Pinot Noir från Calera och funderingar om kalifornisk Pinot Noir i allmänhet

Calera är en vinproducent fokuserad på Pinot Noir som finns i San Benito County i Kalifornien, ca 150 km söder om San Francisco, i närheten av Mt. Harlan.

Grundaren Josh Jensen hade varit i Bourgogne för att lära sig om vin, och där fått veta att det krävs kalkrik jord för att producera bra Pinot Noir-viner. Efter en tids sökande i Kalifornien köpte han 1974 mark med sådan jordmån belägen på hög höjd. De första 10 hektaren Pinot Noir – 24 acres med de mått som används ”over there” – planterades 1975 och gav sin första skörd 1978. Ursprungsplaneringen skedde i tre plättar som gavs varsitt vingårdsnamn: Selleck Vineyard (2 ha/5 acres), Reed Vineyard (2 ha/5 acres) och Jensen Vineyard (5,7 ha/14 acres). Nämnas kan att den sistnämnda vingården döptes efter Stephen Jensen, Josh Jensens far, och inte efter honom själv.

I trakten hade kommersiell kalkbrytning skett ett århundrade tidigare, och en väl bevarad 9 meter hög murad kalkugn från denna tid finns på egendomen. Det spanska ordet för en sådan ugn, calera, har gett egendomen dess namn, och som logotyp används en teckning av ugnen.

Ytterligare Pinot Noir-vingårdar har kommit till senare: Mills Vineyard (knappt 5 ha/12 acres) planterades 1984, de Villiers (drygt 5 ha/13 acres) planterades 1997 (men separatbuteljerades under detta namn först 2007) och Ryan Vineyard (4 ha/10 acres) planterades 1998.

Dessa sex Pinot Noir-vingårdar säljs under vingårdsnamn, och ingår samtliga i AVA:n Mt. Harlan. Calera gör också en Pinot Noir utan vingårdsbeteckning, på inköpta druvor från Central Coast, som är en större AVA (American Viticultural Area) där Mt. Harlan ingår.

Calera har också planteringar av Viognier, Chardonnay och Aligoté, som säljs under druvsortsnamn och utan vingårdsnamn.

Några funderingar kring kalifornisk Pinot Noir och en pågående stilförändring

Bättre kalifornisk Pinot Noir är något som jag tycker har blivit klart intressant de senaste åren. För inte alltför länge sedan var den uppfattningen på den här sidan ”pölen” att kalifornisk Pinot Noir sällan var särskilt intressant, utan ofta drog åt det syltiga hållet och hade föga annat än druvsorten gemensamt med vinerna från Bourgogne. Kaliforniens berömdhet är ju i första hand byggd på Cabernet Sauvignon-dominerade Bordeaux-blends, inte minst från Napa, en vintyp där acceptansen för ”big, bold and beautiful” traditionellt varit större än när vi pratar om Pinot Noir. För att hitta mer balanserad amerikansk Pinot har det nästan uteslutande varit Oregon som gällde. Mången Bourgognefantast som letat sig till Nya världen har nog dessutom föredragit Nya Zeeland, och inte minst Central Otago, framför USA.

Mer balanserade Nya Världen-viner i mer europeisk stil är dock en stor trend sedan ett antal år. Av viner som kommit min väg har detta framför allt varit uppenbart på Chardonnay:er, både från Kalifornien och Australien. Men på senare tid har en och annan mycket trevlig och klart burgundisk Pinot Noir från Kalifornien kommit min väg, inte minst på blandade blindprovningar under de senaste två åren. Det är lika bra att erkänna att jag blint och utan ledtrådar gissat Bourgogne mer än gång på dessa viner. Helt klart är att Oregon (och Nya Zeeland) i snabb takt har börjat få seriös konkurrens på Pinot Noir-sidan från ett flertal producenter Kalifornien.

De flesta av de intressanta kaliforniska producenterna är med i organisationen In Pursuit of Balance, grundad 2011 och med f.n. 33 medlemmar, där Calera är en. Organisationen samlar de kaliforniska producenter som är inriktade på att producera balanserade viner på druvsorterna Chardonnay och Pinot Noir. Det betyder inte nödvändigtvis att alla producenter försöker göra vinerna direkt Bourgogne-lika, utan fokus ligger just på balans snarare än maximal kraft. Det innebär ofta att producenterna har sökt upp svalare lägen i det i grunden varma och soliga Kalifornien. Sådana lägen hittar man bl.a. på lite högre höjd och på de ställen där havsvindar bidrar med svalka.

Calera 20150228 nr 2

Förutom de flesta vinerna kan Josh Jensens skjorta anas.

Provade viner

I slutet av februari bjöd The Wine Advocate, Robert Parkers vintidskrift, in till en egen vinmässa i London (det enda ställe i Europa de besökte) under namnet ”Matter of Taste”, med en omfattande mässa och ett antal Masterclasses. Som en liten twist så hälldes på mässan i princip uteslutande viner som fått 90 p eller mer i The Wine Advocate. Eftersom jag länge varit onlineprenumerant tyckte jag det var en utmärkt ursäkt att genomföra en helgutflykt i västerled. Det blev en hektisk dag med två Masterclasses och därutöver en hel del sörplande och spottande på själva mässan.

Eftersom Calera ställde upp med en mycket bred och imponerande uppställning viner, som inkluderade både 2012:or (en utmärkt Pinot Noir-årgång i Kalifornien) och en generös mängd äldre årgångar, passade jag på att prova igenom alla Calera-viner som fanns med på mässan. Provningsnoteringar från mässor, när man provat en hel del saker innan, är alltid lite mer vanskliga än när man har möjlighet att sitta ner i lugn och ro med vinerna, men i detta fall tog jag rätt lång tid på mig med vinerna.

Det var för övrigt Josh Jensen själv som hällde upp vinerna, iförd en härligt färgglad och blommig skjorta!

Vinerna provades från yngre till äldre, men jag har grupperat anteckningarna efter vingård. 2012:orna serverades i ordningen de Villiers – Mills – Reed – Jensen – Selleck och jag har ställt upp anteckningarna i den ordningen, med Ryan (där 2012:an inte presenterades, utan bara 2007:an) sist.

Jag har också kompletterat intrycken från mässan med ett vin inköpt på Systembolaget och provat senare i hemmets lugna vrå. Svensk importör är för övrigt Johan Lidby, och ett antal olika Calera-viner finns att köpa via monpolet, f.n. många 2011:or av vingårdsvinerna.

Calera Pinot Noir 2013
Central Coast

Doft av mogna jordgubbar, mineral och ett inslag som påminner mig lite om Bourgogne 2011:or (som ger ett svalt intryck med lite grön ton). Smak med mogen söt frukt och bra balans, 88-89 p?

Calera Pinot Noir 2012
Central Coast. Finns på SB för 225 kr. Provad hemma i april 2015.

Mellanröd, klar färg. Mycket Pinot Noir-typisk doft av mogna körsbär, en del röda bär, en del krydd- och fatton, antydan till lakrits och blommiga toner (viol). Medelfyllig smak med körsbär, intryck av mogna bär och mycket lätt eldighet, bra syra, en del kryddton, bärig eftersmak. Mycket smidigt och lättdrucket vin. Relativt ung, funkar bra nu, 89 p.

En välgjord Pinot Noir i balanserad stil, men har för mig en rätt tydlig Nya världen-karaktär.

Calera de Villiers Pinot Noir 2012
Mt. Harlan

Doft med körsbär, mogen frukt – lätt blommig. Smak med bra koncentration, något söt frukt, bra balans och trevlig eftersmak. Ung, 90 p.

Calera de Villiers Pinot Noir 2007
Mt. Harlan

Doft med mogna jordgubbar, lite animalisk ton och lätt kryddighet. Smak med söt frukt, bra kryddighet, en del mineral, relativt tydliga tanniner. Rätt bra balans, halvmogen i nuläget, 90 p.
Mer fruktsött intryck än Ryan-2007:an.

Calera Mills Pinot Noir 2012
Mt. Harlan

Doft av mogna jordgubbar, körsbär och mineral – lätt blommig. Smak med bra koncentration, mogna jordgubbar och körsbär, en del smidiga tanniner. Ung, 91 p?

Calera Mills Pinot Noir 1999
Mt. Harlan

Tydligt utvecklad, kompost och humus, milda kryddor, röda bär. Smak av mogna röda bär, kryddton, rätt tydliga tanniner. Klart mest utvecklad av de serverade 1999:orna, och jag skulle säga att åtminstone denna flaska hade passerat zenit, 89 p.

Calera Reed Pinot Noir 2012
Mt. Harlan

Doft av mogna jordgubbar, aningen apelsinskal, rätt blommig. Smak med relativt mogen frukt, jordgubbar, bra mineral, bra syra. Finare balans än de Villiers & Mills, 91-92(+) p.

Calera Jensen Pinot Noir 2012
Mt. Harlan

Doft med mogna jordgubbar och mineral av det kalkiga slaget med en del elegans. Smak med mogen frukt, bra koncentration, bra syra och rätt tydliga tanniner för att vara en Pinot Noir. Ung, 90-91(+) p.

Calera Jensen Pinot Noir 1999
Mt. Harlan

Doft med mogna jordgubbar och utvecklade toner med undervegetation och animaliska toner. Smak med mogna jordgubbar och en del tannin som är relativt väl integererade. Relativt fullt utvecklad och visar upp bra balans, 90-91 p.

Calera Selleck Pinot Noir 2012
Mt. Harlan

Doft av mogna körsbär, nästan lite cocktailbär, och blommiga toner med viol. Smak med bra koncentration av mogen frukt inklusive körsbär och relativt tydliga tanniner, 91(+) p.

Calera Selleck Pinot Noir 1999
Mt. Harlan

Smak med mogna jordgubbar, lite apelsinskal och blommiga toner. Smak med mogna jordgubbar, bra mineral, syrliga bär, bra syra och relativt tydliga tanniner. Fin balans, ett ”tight” vin. Relativt fullt utvecklad, 92-93 p.

Calera Ryan Pinot Noir 2007
Mt. Harlan

Doft med mogna jordgubbar, blommig ton, diskret utveckling och elegans. Smak med mogna jordgubbar, tydlig syra och mineral, en del tannin, fin balans men aningen värme. Relativt utvecklad, 91 p.

Vingårdarnas stil

Caleras egen beskrivning av de sex vingårdslägenas stil lyder så här, när jag sorterar de fem första i serveringsordningen:

  • Mills: ”Fragrant and spicy, with broad round tannins and a long finish”
  • De Villiers: ”Showy and forward with chewy and juicy fruit character, and a rich, lush round mouthfeel”
  • Reed: ”Forward and aromatic, lighter and somewhat exotic with exceptional softness on the palate”
  • Jensen: ”Impeccably balanced, rich, round and age-worthy wines”
  • Selleck: ”Concentrated and complex wines with great perfume and Burgundian style with great aging potential”
  • Ryan: ”The young vines from the Ryan vineyard produce wines of bright, lively red fruit just beginning to hint at that definitive Mt. Harlan minerality”

Av de viner där jag provade två årgångar, får jag nog säga att Selleck höjde sig en bit över Mills och de Villiers, och där kan jag helt klart hålla med om stilbeskrivningen. Även det enda vinet från Reed tilltalade mig. Jensen och Selleck verkar ha mer tanniner än Mills, de Villers och Reed.

Ska man säga något allmänt om vinerna, tycker jag att de var lite mer burgundiska i doften än i smaken – jag kan liksom inte låta bli att jämföra med Bourgogne när det är Pinot Noir i glaset. Det här är överlag klart bra, eleganta och balanserade Pinot Noir-viner, men de har en generositet i frukten och en ”sammantagen stil” som tveklöst ger dem en Nya världen-identitet.

Calera 20150228 nr 1

Annonser
Det här inlägget postades i Kalifornien, Pinot Noir och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Pinot Noir från Calera och funderingar om kalifornisk Pinot Noir i allmänhet

  1. Ping: Pinot Noir from Calera and some thoughts on Californian Pinot Noir in general | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s