Alkoholpolitik inför valet – recension av partiernas åsikter från ett konsumentperspektiv

Nordkapare, Eubalaena glacialis. Bild från Wikimedia Commons.

Om en vecka är det val. Det kan därför vara dags att skriva några ord om partiernas alkoholpolitik och försöka mig på lite konsumentupplysning från just konsumentperspektivet. Jag har tittat på de åtta partier som idag sitter i riksdagen, och det enda parti utanför riksdagen som tycks ha en sportslig chans att komma in, Feministiskt initiativ.

Jag har sedan rankat partierna, baserat på de frågor som jag anser är viktiga för oss vin- och ölkonsumenter. Detta är förstås ett mycket smalt synsätt på vad som är viktigt i ett riksdagsval. Jag blir inte förvånad om de allra flesta, även sådana med ett specialintresse för vin, öl och gastronomi, tycker att det är viktigare hur skolan, sjukvården, äldreomsorgen, polisen och järnvägarna fungerar (eller inte fungerar), den oroväckande utvecklingen i Putins alltmer aggressiva Ryssland och hur försvars- och säkerhetspolitiken bör se ut i denna nya bekymmersamma tid, hur invandringspolitiken ska utformas o.s.v. Men nu ser fokus för min blogg ut som det gör, och därför tittar jag bara på denna något smala aspekt.

Min tanke på hur denna information kunde användas är att hjälpa till att välja mellan två eller tre partier som man tvekar mellan, om man nu är vin- eller ölintresserad och håller med mig om vilka frågor inom detta område som är viktiga.

Kortversionen av mina slutsatser är tyvärr så här: det finns faktiskt inte ett enda parti bland dessa nio som är riktigt bra för vin- och ölkonsumenter. Jag har ändå försökt rangordnat dem, även om det är mindre än jag skulle önska som skiljer sju av partierna. Det finns dock två partier som är klart mer tveksamma än de övriga, nämligen Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Anledningen till att jag placerar dem i bottenskiktet är mycket enkel, de är nämligen båda för ett svenskt EU-utträde. Hela listan finns i slutet av artikeln.

De frågor som jag vägt in när jag satt ihop listan är, i ungefär fallande ordning:

  • Monopolets existens. Tyvärr ifrågasätter inget av de nio partierna officiellt detta föråldrade och konsumentfientliga påhitt (ett grattis till IOGT-NTO och Systembolaget för skickligt genomförd lobbying och politisk propaganda!), men en del av dem har åtminstone kandidater som tycker annorlunda.
  • Inställning till Sveriges EU-medlemskap. Det är EU, och framför allt reglerna kring den fria rörligheten för varor, som står för i princip alla förbättringar på dryckesområdet i Sverige de senaste 20 åren som konsumenterna upplevt i form av kraftigt ökade införselkvoter, fullt laglig distanshandel, avskaffat importmonopol (= breddat beställnings- och restaurangsortiment, fler provningsmöjligheter, bättre lyhördhet för internationella trender m.m.) och avskaffat produktionsmonopol (= nya inhemska småproducenter). Utan EU-medlemskapet skulle förmynderi- och skattehöjarmentaliteten kunna härja ännu friare.
  • Distanshandel/nätvinhandel. Friheten att handla lagligt från ett bredare sortiment utan att gå via Systembolaget är särskilt viktig för de som har ett specialintresse för drycker, eftersom bara en bråkdel av det totala utbudet tas in i Sverige av någon importör. Att vilja strypa den möjligheten tyder på en mycket bekymmersam inställning, för då vill man slingra sig undan gemensamma EU-regler kring den fria rörligheten och har dessutom en inriktning på att trakassera inhemska konsumenter och utländska småproducenter och specialiserade handlare.
  • Införselkvoter. En del partier vill försöka driva linjen att inskränka den fria rörligheten, trots att de vill stanna kvar i EU. Jag skrev ett långt inlägg om detta inför EU-valet i maj.
  • Alkoholskatter.
  • Gårdsförsäljning.
  • Alkoholreklam. Jag kan inte se att den svenska alkoholmarknaden är i behov av mer förbud och förmynderi, men det mesta av vinreklamen handlar enbart om att slåss om marknadsandelar för bag-in-box via Systembolaget, och saknar därför intresse för oss som är mer intresserade av kvalitetsviner. Däremot finns det en risk att ytterligare förbud på detta område skulle kunna drabba andra former av marknadsföring som spelar roll även för oss, t.ex. möjligheten för importörer att erbjuda provningar.

Det jag väger in är i första hand partiernas officiella åsikter i frågan, i deras egna dokument. I andra hand väger jag in den politik de drivit och förslag de lagt under senare år. (Jag struntar dock i vad de gjorde och tyckte för flera decennier sedan.) I tredje hand väger jag in vad deras kandidater tycker enligt de undersökningar som gjorts, bl.a. har Aftonbladets Valkompass ställt en fråga ”Ska försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker tillåtas?” (65,5% av Aftonbladets nätläsare svarar ja) och IOGT-NTOs tidning Accent Magasin har ställt frågor till partierna, vilket de även gjorde till kandidaterna inför EU-valet. SVT:s valkompass hade för övrigt en fråga om gårdsförsäljning av vin (men inget om monopolet), jag har dock inte tagit tagit mig tid att bearbeta svaren för alla 5400 kandidater i just denna fråga.

Eftersom jag bygger rangordningen på hur konsumentvänliga partierna är på alkoholområdet, i första hand vin- och ölområdet, premierar jag partier som är mindre dogmatiska anhängare av den svenska paradgrenen ”restriktiv alkoholpolitik”. Det betyder verkligen inte att jag förespråkar eller hoppas på partier som vill släppa alla regler över bord, och t.ex. tillåta försäljning av skattefri sprit på dunk till barnen på varenda mellanstadieskola. Snarare betyder det att jag premierar partier som har idéer om hur alkoholmissbruket och ungdomsfylleri – som alltid kommer att vara ett problem och som finns kvar i Sverige trots över 100 år av restriktiv alkoholpolitik – kan hållas i schack utan att man ställer till orimligt mycket problem för de vanliga konsumenterna av öl och vin. Det betyder alltså att jag skulle vilja se partier som vill ta några steg mot att göra Sverige till ett lite friare och mer normaleuropeiskt land för de vanliga, rimligt ansvarstagande medborgarna. Man måste minnas att av de 28 länderna i EU befinner sig Sverige på jumboplats – plats 28 av 28 – när det gäller personlig frihet för vin- och ölkonsumenter. Endast två av 28 EU-länder – Sverige och Finland – har överhuvudtaget ett monopol, vilket är den främsta inskränkningen i den personliga friheten som någon europeisk vin- och ölkonsument drabbas av idag. Inte ett enda av de nio partierna står för en politik som skulle flytta upp Sverige från plats 28 till 27, d.v.s. göra Sverige aningen friare än Finland. Sett från övriga EU är Sverige (tillsammans med Finland) verkligen ett extremt land när det gäller alkoholpolitiken.

Varför bryr jag mig då om att ta tid från det egentliga vinbloggandet för att skriva detta inlägg när det knappast finns något parti att verkligen rekommendera? Jag tror att i det här fallet så måste droppen urholka stenen. I Sverige har vi en mycket välorganiserad och mycket välfinansierad nykterhetsrörelse, som mer eller mindre har monopoliserat hela den offentliga debatten kring alkoholpolitiken, trots att deras medlemsbas idag bara är en bråkdel av vad den var på den tiden de utgjorde en egentlig folkrörelse. De organiserande producentintressena har en svag röst, och det finns överhuvudtaget inget organiserat konsumentintresse att hitta. Avvikande röster från etablerade medier hörs inte heller, bortsett från sporadiska inlägg från en handfull ledarskribenter och kolumnister. Det innebär att diskussioner om ”alkoholpolitik” i Sverige mer eller mindre automatiskt handlar om ytterligare skattehöjningar och förbud – aldrig mindre.

Den svenska alkoholpolitikens syn på mellanöl? Bild från Wikimedia Commons, foto Olympic1981.

Endast EU, inte den egna ideologin, tycks i den svenska alkoholpolitiska debatten sätta gränser för mycket man tillåter sig att omyndigförklara de egna medborgarna. Det retoriska greppet är också att alltid prata om öl, vin och sprit som ”alkohol” med samma regler för alla dessa drycker. Allt från mellanöl via Barolo till Strohrom behandlas alltså på i grunden samma sätt i den svenska debatten, oavsett alkoholhalt, prisnivå och gastronomisk användning eller avsaknad därav, eller den utsträckning som dryckerna verkligen hör ihop med alkoholmissbruk. Jag betraktar detta som ett onyanserat synsätt, som bygger på att man helt bortser från de årtusenden som vin och öl varit en naturlig och integrerad, för att inte säga omistlig del av den europeiska kulturen och gastronomiska traditionen.

Knölval, Megaptera novaeangliae. Bild från Wikimedia Commons, foto Whit Welles.

De politiska partierna från vänster till höger har anpassat sig till detta debattklimat och även partier som sätter stor vikt vid personlig frihet inom andra områden ser helt annorlunda på alkoholpolitiken. Partier som avvisar kontrollsamhället, förmynderimentalitet och överdriven statlig inblandning när det gäller annat, gör det inte när det gäller vin och öl. Eller rättare sagt, de gör det i alla fall inte i 2014 års val. Genom att försöka få till ett ändrat debattklimat, kan vi hoppas på att det kommer att se åtminstone lite annorlunda ut i 2018 års val.

Nåväl, min rangordning av partierna ser ut som följer, i fallande ordning från mindre dåliga till mer dåliga partier:

  1. Jag kan inte med gott samvete ge förstaplatsen till något av de nio partierna, eftersom inget av dem är riktigt bra. Därför inleddes heller inte artikeln med någon solklar ”rösta på…”-rekommendation.
  2. Moderaterna står för Alliansens monopol- och skattehöjarlinje, och saknar i praktiken intresse för gårdsförsäljning. De står därför verkligen inte för en bra politik för vin- och ölintresserade. De vill dock inte ge sig på införselkvoterna och har flest kandidater som är för ett avskaffande av monopolet, så de är lite mindre dåliga än de övriga. Men någon förstaplats gör de sig inte förtjänta av.
  3. Centern står tydligast för gårdsförsäljning och för återhållsamhet med alkoholskattehöjningar, och kan därför verka som det solklart bästa (minst dåliga) alternativet. De verkar dock för sänkta införselkvoter och har färre kandidater som är mot monopolet än både M och FP. Det är ett svårt val om M eller C ska placeras högre, men jag fäster stor vikt vid inställningen till den fria rörligheten inom EU, vilket förpassar C till tredjeplatsen.
  4. Folkpartiet. Jag tror att många blir förvånade över att detta grundligt IOGT-NTO-infiltrerade parti kommer så högt på min lista, för många i vin- och ölvärlden är av historiska skäl minst sagt skeptiska till detta parti. Jag låter dock bli att väga in del grundligt icke-liberala synder från detta partis sida som nu ligger decennier tillbaka i tiden. Utåt står Folkpartiet inte uttryckligen för några andra förslag än Alliansens. De har t.ex. inte framfört förslag om minskade införselkvoter i år, vilket placerar dem före S. Det finns en hel del en hel del som tyder på att FP har stått för ungefär samma linje som KD inom Alliansen, och mycket hätska uttalanden mot bl.a. nätvinhandel, så jag placerar dem efter M och C. Att FP hamnar tredje högst säger väl egentligen mer om partierna längre ner på listan än det säger om FP.
  5. Miljöpartiet. Valet mellan MP och S är mycket svårt. I grund och botten står de för ungefär samma politik på alkoholområdet. Det som får fälla avgörandet att MP inte tryckte lika mycket på minskade införselkvoter i EU-valet och lite försiktigare formuleringar än S.
  6. Socialdemokraterna. I modern tid har S oftast stått för en tydlig pragmatism i alkoholpolitiken, med en mindre dogmatisk inställning än FP och KD, och skulle därför ha potential att hamna högre på listan. Att S ändå hamnar lägre än FP i den här sammanställningen beror på deras inställning till införselkvoterna, som de tryckte mycket på i EU-valet. Jämfört med MP framhåller de dessutom att de vill försvåra för nätvinhandeln och genomföra andra skärpningar av lagstiftningen. Nämnas bör dock att det inte står ett ord om alkoholpolitiken i deras valmanifest, inte ens om deras inställning till ytterligare höjning av alkoholskatterna (fanns med i Alliansens valmanifest).
  7. Feministiskt initiativ. Ett parti med mycket svårförutsägbar politik, om man ska försöka tolka om deras principer om könsmakts- och genusperspektiv till konkreta alkoholpolitiska ställningstaganden. De förespråkar dock inte EU-utträde, i alla fall inte vad jag upptäckt. Däremot säger de sig vara kraftigt emot alla avregleringar vad gäller alkohol på EU-nivå. Jag tolkar detta som ”ytterligare avregleringar” vilket gör att placeringen ovanför KD trots allt är motiverad.
  8. Kristdemokraterna är det parti som på ministernivå skött den svenska alkoholpolitiken under de gångna åtta åren med Alliansen. Mer motiv ser jag knappast att det behövs för att skicka dem ner mot listans botten. Inte minst det sätt som Systembolaget tillåtits agera, och synsättet på distanshandel är saker som gör att KD bör vara ett helt otänkbart val för vin- och ölintresserade. Det enda som räddar dem från att halka ännu längre ner på listan är att de inte vill gå ur EU.
  9. Sverigedemokraterna vill gå ur EU. Då hamnar man i botten av listan, även om man är bojkottad av IOGT-NTO. SD har en mer positiv inställning till gårdsförsäljning än V, och fler av deras kandidater är skeptiska till monopolet, vilket innebär att det blir näst sista platsen.
  10. Vänsterpartiet vill också gå ur EU, då hamnar man i botten.

Och så säger jag det igen: listan är baserad enbart på partiernas alkoholpolitiska inställning i rikspolitiken. Kommentera gärna så länge som du minns denna förutsättning!

Annonser
Det här inlägget postades i Alkoholpolitik. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Alkoholpolitik inför valet – recension av partiernas åsikter från ett konsumentperspektiv

  1. Claes skriver:

    Jag håller med, bra genomgång!

  2. Ping: Vem ska man personvalskryssa i valet på söndag om man är vin- eller ölvän? | Vintomas blogg

  3. Ping: Kommentar till valresultatet och funderingar kring vilken alkoholpolitik vi kan vänta oss | Vintomas blogg

  4. Ping: Budgeten och nyvalet – betyder det något för oss vinintresserade? | Vintomas blogg

  5. Ping: Intressant om politiska uppfattningar och alkoholvanor | Vintomas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s