Krug Grande Cuvée med AuZone

Krug 20140207 me at the gate

Jag vid Krugs port i Reims efter vårt besök i februari 2014. Bilden är något suddig, men det beror nog på att fotografen var lite suddig i kanterna vid detta tillfälle.

I februari, alltså för knappt ett år sedan, höll jag en provning på temat Krug Grande Cuvée i AuZone. Det var alltså en vertikalprovning av en årgångslös champagne, eller multi-vintage som Krug själv föredrar att kalla dem.

Jag körde ett litet demokratiexperiment i samband med den här provningen, eftersom det ju var s.k. ”supervalår”. Temat i inbjudan var ”prestigechampagne au choix”, och tre olika valalternativ erbjöds: Dom Pérignon, Cristal och Krug Grande Cuvée. De som anmälde sig första anmälningsdagen fick lägga en röst, och vid dagens slut spikades temat och meddelades de anmälda. Rösterna utföll med 5 röster på Krug Grande Cuvée, 3 på Dom Pérignon och 2 på Cristal, och därför blev temat Krug Grande Cuvée. Möjlighet fanns att hoppa av när resultatet tillkännagavs, och en av de anmälda (som hade föredragit Dom Pérignon) utnyttjade denna möjlighet.

Utöver sex Krug Grande Cuvée av varierande ålder stoppade jag in en Krug Vintage (2000) som jämförelse och en årgångslös Charles Heidsieck, en firma som i likhet med Krug använder väldigt mycket och klart gamla reservviner i sina champagner. (Dock finns det en hel del som skiljer: Charles Heidsieck använder inte ekfat och undviker inte malolaktisk jäsning, och mig veterligen har de inte samma ”småbatchhantering” av basviner och reservviner.)

Den här provningen inträffade veckan efter jag besökte Krug tillsammans med några kompisar (det hela fixades av M.), så jag tänkte att jag skulle sprida ut Krug-posterna och skrev inte omedelbart om den här provningen.

Krug 20140207 barrels

Fatbehandling är en karaktäristisk del av Krug-stilen, men det rör sig om en relativt kort tid i väl begagnade fat. På bilden en stor samling Krug-fat som vid besöket i februari 2014 nyligen hade tömts på sitt innehåll och väntade på att användas för nästa årgång.

Om Grande Cuvée

Krug 20140207 steel tanks

Efter jäsningen på små ekfat lagras komponenterna till Krug Grande Cuvée på sådana här ståltankar. Det finns flera hundra ståltankar av liknande sort i Krugs källare, och de flesta tankar är mindre än de på bilden.

Krug Grande Cuvée, som är den vanligaste Krug-champagnen sett till produktionsvolym, har funnits sedan 1978, då den ersatte den tidigare Private Cuvée. Prissättningen är i nivå med många stora hus prestigechampagner, men så är också kvaliteten. Som en känd champagneskribent har uttryck det: ”Det finns Champagne och så finns det Krug.”

Utmärkande för alla champagner i Krugs sortiment är att de vinifieras i små ekfat – dock äldre fat som inte ska ge någon rostad ekfatston – och att vinerna inte genomgår malolaktisk jäsning. Det senare innebär att de ligger hög i syranivå och lämpar sig för lång lagring.

I likhet med enklare årgångslösa champagner från andra hus består Krug Grande Cuvée av flera olika årgångar: en basårgång och sedan reservvin från tidigare årgångar. Utmärkande för Krug Grande Cuvée är att andelen av dessa reservviner är ovanligt hög, typiskt 30-50%, och att de är ovanligt gamla. Exempelvis består provningens yngsta Grande Cuvée, den med 2005 som bas, av viner från 12 årgångar med 1990 som äldsta årgång.

Krug 20140207 reserve wine Aÿ tank

En av de hundratals tankarna i Krugs källare. I just denna tank fanns 4288 liter reservvin från Aÿ, årgång 2010, med beteckningen 3-20. Det hade legat i tanken i tre år i väntan på att användas i någon framtida batch av Krug Grande Cuvée.

Reservvinerna sparas i separata små komponenter som hålls isär från vinifieringen tills de används, d.v.s. normalt är det en druvsort från en viss vingård och en årgång. Efter vinifieringen lagras de på ståltank. Det rör sig oftast om ett par tusen liter per sådan batch. Totalt ligger flera hundra sådana blendingkomponenter i Krugs källare och väntar på att användas. (Hos andra champagnehus brukar det röra sig om betydligt färre reservviner i större mängd per vin.) I den Grande Cuvée med 2005-bas som ingick i den här provningen hade de använt totalt 134 blendingkomponenter. I siffran ingår både basvinerna från årgång 2005 och de reservviner från 11 tidigare årgångar som tillsammans valdes för att bilda den batch av Grande Cuvée som fylldes i flaskor år 2006.

När man känner till Krugs mycket speciella hantering av blendingkomponenterna och den höga andelen reservviner, samt åldern hos dessa, förstår man varför Krug kan hålla en mycket konsekvent stil och kvalitet på Grande Cuvée. Detta förklarar också varför de föredrar att använda beteckningen multi-vintage, eftersom deras hantering skiljer sig så mycket från den som används för non-vintage ”standardchampager” hos de stora husen.

Ett annat utmärkande drag hos Krug är att de är mycket noggranna med druvurvalet. I och för sig skiljer detta sig inte så mycket från hur de stora husen (åtminstone de med bra kvalitetsrykte) gör när de väljer druvor till sina prestigechampagner. Dock bryr de sig inte så mycket om vilken klassificering byn har, där druvorna kommer från, utan bara om ifall druvorna är bra. Krug Grande Cuvée (samt Krug Rosé och Krug Vintage) kommer alltså till del från ”enklare” byar som inte är varken grand cru- eller premier cru-klassade, men då från mycket selektiva inköp från de byarna. De använder också Pinot Meunier i sina champagner, och inte bara Pinot Noir (den dominerande druvsorten) och Chardonnay. Man kan dock notera att Krug har rätt lite egna vingårdar, utan det allra mest köps in. Att vara så beroende av inköpta druvor och enbart jobba på prestigenivån kräver ett speciellt arbetssätt. Särskilt bra druvor är dock inget som uppstår helt av en slump, utan fås genom att leta upp småodlare med bra vingårdar, i vissa fall vingårdar med gamla stockar, och genom att se till att vingårdarna sköts på rätt sätt. Deras kvalitetskrav innebär så vitt jag förstår att Krug oftast bara är intresserade av en mindre del av en småodlares druvor, ofta de från en särskilt bra plätt på kanske en halv eller en hektar. Detta möjliggörs genom goda och långsiktiga relationer till småodlarna, som bl.a. kan komma och provsmaka de viner som gjorts på just deras druvor – allt hålls ju isär.

Skulle det sedan visa sig att ett visst vin från en viss odlares vingård inte håller måttet (eller har fel profil) i en viss årgång så säljs det helt enkelt av till någon annan champagneproducent.

För övrigt är de noga med att påpeka att Krug Grande Cuvée har högre prioritet än Krug Vintage i deras produktion. Det räcker inte med att årgången är bra nog på egen hand för att Krug Vintage ska produceras, utan de måste också kunna avvara viner av årgången. Vid besöket fick vi veta att det inte blir någon Krug Vintage av årgång 2012. Kvaliteten var hög men kvantiteten liten, och lagret av reservviner behövde fyllas på inför kommande batcher av Krug Grande Cuvée. Beslutet om årgång 2013 var då inte fattat än.

Grande Cuvée ligger cirka sex år på jästfällningen innan de degorgeras. På senare tid verkar Krug ha ökat tiden som flaskorna sparas på korken efter degorgering och före försäljning. Förr lär den tiden ha varit ett halvår, men under de senaste åren har jag inte hittat någon flaska i butik (i Sverige eller utomlands) som legat mindre än ett år på korken, och det har faktiskt varit rätt vanligt med två år eftersom flaskorna ju kan ligga ett tag i distributionskedjan. Det är alltså vanligt att det går ungefär åtta år mellan basårgången och de finns till försäljning. Numera lär alltså nysåld Krug Grande Cuvée vara lite mer drickfärdig än den kunde vara för några år sedan.

I samband med den här provningen (feb 2014) kollade jag om Systembolaget hade någon yngre Grande Cuvée än de jag hade tillgång till, men så var inte fallet. De flaskor som då låg inne i butiken på Regeringsgatan var degorgerade i början av 2012, men hade också årgång 2005 som bas, d.v.s. det var samma batch fast flaskor degorgerade några månader senare. Senare under 2014 köpte jag Grande Cuvée med bas 2006. Halvflaskor är 1-2 år yngre när de säljs; jag har sett halvflaskor med bas 2007. Magnum är rimligtvis äldre, men jag har ingen siffra att ange. Det verkar dock vara samma batch som fylls i alla flaskor av olika format ett och samma år. Sedan degorgeras flaskor av olika format vid olika tidpunkter.

ID-koden och flaskornas ålder

Alla flaskor av Grande Cuvée som lämnat Krugs källare sedan mitten av 2011 är försedda med en ID-kod på baksidesetiketten som gör det möjligt att få information om ingående årgångar, degorgeringsdatum o.s.v. Man kan få information om flaskorna på den här sidan på Krugs webbsajt och det är därifrån som jag fått informationen om den Grande Cuvée med basårgång 2005 (och ID 411046) som jag använt som exempel i texten ovan. (Se bild av baksidesetiketten nedan bredvid smakbeskrivningen.)

Det finns nu också en Krug app (iTunes App store här) som gör det möjligt att komma åt samma information via en smartphone.

För äldre flaskor kan man få information om åldern av etikettutseende och i vissa fall av en kod tryckt på korken. Jag skrev 2012 ett blogginlägg där jag sammanfattar allt detta.

Slutsats av provningen – hur konsekventa är Krug Grande Cuvée i stilen?

Den främsta anledningen att vertikalprova Krug Grande Cuvée är att många som gillar Krug tycker att de blir ännu bättre, med mer mognadstoner, om de får ligga ett tag i källaren. Eftersom Grande Cuvée har bra koncentration och klart hög syranivå, håller den mycket länge, så verkliga fantaster av mogen Krug har inget emot att flaskorna har fått ligga i 10-20 år. I det perspektivet blir ID-koden och identifiering av ålder via kork och etikett mest ett sätt att hålla koll på flaskornas ålder.

Med ID-koden går det nu också att få reda på vilken basårgång som batchen har. Därför valde jag att inkludera tre relativt unga Grande Cuvée med olika basårgångar, 2003-2005, i provningen. Det tydligaste intrycket av dessa är att de är mycket jämna i stil och kvalitet, givet hur olika årgångarna är, framför allt den mycket varma lågsyraårgången 2003 mot den klassiska högsyraårgången 2004. Trots detta så går årgångskaraktären igenom en del när man vet vad man ska leta efter, både i ”typ av fruktaromer” (som skiljer sig mellan de mer druvmogna 2003 och 2005 respektive den mer klassiska 2004) och i syranivån. Å andra sidan så är det ju något i stil med 50-70% av aktuell årgång i vinet, så konstigt vore det väl annars! Det sistnämnda lär innebära att olika batcher mognar i något olika takt, d.v.s. att de från högsyraårgångar som 2004 och 2007 tar längre tid på sig än de från normal till lite lägre syra, som 2003 och 2005.

Krugs filosofi vid framställningen av Grande Cuvée innebär ju också att det batcher med ”svaga årgångar” som basårgång faktiskt är värda att hålla utkik efter, särskilt om man vill dricka dem unga. I en svår årgång måste de ju plundra lagret på ovanligt mycket reservviner för att hålla kvaliteten uppe… 🙂

De flaskor som ingick i provningen såg ut så här:

Krug 20140213 flaskor Krug-korkarna har som sagt en hel del att förtälja:

Krug 20140213 korkar

Och så här tyckte jag om själva vinerna:

Charles Heidsieck Brut Réserve
Lagd i källaren 2008 (d.v.s. basårgång 2007), degorgerad 2011

Relativt ljus gyllengul färg. Doften är mycket rökig, rostad och brödig, med bokna gula äpplen och efter hand mer citrus; tydligt utvecklad. Smak med moget gult äpple, delvis boket äpple, bra koncentration, kryddig, rätt bra syra, lite citrus och mineral. Rätt lång och kryddig eftersmak. En mycket trevlig och drickfärdig champagne, men bredvid Krug märks att den inte har samma mineralitet och elegans. 89 p

3 sämst-röster, framröstad som sämsta/minst bra vin. Ingen reagerade dock så mycket på att den avvek att det direkt hördes att den här var något helt annat. Jag tycker dock att man märker skillnad i bl.a. syranivån och elegansen. Å andra sidan så är det ju ungefär en faktor tre i prisskillnad. Både Charles Heidsieck och Krug finns med på min absoluta favoritlista i Champagne.

Krug GC två ID-koder

Baksidorna på de två Krug Grande Cuvée med ID-kod, som visar hur ID-koden ser ut och var man hittar den.

Krug Grande Cuvée, beige med ID-kod, basår 2004
ID 111004. Druvsammansättning 44% Pinot Noir, 33% Chardonnay och 23% Pinot Meunier. Degorgerad jan-feb 2011, basår 2004, äldsta reservvin 1990.

Ljus gyllengul färg. Doft av citrus, mineral, gula äpplen, lite brödiga och rostade toner, lite torkad frukt; tydlig elegans. Smak med gult och grönt äpple, citrus (framför allt grapefrukt), mineral i massor, hög syra, lätt grapefruktsbeska. Lång citrustonad eftersmak med grönt äpple. Mycket frisk och elegant, har fått lite nyansering men kan utvecklas mer. 93(+) p

1 bäst-röst

Krug Grande Cuvée, beige med ID-kod, basår 2005
ID 411046. Druvsammansättning 44% Pinot Noir, 37% Chardonnay och 19% Pinot Meunier. Degorgerad jul-aug 2011, basår 2005, äldsta reservvin 1990.

Doft av gula äpplen, citrus, brödig, brioche, torkad frukt, lite rökig, elegant. Mer äpplig doft än Grand Cuvée bas 2004. Smak med gult äpple, lite grönt äpple, mineralton och lite citrus, tydligt äpplig, en del kryddton, hög syra. Lång, äpplig och frisk eftersmak med mineral. Lite mer äpplig och fruktig än de övriga, kan utvecklas mer. 92(+) p

1 bäst- och 2 sämströster

Krug Grande Cuvée, beige utan ID-kod, deg. 2010/basår troligen 2003
Korkkod V1051, deg. sep-okt 2010

Ljus gyllengul färg. Doft av mogna gula äpplen, lite persika, lite bakade äpplen, rökig med brödiga toner, mineral, elegant, nog lite mer utvecklad än bas 2004 & 2005. Smak med gult och grönt äpple, persika, ”fruktsött” intryck (men förstås helt torr), kryddton, relativt hög syra, äpplig eftersmak med mineral. Fruktig stil med viss utveckling, 93 p.

1 bäst- och 1 sämströst

Krug Vintage 2000
Druvsorter 42% Pinot Noir, 43% Chardonnay och 15% Pinot Meunier. Även årgångs-Krug har korkkord. Den här flaskan var alltså degorgerad i mars-april 2010.

Gyllengul färg. Doft av mogna gula äpplen, tydlig honungston, torkad frukt, citrus och citrusskal, brödiga toner, rostade hasselnötter, lite ”sötare/mognare” frukttoner än de övriga. Smak av gula och gröna äpplen, kryddton, citrus, en del mineral, hög syra och lång eftersmak. Inte lika sötaktig smak som doft, kan utvecklas mer, 94 p.

4 bäst- och 1 sämströst, framröstad som bästa vin.

Krug Grande Cuvée, beige utan ID-kod, deg. 2008/basår ca 2001
Korkkod V821, deg. mars-april 2008, basår ca 2001.

Relativt ljus gyllengul. Doften är tydligt brödig med delvis bokna gula äpplen, en del parfymton, citrus, mineral, rostade toner med hasselnötter. (Inte så mycket mer utvecklad än de med bas 2003/2004/2005.) Smak med mogna äpplen, tydlig kryddton, rejäl koncentration, relativt hög syra, lite citrus, mineral, samt en äpplig och kryddig eftersmak. Härlig utveckling men inte ”gammal”, 94 p.

2 bäst- och 3 sämströster. Har inga noteringar om vad sämströstarna hakade upp sig på.

Krug Grande Cuvée, guld med röd text, deg. 2002/basår ca 1995
Korkkod M221, deg. mars-april 2002, basår ca 1995?

Gyllengul färg. Tyvärr hade det här vinet en liten anstrykning av korkdefekt, men ett praktexempel på s.k. ”smygkork”, vilket innebar väldigt varierande åsikter. Jag har provat den här batchen förut så jag vet att den är fantastisk, så utan defekten hade här funnits en bra kandidat till bästa vin. Doft med torkat trä, lite källarton, mycket rökiga toner av typen ”bränd tändsticka”, bokna äpplen, rostade hasselnötter, aningen smör med bra fatton. Smak av gult äpple, mogen frukt, lite honung, citrus, mineral, lätt beska som ligger kvar i eftersmaken. I detta något påverkade tillstånd ändå ett bra vin för mig, 92 p?

3 bäst- och 4 sämströster

Krug Grande Cuvée, vit (ljusgul), basår 1980-tal?
Ingen information på korken, basår kanske 1980-tal.

Djup gyllengul färg. Doft av bokna äpplen, apelsin, citrusskal, torkad frukt, lite parfym- och blomton, lätt sherryton, nötter, tydligt utvecklad med acceptabla oxidationstoner. Smak med riktig bra koncentration, citrustoner med apelsin och citrusskal, lite kryddton, hög syra, fina nyanser. Fullt mogen och fortfarande spänstig; med kraften och komplexiteten i ett sådant skick ger jag 95 p.

2 bäströster inklusive min, hamnade på andra plats i den totala omröstningen.

Krug 20140213 glas

På allmän begäran repriserar jag också Bistys film från vårt Krug-besök i februari 2014:

JT skrev snabbt om provningen på bloggen AuZine.

En annan av mina bloggposter som kan vara intressant i sammanhanget är den om det Krug-maraton, med en massa Grande Cuvée och Krug Rosé i olika ålder, som genomfördes i Göteborg hösten 2012.

Annonser
Det här inlägget postades i AuZone, Champagne och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Krug Grande Cuvée med AuZone

  1. Ping: Krug Grande Cuvée vertical tasting | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s