2011:or från Lucien Le Moine – ett litet Bourgognehus med toppviner och en fot i södra Rhône

Lucien Le Moine är en liten Bourgognenégociant som ligger i Beaune och som ingår i en begränsad skara som brukar kallas ”lyxnégocianter”. Det rör sig om producenter/vinhus som köper in sina druvor, men som siktar på att enbart göra riktigt högklassiga viner. Det betyder normalt att mängderna är små. Detta skiljer dem från de traditionella vinhusen/négocianterna, som har en stor produktion, där en hög andel naturligen består av instegsviner av typen Bourgogne Rouge och Bourgogne Blanc. Två andra som ingår i denna kategori är Dominique Laurent (som har funnits längre än Lucien Le Moine) och Oliver Bernstein (som är mer nyligen etablerad). Dessa och Lucien Le Moine skiljer sig en del åt i stil, bl.a. i hur tydligt ekfatsinslaget märks i vinerna, men ska man hitta något som ”lyxnégocianterna” har gemensamt så är det att de har siktat på en relativt koncentrerad vinstil som är mer tillgänglig som ung än genomsnittet i Bourgogne, och att de inte är alltför blyga när de bestämmer priset.

Lucien Le Moine 20140218 Mounir S

Mounir Saouma berättar om sina viner i samband med besöket i Sverige i februari 2014.

Lucien Le Moine grundades 1999 av paret Mounir Saouma och Rotem Brakin. Mounir Saouma var verksam som trappistmunk och blev då intresserad av Chardonnay och Pinot Noir. ”Lucien” är härlett från betydelsen ”Mounir”, som tydligen betyder ljusbringaren, och ”Le Moine” som betyder ”munken”, var Mounirs smeknamn.

Råmaterialet köps huvudsakligen in från premier cru- och grand cru-vingårdar i Côte d’Or, utöver en liten mängd Bourgogne Blanc och Bourgogne Rouge som också i sortimentet. Sortimentet omfattar 80 viner, men produktionen är endast 30 000-35 000 flaskor per år eftersom deras källare har en kapacitet på ca 100 fat. Av många viner finns det alltså bara ett fat och cirka 300 flaskor. Detta låter ju som en logistisk och marknadsföringsmässig mardröm, men det är nog så här det ser ut om ma man alls komma åt druvor från toppvingårdarna och fylla källaren med sådant druvmaterial. På senare tid har de också börjat komplettera sortimentet med lite vin från södra Rhône.

De vita vinerna köps in direkt efter pressningen och får jäsa och lagras i fat i deras egen källare, medan de röda vinerna köps in efter maceration och jäsning, men fatlagras hos dem. Alla viner lagras på sin jästfällning under hela tiden i fat och denna fällning rörs upp med relativt täta mellanrum (men anpassat efter årgången), s.k. battonage. Inga omdragningar för att ta bort fällningen görs alltså. De eftersträvar att skjuta upp den malolaktiska jäsningen till så sent som möjligt, under sommaren året efter skörd. Detta ger ett skydd av vinerna genom den koldioxid som utvecklas vid den malolaktiska jäsningen, och då kan de klara sig med en mycket liten svaveltillsats. Vinerna varken klaras eller filtreras före buteljeringen, som sker genom gravitation. Denna hantering gör att det finns kvar en del koldioxid i vinerna, och tillverkaren rekommenderar därför att alla deras viner ska dekanteras före de serveras.

Lucien Le Moines fathantering förtjänar en kommentar. De tar eken enbart från Jupilles i nordvästra Frankrike, som har ovanligt täta fibrer. Detta gör att faten blir lite mer neutrala och inte ger ifrån sig lika mycket aromer. Trots att de använder ny ek märks alltså inte detta så uppenbart som ibland är fallet.

Lucien Le Moine 20140218 glas

Lucien Le Moines svenska importör heter Wineworld, och ingår i Vingruppen. I februari i år bjöd de in till en mycket givande provning av Lucien Le Moines 2011:or tillsammans med Mounir Saouma. Med anledning av att några röda 2011:or från Lucien Le Moine finns med i kommande veckas webblansering hos Systembolaget så har jag fått den berömda ur vagnen och skrivit ihop mina anteckningar från den provningen. Dock finns bara ett av de viner som vi provade med i lanseringen, nämligen Clos de la Roche 2011.

Vitt från Bourgogne

De vita 2011:orna var alla matiga med bra syraintryck, alltså balans och friskhet, och hade relativt utvecklade toner. De kändes relativt färdiga att dricka. En rätt tydlig smörighet fanns i de flesta vita. Jag fick dock intrycket att detta inte orsakas enbart av faten, utan att användningen av battonage och mogna Chardonnaydruvor bidrar.

Mounir sa att deras vita viner är mörkare i färgen än de flesta andras, men att de sedan fortsätter att ha samma färg vid ytterligare lagring.

Lucien Le Moine 20140218 vita 2011

Meursault 1er Cru Perrières 2011

Doft av smör, gula äpplen, lite hasselnötter, citrusskal, mineral, en klassisk och något utvecklad doft. Intrycket är att vi inte enbart pratar om en ”ekfats-smörton” utan om en ton som kommer sig av både mogna druvor och sådan utveckling som normal kommer med tiden. Smak med mogna gula äpplen, lite bokna äpplen, citrus, mineral, hög syra, bra koncentration, lång eftersmak med citrus och syra. 91 p

Vinet har lite ”tung” profil och är öppet med rätt klassiska allmänna Merusault-drag, snarare än är likt många andra Meursault Perrières, som ofta är mer knutna och mineralpackade.

Puligny-Montrachet 1er Cru Les Folatières 2011

Doft av smör, mogna gula äpplen, lite bokna äpplen, persika, diskret nötton, lite citrusskal, mineral, lite blommig. Ger ett intryck av utveckling och mognad, och visar upp mest oxidationstoner av de fyra vita i flighten. Smak med gula äpplen, bokna äpplen, lite cider- och sherrykaraktär (i positiv mening), tydlig mineralton och lång eftersmak. Klassisk, känns redan utvecklad. 92 p

Corton Blanc Grand Cru 2011

Doft av äpple, nyskuret päron, vit persika och relativt diskret fatton med en smörton som var rätt diskret till en början men växte till med tid i glaset, lite mineral och lite blommighet. Smak med gula äpplen, smör, rejäl koncentration, syra, citrus, bra mineralton, lång eftersmak med mineral. Visar upp mer smör och mineral i smaken än i doften. Ett bra och kraftigt vin, men når inte riktigt upp till samma elegans som det från Corton-Charlemagne, framför allt p.g.a. sin avslutning. 91 p

Corton-Charlemagne Grand Cru 2011

Kraftig doft av smör, moget gult äpple, persika, kryddton, en del mineral, lite utveckling. Smak med citrus, äpple, tydlig mineralton, rejäl koncentration, hög syra, bra avslutning och eftersmak. Mer mineral i smaken än i doften, mer smör- och kryddtoner än Corton Blanc. Klassisk stil med fin elegans, 93 p.

Rött från Bourgogne

Generellt hade de röda 2011:orna en doft som är lite årgångstypisk och antyder en ”tuff mineralstil”. Däremot hade de inga uppenbart gröna toner, som vissa 2011:or har, även om en antydan kan ha gömt sig i bakgrunden. Vinerna växte i glaset och visade sig bättre med mat än på egen hand, vilket alltid är ett bra kvalitetstecken och ett tecken på att de kommer att må bra av lagring.

Lucien Le Moines 2011:or visar mycket tydligt på hur årgång 2011 i mitt tycke beter sig olika på den vita och den röda sidan, där de vita är mer druvmogna och tillgängliga i mer ”drick nu eller snart stil”, och de röda är klart mer strama och lagringsanpassade. För mig är inte bättre röda 2011:or generellt till för att dricka nu (till skillnad från 2009 och 2010 som visade upp mer direkt charm vid release, även om man förstås vill ha kvar massor av 2010 i källaren också), men jag har förstått att det finns de som föredrar extremt strama bourgogner som tycker annorlunda.

Lucien Le Moine 20140218 röda 2011

Chambolle-Musigny 1er Cru Charmes 2011

Relativt diskret doft av körsbär, en del kryddton, tydlig mineralton med en viss ”tuff stenighet” som jag tycker är 2011-typisk. Smak med körsbär, tydlig mineralton, hög syra, lite hård stil. Mycket mineraldominerat vin, framstår som klart ungt, 90 p?

Charmes-Chambertin Grand Cru 2011

Doft av mogna körsbär, mörk frukt, lite intryck av fruktsötma, en del kryddton och mineral. Smak med bra koncentration och fin fruktsötma, mogna söta jordgubbar med körsbär, en del tannin som har aningen hård profil. Ett välpolerat och relativt ungt vin, 93 p

Charmes-Chambertin var det av de fyra röda vinerna som jag tyckte var minst i behov av lagring för att vara charmigt redan nu, även om lagring absolut inte skadar. Det hade mörkast toner och mest kraft i doften av de fyra.

Clos de la Roche Grand Cru 2011

Doft av mogna körsbär, jordgubbar, mineral, kryddton och lite tuffa ”2011-typiska” aromer. Smak med bra koncentration, jordgubbar och körsbär, mycket tydlig mineralton, och tydlig tuffhet i smaken med hög syra. Ung och i nuläget rätt tuff, 92 p.

Echezeaux Grand Cru 2011

Doft av mogna jordgubbar, körsbär, blommighet, en del kryddton, välintegrerad fatton. Smak med bra koncentration, mycket mineraldominerad, röda bär och lite mörka bär i bakgrunden, lite tuff stil och med hög syra. Ung och i nuläget lite tuff, 92 p.

Lucien Le Moine 20140218 Rhône

Rhôneviner

Numera finns också några viner från södra Rhône i sortimentet. Vi provade ett vitt och två röda, varav det enda röda var en 2010. På etiketterna står det inte Lucien Le Moine, utan Rotem & Mounir Saouma, så Rhône-vinerna hanteras i en egen firma.

Châteauneuf-du-Pape Magis 2011 (vitt)
80% Grenache Blanc, 24 månader på fat.

Doft av vit persika, smör, aningen fatton, mineral, diskret blommighet. Lite oljig smak med bra koncentration, gult äpple, vit persika, mineral, friskhet, medelhög syra. 91 p

Det här vinet hade helt klart en viss likhet med de vita bourgognerna från Lucien Le Moine, inklusive vissa mognadsdrag, så husets filosofi slår igenom även när de gör vin från en annan adress.

Châteauneuf-du-Pape Omnia 2011 (rött)
En blandning av alla tillåtna druvsorter från flera olika vingårdar.

Doft av mogna röda bär, rödbetor!, lite mörka bär, kryddton, lätt blommig, en relativt ”snäll” och bärig Châteauneuf-du-Pape-doft. Smak med mogna röda bär, bra koncentration, lätt eldighet, bra syra, medeltanniner, frisk eftersmak. Ung, men med bra friskhet, 90 p.

Châteauneuf-du-Pape Arioso 2010 (rött)
3 år på fat.

Doft av mörka bär, björnbär, lakrits, grafit, tjära, kryddton, påtaglig men välintegrerad fatton. Smak med mogna mörka och röda bär, rejäl koncentration, fint integrerad fruktsötma, bra syra, medel(+)tanniner, av sammetslen karaktär, lång eftersmak med syrliga bär. Klart imponerande, 93 p.

Man kan också läsa hos Finare Vinare om provningar i samband med några tidigare Lucien Le Moine-besök: om 2007:orna (skrivet 2010) och om 2009:orna (skrivet 2012). Även Rara droppar har skrivit om 2009:orna.

Lucien Le Moine 20140218 Mounir S fotas av BLH

Mounir fotograferas bredvid sina flaskor av en annan, mer nordligt belägen vinbloggare som inte ville vara med på bild.

Advertisements
Det här inlägget postades i 2011, Bourgogne, Chardonnay, Grenache Blanc, Pinot Noir, Rhône. Bokmärk permalänken.

En kommentar till 2011:or från Lucien Le Moine – ett litet Bourgognehus med toppviner och en fot i södra Rhône

  1. Ping: 2011s from Lucien Le Moine – a small Burgundy house with top-class wine and one toe in southern Rhône | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s