
Magdalena Andersson (S) i samband med presentationen av förra årets budgetproposition. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Frankie Fouganthin).
I måndags presenterades regeringens budgetproposition för 2016. Formellt ska den behandlas i riksdagen under hösten, och detta kommer väl att åtföljas av en del politisk debatt, men tack vare Decemberöverenskommelsen vet vi redan att den kommer att gå igenom utan att ett enda kommatecken ändras. Ja, såvida nu inte regeringspartierna ändrar sig under riksdagsbehandlingen och ändrar något kommatecken den vägen.
Allianspartierna m.fl. klagar på att budgetproppen innehåller allehanda skattehöjningar, trots att de inte tänker rösta emot dem när det verkligen gäller. En av de skatter som trots allt inte höjs är faktiskt alkoholskatten (hör och häpna). IOGT-NTO har lagt märke till detta, och deras nye förbundsordförande Johnny Mostacero har i veckan uttalat sig kritiskt om detta och menar att det är ologiskt att inte alkoholskatten höjs. Han hade några veckor tidigare skrivit en debattartikel om alkoholskatt på deras egen webbplats där han förespråkade höjd skatt.
Det är för mig inte helt överraskande att regeringen inte vill höja alkoholskatten i år igen, för på öl och vin har den höjts rejält två år i rad, och en hel del tyder på att Systembolagets marknadsandel har minskat p.g.a. detta.
Fram till 2013 hade alkoholskatten varit oförändrad i ett antal år, men alliansregeringen hade inför valet 2010 sagt att de skulle höja alkoholskatten. 1 januari 2014 höjdes skatten på öl och vin med 7% och på sprit med 1%, vilket jag bloggade om då det begav sig. Redan månaden efter aviserade den dåvarande finansministern att han ville höja alkoholskatten igen, med 5% på öl och vin. I vårpropositionen i april hade den tilltänkta alkoholskattehöjningen pumpats upp till 9% på öl och vin, och 1% på sprit, p.g.a. att alliansregeringen inte fick igenom en besparing på studiebidraget. Detta är den höjning som också genomfördes 1 januari 2015, utan någon direkt påverkan av regeringsskifte eller regeringskris. Inom loppet av ett drygt halvår (hösten 2013 och våren 2014) bestämde man sig för att höja alkoholskatten på öl och vin med sammanlagt 16,63% fördelat på två årsskiften. På sprit blev höjningen 2,01%.
Ökningstakten kan jämföras med inflationen. I augusti 2015 var årstakten (förändringen i konsumentprisindex, KPI, de senaste 12 månaderna) -0,2%. Inflationen för helåret 2014 var -0,3%, för helåret 2013 0,1% och för 2012 -0,1%. Tar man indexvärdet för januari 2015 och minskar det med 16,63% – de senaste årens höjningar för öl och vin – kommer man tillbaka till mars-april 2001. D.v.s. de senaste två höjningarna motsvarar nästan 14 års inflation sett bakåt i tiden! Höjningen var faktiskt större än den som IOGT-NTO tidigare krävde, men det ligger liksom i sakens natur att de aldrig kan låta bli att kräva mer…
Vilken effekt har då höjningen haft på försäljningen? Jo, Systembolagets försäljning utvecklade sig 2014 som följer (2013 resp. 2012 års utveckling inom parantes):
- Vin -0,1% (+1,7%; +1,8%)
- varav starkvin -5,4% (-7,8%; -4,6%)
- varav annat vin 0,0% (+2,0%; +2,0%)
- Öl +1,1% (+1,7%; +0,2%)
- varav svenskt starköl +1,8% (+0,8%; -0,3%)
- varav importerat starköl -1,3% (+5,2%; +2,2%)
- Sprit -2,9% (-2,1%; -0,4%)
- Cider och blanddrycker -0,5% (-3,3%; -4,8%)
- Försäljning uttryckt i ren alkohol -0,2% (+1,0%; +0,7%)
- Alkoholfritt +13,9% (+9,6%; +31,8%) – anm: volymerna är väldigt små, trots den procentuella ökningstakten.
Eftersom den underliggande trenden sedan många år (betydligt längre än siffrorna ovan) verkar vara att vinkonsumtionen ökar och spritkonsumtionen minskar, samtidigt som vi mer på senare tid har fått något av en boom för bättre/nischade öl, är det svårt att tolka siffrorna som något annat än att Systembolagets har tappat lite i marknadsandel under 2014. Någon annan förklaring än alkoholskattehöjningen är svårt att hitta, särskilt i de lägre prissegmenten.
Hur har det då gått hittills under 2015? Systembolagets statistik för de första två kvartalen tyder på -0,2% på vin, -0,1% på öl, märkligt nog +2,4% på sprit, -5,3% på cider och blanddrycker, 0,0% i ren alkohol och +13,1% för alkoholfritt. P.g.a. deras kalenderkorrigeringar (beroende på var rörliga helger hamnar det året) är jag inte riktigt säker på att kvartalsstatistiken blir lika tillförlitlig som årsstatistiken, så man ska man kanske inte läsa in alltför mycket i tiondelar av procent. Men om spritförsäljningen ökar på årsbasis samtidigt som såväl vin som öl minskar, skulle det vara ett rejält trendbrott i det svenska konsumtionsmönstret!
I detta läge är det kanske inte så förvånande att regeringen drar sig för att ytterligare höja alkoholskatten på öl och vin!
Svensk alkoholskatt betalas i och för sig inte enbart på Systembolaget, utan även på restauranger (såvida de inte säljer svartsprit) och hos nätvinhandlare (såvida de inte fuskar). Ett lagligt sätt att undvika svensk alkoholskatt är resandeinförsel. Olagliga sätt inkluderar att köpa smuggelsprit och att bränna hemma. Gissningsvis ökar såväl lagliga som olagliga inköpsvägar när skatten höjs.
Pingback: Förvarning om höjd alkoholskatt 2017 i vårbudgeten | Vintomas blogg