Byprofil för Aÿ – centralort i Grande Vallée de la Marne och känd grand cru-by i Champagne

Diagram Aÿ 201504Nyckelfakta

Ligger i delregion/område: Vallée de la Marne / Grande Vallée de la Marne
Vingårdar och druvsorter: 367,0 ha, varav 89% Pinot Noir, 8% Chardonnay och 3% Pinot Meunier.
Klassificering: Grand cru (100%)
Känt för: kraftig Pinot Noir från sydsluttningar, en av få byar som också har vingårdar som kan producera vettiga rödviner, hemby för Bollinger, Deutz, Gosset och Ayala.

Kartor

Kartan är länkad från Wikimedia Commons, och den geografiska informationen har sitt ursprung i OpenStreetMap. Det prickade vita området motsvarar vingårdarna, och det ljusgult betecknar annan öppen terräng.


Google-kartvy med byarna i Grande Vallée de la Marne markerade. Grand cru-byn (Aÿ) i grönt och premier cru-byarna i gult.

Om man klickar på en by öppnas ett fält till vänster där det finns en länk till byprofilen.

 Grannbyar

Åt väster: Dizy (premier cru)
Åt nordväst: Champillon (premier cru)
Åt nordnordost: Mutigny (premier cru)
Åt öster: Mareuil-sur-Aÿ (premier cru)
Åt söder: Chouilly (grand cru), som räknas till Côte des Blancs
Åt sydväst: Épernay, som räknas till Côteaux Sud d’Épernay

Orten

Kyrkan i Aÿ, Église Saint-Brice. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto av October Ends, 2009).

Aÿ är med drygt 4000 invånare den största av byarna i Champagne, och kan lika gärna kallast för en småstad. Här finns därför ett större utbud för turister än i andra byar. Här finns också den största samlingen av betydelsefulla champagnehus utanför Reims och Épernay.

Kommunen Aÿ omfattar 1043 ha och har 4041 invånare (läge 2011) som kallas Agéens respektive Agéennes.

Redan tidigt i vinhistorien, då Champagne producerade stilla viner, var Aÿ en vinby med mycket gott rykte, och något av en centralort för vinproduktionen i denna del av regionen. Beteckningen Aÿ-vin har i perioder används på vinerna från hela området, och ibland på Champagnevinerna som helhet. Kung Henri IV (kallas även Henrik IV på svenska), som regerade Frankrike 1589-1610, kallade sig vid tillfälle Sire d’Aÿ et de Gonesse, efter orterna som producerade det bästa vinet respektive det bästa vetet. Aÿs stora byfest har därför döpts till Henri IV:s ära. (Eventuellt ska även François I, kung 1515-1547, ha använt detta epitet.)

I Aÿ finns Villa Bissinger, där Institut International des Vins de Champagne har sitt säte. De bedriver bl.a. utbildningar under namnet École des Vins de Champagne.

Den mest ambitiösa restaurangen i Aÿ är Le Vieux Puits/Les Clos St Georges.

Infarten till Aÿ längs väg D1 från väster, d.v.s. från Dizy-hållet. Vingårdarna till vänster tillhör Moët & Chandon. Bilden är länkad från Wikimedia Commons (foto av October Ends, 2009).

 Vingårdar

Vingårdarna utgörs av dominerande sydsluttningar, till stor del planterade med Pinot Noir. Sluttningen har dock olika kraftig lutning i olika vingårdar, och några kullar bakom byn ger de brantaste lägena. Aÿs vingårdar ger oftast de kraftigaste Pinot Noir-vinerna i Champagne, eftersom de ligger på lägre höjd än de från Bouzy och Ambonnay, som är de främsta konkurrenterna om titeln.

På den nu avskaffade échelle des crus hade Aÿ 100%, vilket har gjort det till en grand cru. Aÿ är därför högre rankat än alla sina grannbyar; de övriga åtta byarna i Grande Vallée de la Marne, som alla ligger på samma sida av Marne som Aÿ, är alla premier cru-byar med 93%-99% på skalan.

Aktuell vingårdsareal i Aÿ (läge 2013 enligt siffror från CIVC) är 367,0 ha. Fördelningen är 325,4 ha Pinot Noir (88,7%), 30,8 ha Chardonnay (8,4%), 10,2 ha Pinot Meunier (2,8%) och 0,6 ha övrigt (<0,2%). 1997 var vingårdsarealen 351 ha. Det finns 241 vingårdsägare (exploitants) i kommunen.

De champagnehus som äger vingårdar i byn inkluderar Bollinger, Duval Leroy, Moët & Chandon, Mumm, Perrier-Jouët, Philipponnat, Piper Heidsieck och Roederer.

Vingårdar strax norr om Aÿ, d.v.s. i sluttningen ovanför byn. Bilden är länkad från Wikimedia Commons (foto av Pline, 2012).

 Vingårdslägen och vingårdschampagner

  • Clos Chaudes Terres, ett av två vingårdslägen som ger upphov till Bollingers Vieilles Vignes Françaises, som framställs av oympade stockar. Ligger direkt bakom Bollingers hus i riktning mot sluttningen.
  • Clos St.-Jacques, ett av två vingårdslägen som ger upphov till Bollingers Vieilles Vignes Françaises, som framställs av oympade stockar. Vingården ligger muromgärdad mitt inne i byn, strax nedanför sluttningen.
  • Côte aux Enfants, en brant vingård där Bollinger äger 4 ha (och eventuellt är ensam ägare). Vingården används till Bollingers vingårdsbetecknade röda vin som säljs i rätt liten mängd. Resten hamnar förmodligen som rödvinskomponenten i La Grande Année Rosé.
  • La Côte Faron, en vingård belägen norr om byn, relativt brant sluttning, nästan rakt sydlig. Ett av de vingårdslägen där Selosse producerar ett av sina Lieux-Dits-viner, på 100% Pinot Noir. Första releasen var degorgerad 2010 och hade basår 2003. Före dess använde Selosse vingården för att producera cuvéen Contraste.
  • Le Léon, en vingård som ligger alldeles nedanför väg D1 (vägen mellan Dizy och Aÿ), d.v.s. i riktning mot Marnekanalen, och sträcker sig på båda sidor gränsen mellan Dizy och Aÿ. Legenden säger att 1500-talspåven Leo X fick sitt Aÿ-vin från den här vingården. Philipponnat i Mareuil-sur-Aÿ producerar från årgången 2006 en vingårdsbetecknad champagne på 100% Pinot Noir från denna vingård.
  • La Pelle, en sydsluttning. Roger Brun gör en vingårdsbetecknad Pinot Noir från vingården.
  • Les Sarments d’Aÿ är en av de vingårdar som Moët & Chandon har gjort en vingårdschampagne från, i lådan La Trilogie des Grands Crus (som det nu var rätt många år sedan de sålde). Moët odlar Pinot Noir i denna sydsluttande vingård, som de ägt sedan 1798. Gissningsvis hamnar druvorna härifrån vanligen i Dom Pérignon.
  • Vauzelle Terme, en ren sydsluttning i västra Aÿ, nära gränsen mot Dizy och strax ovanför väg D1. Jordmånen är kalk med grus ovanpå krita. Ett av Lieux-Dits-vinerna från Jacquesson (huset ligger i Dizy) kommer härifrån. Jacquessons innehav är bara en liten del av vingården, 0,30 ha planterad 1980 med Pinot Noir.

Champagneproducenter

Ayalas byggnader i Aÿ. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto av G.Garitan, 2013).

Stora champagnehus, medlemmar av Union des Maisons de Champagne

  • Ayala, som numera ägs av Bollinger. Det är lätt att tro att namnet har med bynamnet Aÿ att göra, men namnet kommer från grundaren Edmond de Ayala, som startade verksamheten 1860. René Chayoux köpte huset 1937, och slog ihop det med huset Montebello i Mareuil-sur-Aÿ och skapade Ayala-Montebello. Jean-Michel Ducellier (1918-2003) tog över Ayala-Montebello efter Chayouxs änka (som levde 10 år efter Chayoux, till 1979), men ägnade sig mer åt verksamhet inom champagneorganisationer än åt sitt eget champagnehus. Jean-Jacques Frey köpte 2000 34% Ayala (i form av moderbolaget till Ayala och Montebello, Société Générale de Champagne, SGC) av sonen Alain Ducellier. 2005 köpte Bollinger Ayala från Frey (som fokuserade sitt champagneägande till en andel i Billecart-Salmon i Mareuil-sur-Aÿ), och det tycks ha gett en ny stabilitet till huset. Jämfört med Bollinger gör Ayala champagner med mer Chardonnay – de har även blanc de blancs i sortimentet – och i torrare stil. Ayala framställer också champagner under varumärket:
    • Montvillers, som har sitt ursprung i Hennequin Comte de Villermont, en släkting till en av grundarna av Bollinger. Varumärket ägdes av Bollingers moderbolag redan före de köpte Ayala.
  • Bollinger – ett mycket känt hus som grundades 1829 av Athanase de Villermont, Joseph Bollinger och Paul Renaudin som Renaudin-Bollinger & Cie. Några generationer senare tog Jacques Bollinger över 1920, och ledde huset genom en svår tid bestående av både depressionen och de första åren under andra världskriget, och det formella ägarbolaget har hans namn, Société Jacques Bollinger (SJB). Hans änka Madame Elizabeth ”Lily” Bollinger (av skotskt ursprung) tog över efter hans död. Bollinger har 164 ha vingårdar, vinerna är alltid Pinot Noir-dominerade, i kraftig stil och har mer eller mindre inslag av oxidativ fatbehandling. Snarare än att tydligt dela upp i årgångs- och prestigecuvée så har Bollinger en årgångschampagne som först släpps under namnet La Grande Année, och sedan återkommer efter längre tid på jästen som R.D. (récemment dégorgé alternativt recently disgorged), då som extra brut. Första årgången av R.D. var 1952, och inte riktigt alla La Grande Année-årgångar kvalar in som R.D. La Grande Année (men inte R.D.) finns också i roséversion. De gör också en liten mängd av en mycket speciell prestigechampagne vid namn Vieilles Vignes Françaises, som kommer från två (tidigare tre) små vingårdsplättar med oympade stockar av Pinot Noir. Dessutom finns i sortimentet ett rödvin vid namn Côte aux Enfants. Bollinger är också kända för att figurera flitigt i James Bond-filmerna. Bollinger (eller rättare sagt SJB) äger också champagnehuset Ayala, samt Loire-producenten Langlois-Château, Bourgogne-négocianten Chanson Père & Fils samt Cognac Delamain.
  • Edouard Brun & Cie – ett hus grundat 1898 som har 8 ha egna vingårdar i Chigny-les-Roses, Ludes och Rilly, samt runt Aÿ. Årsproduktionen är 250 000 flaskor. Prestigecuvéen heter l’Elégant och finns som vit och rosé.
  • Deutz – ett hus av god kvalitet grundat 1838 av William Deutz och Pierre-Hubert Geldermann, och ursprunglingen kallat Deutz Geldermann. Roederer köpte huset 1983. Deutz har 37 ha vingårdar, och 80% av druvförsörjningen kommer från grand cru- och premier cru-byar. Den traditionella prestigecuvéen heter William Deutz, finns i vit och rosé-version, och hålls högt av många champagnefantaster. Senare har en blanc de blancs vid namn Amour de Deutz tillkommit, som tack vare sin genomskinliga flaska (notera vem som är ägare…) fått mer ”bling”-uppmärksamhet än de tidigare prestigecuvéerna.

Deutz byggnader i Aÿ. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto av G.Garitan, 2013).

  • Henri Giraud – en producent med kraftig stil och rätt generös användning av ekfat. Använder lite speciella retro-flaskor med gammaldags grimma till de dyrare delarna av sortimentet och anger för vissa cuvéer även ursprunget för eken i ekfaten. 9 ha egna vingårdar. Basnivån Esprit (namnändring är visst på gång) brukar vara klart bra, toppnivåerna ligger rätt högt i pris.
  • Gosset – ett högkvalitativt medelstort champagnehus som idag har sin huvudsits i Épernay. Champagnerna karaktäriseras av hög syra (ingen malolaktisk jäsning för alla cuvéer utom en), ett visst inslag av oxidation och låg dosage, vilket sammantaget ger en stram och långlivad stil. Sortimentet startar med den årgångslösa Excellence, den enda cuvéen som genomgår malolaktisk jäsning. Den likaledes årgångslösa Grande Réserve är ett steg upp och är mer ”Gosset-typisk”. Grand Rosé brukar få mycket bra omdömen. Årgångschampagnen Grand Millésime framställs aldrig i samma årgång som prestigechampagnen Celebris. Den första årgången av Celebris var 1988 (som lanserades 1995). Aktuell årgång (läge 2015) är 2002. En Celebris Rosé finns också, aktuell årgång är 2007. En årgångslös Celebris Blanc de Blancs har hittills gjorts en gång (då en blandning av 1995, 1996, 1998 och 1999).
    Historik
    Firman grundades 1584 i Aÿ av Pierre Gosset (1555-1633), som både ägnade sig åt vinproduktion och annan handel. Gosset är därmed den äldsta vinfirman bland champagnehusen (även om Ruinart brukar räknas som det äldsta renodlade champagnehuset). Gosset förblev familjeägt till 1990-talet, med Antoine och Laurent Gosset som de sista ägarna. 1994 köptes Gosset av Renaud-Cointreau, och under deras ägande har årsproduktionen ökats från 400 000 till 1 miljon flaskor. Detta innebar behov av mer utrymme. 2009 köpte Gosset större lokaler i Épernay från Laurent-Perrier, inklusive ett hus som tidigare ägdes av familjen Trouillard, och 2010 flyttades huvuddelen av verksamheten dit från Aÿ. Deras Épernay-källare byggdes ursprungligen åt livsmedelskedjan Félix Potin och har senare utnyttjats av det Trouillard-ägda champagnehuset Château Malakoff. Gosset har dock behållit delar av produktionen i Aÿ.
  • Lallier (även René James Lallier) – Francis Tribaut köpte firman 2004, priset var 17 miljoner euro och 12 ha vingårdar ingick, varav 8 ha grand cru. Uppger sig ha 50 ha vingårdar, varav en stor del i Aÿ, men det inkluderar förmodligen vingårdar som de inte själva äger.
  • Malard, ett champagnehus grundat 1996 av Jean-Louis Malard. Firman har säte i Aÿ, men produktionsanläggningen finns i Oiry. Årsproduktionen är 1,3 miljoner flaskor. Prestigechampagnen heter Lady Style och lanserades 2012.

Övriga champagnehus/négociants

Med producentstatus NM = négociant-manipulant kan inköpta druvor ingå i champagnerna. NM-producenterna kan vara allt från småproducenter som köper in lite extra druvor till stora champagnehus som köper in allt. ND = négociant-distributeur, vilket betyder att de säljer champagner som framställs av någon annan.

  • Louis Barthélémy (NM?), ett champagnehus med bakgrund i Baudry-Lebrun & Cie, som grundades 1923 i Épernay som av prinsessan Baudry efter att hon hade flytt Moskva efter ryska revolutionen. 1994 köptes Baudry-Lebrun av Lombard & Cie (företagsnamnet blev senare Lombard & Médot), ett annat hus i Épernay. 2002 kom den då 25-årige Jean-Barthélémy Chancel in i bilden, med en köpesumma av 72 000 euro, vars familj ägde Château Val Joanis i Cotes du Luberon i södra Rhônedalen. Under en mellanperiod framställde Baudry-Lebrun (fortfarande som helägt dotterbolag till SA Lombard & Médot) de champagner som såldes under namnet Louis Barthélémy, medan Chancel Père & Fils distribuerade dem. Från årgången 2007 har Jean-Barthélémy Chancel själv stått för produktionen. Sedan 2011 finns Louis Barthélémy i Aÿ, i vad som en gång var Henri IV:s kungliga presshus, och som fram till nyligen var en del av Gossets källare. Louis Barthélémys champagner är alla namngivna efter ädelstenar. Produktionen var 2013 drygt 50 000 flaskor.
  • Brimoncourt (NM), finns i Aÿ och Reims.
  • Roger Brun (NM), gör bl.a. en årgångschampagne vid namn Cuvée des Sires (70% Pinot Noir och 30% Chardonnay från Aÿ) och en vingårdsbetecknad 100% Pinot Noir från vingårdsläget La Pelle, båda med inslag av ekfat.
  • De Méric (NM), en producent grundad 1960 av Christian Besserat, året efter familjen hade sålt huset Besserat de Bellefon (som ligger i Épernay och idag ingår i Lanson-BCC-gruppen). 1997 såldes firman till den amerikanska affärsmannen Daniel E. Ginsburg, som även använde Daniel Ginsburg och Baron Martin som företagsnamn. 2009 tog Reynald Leclaire över De Méric. Produktionen är ca 50 000 flaskor.
  • Duc de Romet (ND), företaget bakom heter Terroir & Talent och Jean-Baptiste Geoffroy från småodlaren Geoffroy (se nedan) står tydligen bakom. Alla flaskor jag sett är framställda av kooperativet i Vandières.
  • Régis Fliniaux (NM), har 2,5 ha, huvudsakligen i Aÿ, men en mindre del i Mareuil-sur-Aÿ (0,25 ha) och Dizy (0,10 ha).
  • Hamm (NM)
  • Georges Lacombe (NM), har 12 ha vingårdar, 9 ha i Vallée de la Marne (7 ha Pinot Meunier och 2 ha Chardonnay) och 3 ha i Montagne de Reims (Pinot Noir).

Champagneodlare

Producentstatus anges där så är känt: RM = récoltant-manipulant, odlare med egen champagneproduktion. RC = récoltant-coopérateur, odlare som är kooperativmedlem men som säljer under eget namn. Alla småproducenter placeras under denna rubrik i avsaknad av annan information.

  • Hubert Ballu (RC?)
  • Dauby (RM), medlem av Vignerons Indépendants, har 8 ha vingårdar i fem byar inklusive Aÿ och premier cru-byarna Mutigny, Mareuil-sur-Aÿ och Avenay-Val-d’Or.
  • Ferry
  • Gatinois (RM), en utmärkt producent som gör champagner i kraftig, men oekad stil med ca 90% Pinot Noir. Gör också ett bra rödvin.
  • Geoffroy (RM), även René Geoffroy, medlem av Vignerons Indépendants. Har 14 ha vingårdar, varav 11 ha i Cumières, där de tidigare låg.
  • Serge Godme
  • Gosset-Brabant (RM), har knappt 10 ha vingårdar, varav 5 ha i Aÿ, 0,45 ha i Chouilly och sammanlagt 4 ha i Mareuil-sur-Aÿ, Dizy och Avenay-Val-d’Or med 75% Pinot Noir, 10% Pinot Meunier och 15% Chardonnay.
  • Henri Goutorbe (RM), Special Club-producent, medlem av Vignerons Indépendants. Drivs av René Goutorbe. Har 22 ha vingårdar i Aÿ, Mareuil-sur-Aÿ, Mutigny, Bisseuil, Avenay-Val-d’Or, Cumières, Hautvillers, Gyé och Sezanne med 25 % Chardonnay, 70% Pinot Noir och 5% Pinot Meunier. Årlig produktion är 180 000 flaskor.
  • Alain Grillat & Fils
  • Sylvain Guinard
  • Pascal Hénin (RM), tidigare även P. Hénin, medlem av Vignerons Indépendants, har vingårdar i Aÿ, Chouilly, Mareuil-sur-Aÿ, Dizy, Cerseuil och Troissy.
  • Hénin-Delouvin (RM), medlem av Vignerons Indépendants, har 7 ha vingårdar i Aÿ, Chouilly, Mareuil-sur-Aÿ, Dizy, Grauves och Cerseuil.
  • Jeanne Husson
  • Pierre Leboeuf (RM)
  • Fred. Leroux, har sitt presshus i Chigny-les-Roses och källaren i Aÿ.
  • Christophe Luc
  • Eric Luc (RC)
  • Michel Nicaise (RM)
  • Michel-Gentilhomme (RM)
  • Denna jordglob med tillhörande fontän finns där Rue Marcel Mailly, Rue de la Brèche, Rue Jules Lobet och Rue Paul Bert möts, och där hittar man också Richard-Fliniauxs byggnad. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto av Garitan, 2012).

    Richard-Fliniaux, champagerna säljs även under namnen:

    • J.J. Richard & Fils
    • Henri IV
  • André Roger (RM), har 5,5 ha vingårdar (huvudsakligen grand cru), varav 4,6 ha Pinot Noir och 0,9 ha Chardonnay.
  • P. M. Roger & Fils, (RM), även Henri Roger & Fils och Roger Père & Fils, har 4,5 ha vingårdar, huvudsakligen i Aÿ.
  • René Roger (RM), producerar 35 000-40 000 flaskor per år.

Anm: Listan är förmodligen inte fullständig.

Kooperativ

När flaskor säljs direkt av  kooperativet står producentkoden angiven som CM = coopérative de manipulation, medan den anges som RC när en kooperativmedlem säljer under eget namn.

  • Association Coopérative de Viticulteurs de Premiers Crus de la Marne à Ay (A.C.V.P.C.M. à Ay, kallas också Coopérative de la Brèche) – ett av kooperativen som är medlem av Union Champagne. Det är ett litet kooperativ med 90 medlemmar som har 18 ha. Deras eget varumärke heter De la Brêche.
  • COGEVI – Coopérative General des Vignerons – ett gammalt och stort kooperativ grundat 1921. Medlemmarna har 670 ha vingårdar, produktionskapaciteten är 10 miljoner flaskor per år och de har källare med lagringskapacitet för 34 miljoner flaskor. Förutom ”Collet-anläggningen” i Aÿ finns det en anläggning i Oger. Champagnerna säljs under tre olika märken, ett eget och två som produceras i samarbete med andra kooperativ:
    • Collet (skrevs tidigare Raoul Collet) – COGEVIs eget varumärke, och adressen anges som Aÿ.
    • Jacquart – ägs av COGEVI tillsammans med l’Union Auboise och COVAMA. Jacquart finns i Reims och grundades 1964.
    • Montaudon är ett varumärke som hör ihop med Jacquart, d.v.s. ägs av COGEVI tillsammans med l’Union Auboise och COVAMA och finns i Reims.

En intressant historisk bild. I samband med Champagneupproret 1911 så stormades och förstördes många av champagnehusen av arga vinbönder, bl.a. i Aÿ. Här en bild utanför huset Ducoin som drabbades av eldsvåda 12 april 1911. Bilden länkad från Wikimedia Commons (uppladdad av JPS68).

Videoklipp

Ett videokollage bestående huvudsakligen av gamla vykort från tidigt 1900-tal, med motiv från Aÿ.

En video som i snabb version visar ett år i Roger Bruns vingårdar i Aÿ.

 Länkar

© Tomas Eriksson 2014-2015, senaste uppdatering 2017-07-25

Annonser
Det här inlägget postades i Champagnebyar och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Byprofil för Aÿ – centralort i Grande Vallée de la Marne och känd grand cru-by i Champagne

  1. Ping: Champagne village profile: Aÿ – famous grand cru village and the centre of the Grande Vallée de la Marne | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s