingen vet heller hur de kommer att dela på departementen. Vi vet alltså inte vilka frågor som kommer att prioriteras på Socialdepartementet under den nya ledningen, vilken den nu blir, som förmodligen finns på plats i början av oktober, strax innan remisstiden på förslaget går ut.

Socialdepartementet ska alltså läsa remissvaren och bestämma sig vilket lagförslag de faktiskt vill lägga, eventuellt efter konsultationer mellan de partier som ingår i den nya regeringen. Detta kan alltså bero både på remissvaren och deras egna politiska uppfattningar. Jag tror i och för sig inte att man ska tro att en S/MP/???-regering tycker något väsentligt annorlunda i frågan, men möjligen är man lite mindre dogmatiskt låst till det nuvarande förslaget än KD är (eftersom det är ett beställningsverk från dem), och kan mer vara beredd att lyssna till remissförslag. Det utkast till lag som blir resultatet kallas lagrådsremiss, eftersom det skickas till Lagrådet. Hur lång tid det tar beror nog både på hur remissynpunkterna ser ut och den nya departementsledningens prioriteringar.

Sedan ska Lagrådet – alltså ett antal domare och f.d. domare från Högsta domstolen resp. Högsta förvaltningsdomstolen – uttala sig om lagförslaget. Därefter ska det mer eller mindre slutliga lagförslaget tas fram och en proposition skrivas.

I normalfallet sker därefter riksdagsbehandling (i lämpligt utskott) och omröstning i riksdagen, och därefter är lagen beslutad. Normalt så träder den sedan i kraft några veckor eller månader senare. I det här fallet är det dock ett annat steg som måste hinnas med, eftersom man föreslår lagändringar som drabbar företag i andra EU-länder genom att man begränsar den fria rörligheten för varor och inför ökat krångel för transporttjänster från övriga EU. Då finns en anmälningsskyldighet enligt EU:s s.k. anmälningsdirektiv och eventuellt även enligt tjänstedirektivet, som diskuteras i utredningen s. 121-122. Gör man en anmälan enligt anmälningsdirektivet så inträffar tydligen en ”frysningsperiod” på tre månader innan lagstiftningen får införas, och den kan förlängas. Syftet är att Kommissionen och andra medlemsländer ska kunna lämna synpunkter. Om det kommer ett s.k. detaljerat yttrande (snarare än enbart kommentarer) blir det ytterligare tre månaders frysning med automatik.

Eftersom detta steg inte finns med i regeringens översikt över lagstiftningsprocessen är jag lite osäker om när detta steg ligger, men jag gissar på före propositionen läggs.

Utredningen själv föreslår att lagstiftningen ska träda i kraft redan 1 april 2015. Jag tror det är en helt orealistisk tidsplan, om man ska kunna klämma in åtminstone en frysningsperiod på tre månader. Om det går fort kan man kanske tänka sig att propositionen kommer sent under våren, riksdagen fattar beslut alldeles före sommaruppehållet och lagstiftningen träder i kraft 1 juli 2015. Dock räcker det med att Kommissionen eller ett medlemsland har allvarliga synpunkter för att den tidsplanen skall kraschas.

Kommer ”landet annorlunda” undan med att vara annorlunda?

Kommer då Kommissionen eller något annat medlemsland att ha synpunkter? Det skulle inte förvåna mig. Sveriges alkoholpolitik har hittills genererat fyra mål i EU-domstolen (Franzén-målet, Gourmet-målet, Rosengren-målet och ett mål Kommissionen mot Sverige strax efter Rosengren), och det hade blivit ett femte om inte Sverige år 2000 backade från sin position om ”införselkvoterna” och släppte successivt på dem fram till 1 januari 2004. Ett ytterligare mål från det andra monopollandet Finland (Alkotaxi-målet) har nyss hamnat i EU-domstolen, som nämndes ovan.

Nu pratar svenska politiker dels om att förbjuda delar av nätvinhandeln från andra EU-länder och dels om att åter försöka minska införselkvoterna. Marita Ulvskog gick ju tydligt ut med detta inför EU-parlamentsvalet, trots att jag inte riktigt kan se hur det skulle kunna gå till att göra detta. Jag skulle därför inte bli förvånad om aspekter Sveriges alkoholpolitik åter kommer under Kommissionens lupp efter några års tystnad, eftersom olika svenska politiker i praktiken pratar om att försöka backa från ett nuläge som skapats av domar i EU-domstolen och påtryckningar från Kommissionen (i syfte att Sverige skulle följa redan existerande EU-lagstiftning), tillbaka till en svensk särlinje. Vi pratar i och för sig om ett försiktigt backande, men ändå om ett backande i riktning mot mer regleringar och mer begränsningar. Så jag hoppas att den nya Kommissionen kommer att få en bra och energisk kommissionär för den inre marknaden.

Sedan får vi väl se om något annat medlemsland reagerar tillräckligt mycket på att Sveriges regering vill göra det svårare för bl.a. franska och italienska producenter att sälja till Sverige, komplicera verksamheten för de stora tyska speditionsfirmorna (många av branschens drakar är ju tyska) och mer eller mindre uttalat vill stoppa en dansk firmas verksamhet.

Fortsättning följer

Jag tänkte skriva lite mer framöver om kvaliteten i utredningen i stort (ömsom vin och ömsom vatten), och konsekvenserna av förslagen i praktiken. Detta inkluderar då en del konsekvenser som utredningen eventuellt inte tänkt på, och som kan bli problematiska i en framtida EU-rättslig prövning. Men nu ska jag på en vinprovning så nu får det räcka för idag!

Några andra reaktioner på utredningen

Ett litet P.S. om en pinsam felskrivning i utredningens lagförslag

Jag kan förresten inte låta bli att påpeka att utredningen har en mycket märklig och rätt pinsam felskrivning på sidan 18-19, men placerar detta som ett P.S. Utredningen föreslår ändring i en enda lag, nämligen Alkohollagen (2010:1622). I översikten av deras förslag till lagändring, som är själva kärnan i utredningens förslag, har de lyckats med konststycket att skriva fel när de beskriver hur den nuvarande lagstiftningen ser ut. Kanske ett klipp-och-klistra-fel i Word, men detta fel ger ett intryck av att de föreslår en mindre ändring än de faktiskt gör, och definitivt den del av utredningen där man inte borde vilja skriva fel. Jag räknar till hela tolv jurister som i olika grad varit inblandade i utredningen, varav två domare och två juridikdocenter, men det verkar ha saknats en korrekturläsare. 🙂

Det är själva bestämmelsen om privatinförsel som de skrivit fel, som finns i 4 kap 4 § 7 i Alkohollagen som den ser ut idag (som man t.ex. kan hitta på Notisum) stycket lyder (”version A”):

”[Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker föras in…]
7. av en enskild person som har fyllt 20 år genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand, om införseln sker från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk”

Men utredningen påstår att stycket idag lyder (”version B”):

”7. av en enskild person, som förvärvat spritdrycker, vin starköl eller andra jästa alkoholdrycker utanför Sverige, genom transport som anordnats av en av säljaren oberoende yrkesmässig eller privat befordran, allt under förutsättning att personen fyllt 20 år, införseln sker från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk”

Utredningens förslag är att detta stycke tas bort och ersätts av en ny 5 § med denna lydelse:

”5 §
En enskild person som fyllt 20 år som förvärvat spritdrycker, vin starköl eller andra jästa alkoholdrycker utanför Sverige får själv eller genom säljarens försorg föra in dessa från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom transport som anordnats av en av säljaren oberoende yrkesmässig eller privat transportör, allt under förutsättning att dryckerna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk.

I fråga om skattskyldighet och särskilda villkor för sådan införsel som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (1994:1564) om alkoholskatt.”

Som man kan se är är det samma ordalydelse, men annan ordföljd, i förslaget till ny 5 § som i deras felaktiga version B ovan. Det saknas t.o.m. samma komma mellan vin och starköl.

Notera att den påstådda förändringen från version B (där bl.a. frasen ”oberoende mellanhand” tagits bort jämfört med version A) till den nya 5 § ger ett intryck av en mindre ändring än den faktiska förändringen från version A till den nya 5 §. Därför är det inte ett betydelselöst skrivfel.

Och hur upptäckte jag detta, kan man undra? Eftersom jag inte heter Sten Stensson Stéen eller är någon annan form av jurist så kan jag inte hela Svea rikes lag utantill. Däremot har jag rätt många gånger läst just den skrivning som den lagliga nätvinhandeln bygger på, så jag känner igen den på ett ungefär. Efter att jag läst igenom texten i utredningen tyckte jag det var något märkligt med stycket. Jag kände helt enkelt inte igen formuleringen (som ju också saknar nyckelfrasen ”oberoende mellanhand”), förutom att hela textstycket såg för långt ut. Så jag slog helt enkelt upp den nuvarande versionen av Alkohollagen i andra källor och kunde konstatera att jag mindes rätt. Jag har däremot inte kollat om resten av lagtexten stämmer, så jag vet inte om de slarvat på fler ställen. Det hade i varje fall inte skadat om utredningen bytte ut någon av sina tolv jurister mot just rekordkandidaten Stéen. 🙂

Uppdatering: nu har det publicerats ett rättelseblad till utredningen med anledning av felskrivningen.

Annonser
Det här inlägget postades i Alkoholpolitik. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Utredningsförslaget om nätvinhandel från Alkoholleveransutredningen – några funderingar och en del kritik

  1. Magnus skriver:

    Detta pinsamt dumma förslag. Allt för att skydda ett monopol som inte fungerar. Hoppas jag snarast kommer bli ett fall för EU domstolen. Detta i med att detta kommer medföra hinder mellan olika länder. Om förslaget går igenom så kommer detta genast få en tvärtom effekt. Kan jag inte få mitt vin/sprit smidigt. Ja då är det langning som blir vinnanen. Staten den stora förloraren. Så går det när tomtar styr

  2. Alex skriver:

    Har en fråga till er eftersom ni verkar kunnig på att tolka lagtexter. Bestämmelsen om privatinförseln gäller det endast till beställarens egna adress? Får man då inte ange en annan leveransadress om man t.ex vill skicka det som en present till någon man känner? Förstår inte hur de skall kunna hålla koll på dessa regler om jag skall vara ärlig. Överförmynderi är det i alla fall och ett beställningsjobb från Systembolaget.

    • vintomas skriver:

      Jag är inte expert på lagtexter i största allmänhet, men i just den här frågan har jag läst på en hel del. Det kan faktiskt bli olagligt att göra som du säger, d.v.s. om en svensk köper en flaska som gåva att skickas till en annan svensk. Såvida nu inte en gåvan räknas ha övergått i mottagarens ägo redan före den kommer in i landet – det här innehåller nog moment av ”trickfråga”. Om det är till någon tröst, så innehåller förslaget inget straff för att bryta mot just den bestämmelsen om leveransadress. Men konsekvensen är lite lustig, för ”enstaka gåvoförsändelse” med alkohol accepterades av tullen redan före Rosengren-domen. Men visst är det hela ett bisarrt förslag, där man vill förbjuda allehanda saker för att försöka få till ett så ”heltäckande” förbud som möjligt som omöjliggör. Vi får väl hoppas att sk*ten inte går igenom, i alla fall inte utan en del lindring av de värsta stolligheterna. Grundproblemet är i mitt tycke de svenska politikernas syn på medborgarna i denna fråga – visst har du rätt att det är överförmynderi. Synen på medborgarna och individuell frihet i den svenska alkoholpolitiken har nog inte uppdaterats sedan motbokens avskaffande 1955.

      • Alex skriver:

        Tack så mycket för ditt svar. Ja i detta avseendet är jag glad att jag är fortfarande dansk även om jag bor i Sverige, de har milt sagt lite sundare inställning till dess medborgare förmåga att ta ansvar inom detta område. Men det är förhoppningsvis inte kört än…

  3. Ping: Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) vill förbjuda nätvinhandeln | Vintomas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s