DRC Montrachet 2008

VF 150523 DRC Montrachet glasI slutet av maj var jag med på en fenomenal vinprovarmiddag där jag provade en av vinvärldens verkliga ikoner för första gången, Montrachet från Domaine de la Romanée-Conti. Vi provade årgång 2008, som därtill är en lysande årgång för vit bourgogne, och jag måste säga att vinet verkligen levde upp till sitt sagolika rykte.

Lite om Montrachet i allmänhet

Montrachet är en grand cru-klassad vingård för vita viner i Bourgogne, och ligger tvärs över gränsen mellan byarna Chassagne-Montrachet och Puligny-Montrachet. Runt omkring ligger fyra andra vingårdar som också är grand cru-klassade, nämligen Chevalier-Montrachet, Bâtard-Montrachet, Bienvenue-Bâtard-Montrachet och Criots-Bâtard-Montrachet. De fyra andra brukar ibland klumpas ihop under namnet ”bindestrecks-Montrachet”. De fem grand cru:ernas rykte är i den ordning jag har listat dem ovan, med Montrachet på första plats.

Vy från Chevalier-Montrachet med Montrachet nedanför (till höger om den lilla vägen som löper hitåt-bortåt) och Bâtard-Montrachet efter dess. Foto Joncaves 2007 (bilden länkad från Wikimedia Commons).

Vingården Montrachet omfattar totalt 8 ha, varav 4,01 ha på Puligny- och 3,99 ha på Chassagne-sidan av gränsen. Vingården Montrachet är i likhet med de flesta grand cru-vingårdar i Bourgogne uppdelad på ett antal olika ägare. I Clive Coates bok The Wines of Burgundy (2008) listas 15 ägare, där några av dem säljer druvor till négociantfirmor eller byter druvor med vissa småodlare, så totalt sett bör det gå att hitta fler än 15 producenter av Montrachet. Det största innehavet står Marquis de Laguiche för med 2,06 ha, följd av Baron Thénard med 1,83 ha, Bouchard Père et Fils med 0,89 ha och Regnault de Beaucaron/Guillaume med 0,80 ha. På femte plats hittar vi DRC med 0,67 ha, och i deras fall ligger innehavet helt på Chassagne-sidan.

Montrachet räknas som världens bästa torra vita vin, och som av en händelse brukar de dyraste Montracheterna också vara de dyraste torra vita vinerna man hittar. Eftersom det är Bourgogne vi pratar om så spelar också producent och årgång en stor roll för kvalitet och stil. Det är alltså långt från ovanligt att hitta framför allt Chevalier-Montrachet men även Bâtard-Montrachet från vissa producenter som anses bättre än andra producenters Montrachet.

Som nästan alltid när det gäller viner med sedan länge etablerat världsrykte i toppklass, så utmärks Montrachet av en kombination av kraft och elegans, dock med en särskild betoning på kraft. Montrachet får nämligen ofta omdömen av typen att de är ”ett nummer större” än andra vita grand cru:er från samma producent, i de fall där en sådan jämförelse kan göras. Då ska vi komma ihåg att bra vita bourgogner, och inte minst grad cru:erna, inte är några blyga eller lätta viner till att börja med. Av de närmaste grannarna brukar Chevalier-Montrachet räknas som den lite elegantare med något mer markerad syra, medan Bâtard-Montrachet mer är ett kraftpaket och normalt är den näst kraftigaste (efter Montrachet) av de vita grand cru:erna.

Montrachet är det av DRC:s viner det görs minst av (*), och vinet är därför ännu svårare att få tag på än deras Romanée-Conti. Jag har under de senaste åren haft turen att vara med på flera horisontalprovningar av den senaste årgången av DRC:s viner (2012, 2011, 2010 och 2009), men i samtliga fall har det varit de röda vinerna upp till La Tâche som har varit med, inte Romanée-Conti eller Montrachet.

Produktionssiffrorna för DRC Montrachet i årgångarna 2005-2011 ser ut som följer, med antalet flaskor Romanée-Conti inom parantes som en jämförelse: 2011 – 3178 st (5673), 2010 – 2028 st (4636), 2009 – 4079 st (6465), 2008 – 3524 st (3151), 2007 – 3799 st (4088), 2006 – 3330 st (5546), 2005 – 3415 st (5489). Genomsnittet för dessa år är 3336 flaskor Montrachet mot 5007 flaskor Romanée-Conti, eller 1,5 gånger så många. För La Tâche gäller 18335 flaskor, eller 5,5 gånger så många.

Och så en liten kommentar om namnet. Man ser ofta Montrachet omnämnd som Le Montrachet. Nu brukar viner i allmänhet får en maskulin bestämd artikel på franska, alltså le, men i fallet Montrachet är det förmodligen vanligare för att markera vinets särart. Med det priset borde man få lite fler bokstäver, liksom… 🙂 Ibland nämns en konvention – som inte är universell – att det är vinerna från Chassagne-sidan som ska kallas Le Montrachet, medan de från Puligny-sidan ska förbli i obestämd form. Det officiella namnet på hela appellationen är dock ”Montrachet” utan bestämd artikel, och DRC skriver inte ut ”Le” på sina flaskor.

VF 150523 vita bourgogner flaskor

Provningsnoteringar

Här tar jag med mina noteringar om de tre vita bourgogner som provades i en flight vid provningen, för jag tror att de hjälper till att sätta in DRC Montrachet:en i sitt sammanhang. De övriga två var Chevalier-Montrachet:er från två andra producenter som båda har gott rykte.

Sauzet Chevalier-Montrachet 2005

Kraftig citruston med både citrusfrukt och citrusskal, en del mineral, lite blommiga toner, diskret fatton med vanilj. Citrusdominerad doft, framstår som ung och lättast i doften av de tre. Smak med mycket citrus, en del nyskuret päron, bra koncentration, en viss antydan till simmighet, hög syra, mineralton, citrusdominerad eftersmak med mineral och rejäl längd. Fortfarande relativt ung, 93(+) p.

Det här vinet framstod som yngst av de tre, trots att det alltså var äldst, och utvecklades en hel del i glaset. I det här sällskapet framstod det som lättast och närmast chablis grand cru-likt, men då ska man lägga märke till att de övriga två var tungviktare, varav en supertungvikt. (Så kanske hade det varit mer korrekt att beskriva det som Corton-Charlemagne-likt.) Stilen är rätt typisk för producenten. Det var mest delade meningar om det här vinet, där jag var en av de som nog gillade det bäst.

Pierre-Yves Colin-Morey Chevalier-Montrachet 2009

Doften var inledningsvis rätt rökig, vilket senare lättande en del. I övrigt märktes gula äpplen, lite nyskurna päron, tydlig citruston, mineral, lätt blommiga toner, lite kryddor och antydan till tryffel. I mångt och mycket en kraftig ”normal” vit bourgognedoft – av det bra slaget. Smak med moget gult äpple, lite päron, citrus, bra mineralton, hög syra, viss viskositet, lätt kryddton, något fruktig eftersmak med päron och mycket mineral. 94 p

PYCM visar sig återigen producera riktigt bra viner. Man bör förvänta sig kraftiga viner av årgång 2009, och det här vinet motsvarar detta utan att det slagit över i för mycket varm karaktär. Det här vinet fick genomgående bra omdöme runt bordet.

DRC Montrachet 2008

Djup mörkgul färg, klart mörkast i flighten. Enormt komplex, kraftig och fascinerande doft av mogen gul frukt, botrytiserad gul frukt, mysk och tryffel, en del kaffe, rök, tydlig kryddton, välintegrerad fatton. Kraftigast doft av de tre med bred marginal och med intressanta botrytisinslag. Smak med stekta gula äpplen, mogen citrus med en citrusdominerad mitt, lite torkad och botrytiserad frukt, hög syra, kryddor och mineral. Eftersmaken är extra lång och mycket frisk med citrus, lite kryddton och rejäl mineralitet. Ett extremt vin som kan drickas nu, eller sparas länge, 99 p.

Tja, vad säger man? ”The stories were true”? Ett fullständigt sagolikt vin och det bästa torra vita vin jag någonsin provat! Jag kan väl inte säga att det ”trotsar all beskrivning” eftersom jag just har försökt beskriva det, men jag känner inte att jag har gjort vinet full rättvisa ovan. Det jag tyckte var särskilt intressant var att det fanns ett inslag av botrytis, alltså ädelröta, i tonerna. Detta lär vara vanligt i DRC Montrachet (även om det inte förekommer i varje årgång). Botrytisinslag i torra viner kan vara lite av ett vågspel, men här fungerade det perfekt, och fick närmast vinet att låna lite extra personlighet av en bra Château d’Yquem!

VF 150523 vita bourgogner glas

(*) Ett litet tillägg om produktionsmängden relativt andra DRC:er. DRC äger tydligen en minimal plätt i vingården Bâtard-Montrachet som räcker till ett fat eller något i den stilen, i så fall ca 300 flaskor. Det vinet säljs inte, utan det dricker de upp själva, och det kan ibland serveras till besökare på domänen. Den skarpögde såg också i siffrorna ovan att det faktiskt producerades färre flaskor Romanée-Conti än Montrachet i årgången 2008. I vissa årgångar är också deras Vosne-Romanée Premier Cru än mer ovanlig, i och med att den inte produceras alls. 🙂

2012 ordnade jag och Winepunker en provning av blandade vita grand cruer från Bourgogne, inklusive en enklare Montrachet 1990 (som inte var bäst på den provningen). Här skrev jag om den provningen.

Annonser
Det här inlägget postades i Bourgogne, Chardonnay. Bokmärk permalänken.

En kommentar till DRC Montrachet 2008

  1. Ping: DRC Montrachet 2008 | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s