Piemonte-viner från Ferdinando Principiano med Caviste

Fransk-svenske nätvinhandlaren Caviste har hittills enbart ägnat sig åt franska viner. 48:e gången som en låda släpps går dock turen till Italien och Piemonte, i form av Ferdinando Principiano. Just vinerna från Piemonte – och framför allt de på Nebbiolo – brukar i och för sig tilltala även utpräglade frankofiler. Eller som jag hört en vinskribent med bestämda åsikter säga: ”Jag gillar inte italienska viner, men Piemonte ligger i Frankrike”… 🙂

Principiano är en producent som gått i lära hos både traditionalister och modernister, och därefter en tid på 90-talet gjorde egna modernistiska viner, vilket innebär viner med rejäl koncentration som bygger på vinifiering med mycket extraktion och en hel del nya små ekfat. I början av 2000-talet bytte han inställning och siktade på en mer icke-interventionistisk stil med lättare viner. Han ligger då nära traditionalisterna, men jag får intrycket att hans stil är mer ”lätt och polerad” än det som man kanske föreställer sig när man säger traditionalist i Piemonte, och med flera viner som har en tillgänglig stil direkt när de släpps.

På etiketterna skriver Principiano ut sitt namn i ordningen efternamn förnamn, vilket fått en del att tro att han heter ”Principiano Ferdinando”, men så är inte fallet.

Lådan heter denna gång CAV0048, kostar 990 kr och släpps av Caviste på torsdagen. De sex flaskorna är fördelade på två flaskor vardera av de tre vinerna. Jag provade dem på onsdagen och detta var mina intryck.

Dolcetto d’Alba Sant’ Anna 2013
Druvsort Dolcetto. Lagras 10 mån på ståltank, 105 kr/st

Doft av körsbär med karaktär av moreller och färsk körsbärsjuice, lätt blommig och med lite violpastill. Bärig och juice-ig smak med körsbär, framför allt moreller, hög syra, en del körsbärs/tranbärsbeska, en del tannin, lång och bärig eftersmak. Ska rimligtvis drickas i detta unga och bärsyrliga skick, 85-86 p.

Det här vinet lär tilltala de som gillar ung Beaujolais i ”modern kvalitetshöjd” stil.

Barbera d’Alba Laura 2013 
Druvsort Barbera. Lagras 10 mån på ståltank, 135 kr/st

Doft av körsbär, röda vinbär, antydan till torkade röda bär, aningen toner av kåda och kottar i bakgrunden, och en lätt parfymton. Smak med körsbär inklusive moreller, hög syra, lite steniga mineraltoner, en del tannin, bärig eftersmak med en del tannin och syrlighet. Går att dricka nu om man gillar lite tuffhet, men skulle nog inte skada att lagra lite, 86-87 p.

Jämfört med Dolcetton är den här Barberan inte lika juice-stilad i doft och smak. Sammantaget är den också lite stramare och något tuffare.

Barolo Serralunga 2011
Druvsort Nebbiolo, från unga stockar. Lagras 24 mån på stora fat (botti) på 2000-4000 liter, 255 kr/st

Klar ljusröd färg med blekare kant. Mycket elegant doft med jordgubbar och andra röda bär, apelsinskal, tydligt blommig ton, lite torkade blomblad och toner som antyder lite utveckling. Smak med mogna röda bär inklusive tranbär, rätt bra koncentration, stenig mineralton, hög syra, tydliga tanniner, klart tuff mitt och dito eftersmak med en del röda bär och rejäla tanniner. Mycket yngre i smaken än doften. Ung, bör helst ges några års lagring, 89+ p.

I doften visade det här vinet upp rätt mycket Pinot Noir-känsla, men smaken är klart mer Nebbiolo/Barolo. (Det är vanligare att hitta en likhet mellan Piemonte och Bourgogne i mogna viner.) Doften tyder på att det här vinet har potential att nå riktigt högt.

Ett ytterligare toppvin från samma producent fanns att prova, men ingår inte i lådan:

Barolo Boscareto 2008
Druvsort Nebbiolo, från gamla stockar. Lagras 24 mån på stora fat (botti) på 3000 liter. Hade legat på drygt 600 kr/st om det funnits att köpa.

Relativt ljusröd färg med lite blekare kant. Elegant doft med mogna röda bär inklusive tranbär, lingon och röda vinbär, nypon och lite torkade bär, en del apelsinskal, tydligt kalkig mineralton, parfymerade och blommiga toner med rosenblad. Smak med tranbär, bra bärkoncentration, kalkig mineralton, hög syra, tydligt bärsyrlig känsla, en hel del tanniner, eftersmak med tranbär, en del mineral och en del tannin. Relativt tuff smak men också med en viss smidighet. Växte i glaset, vilket visar på att lagring kommer att belönas – som sig bör för en ”högre” Barolo från en klassisk årgång. Ung, får gärna lagras, 92(+) p.

Det här vinet hade en ”tyngre” blomton än Barolo Serralunga-2011:an och visade upp mer mineraldominans i såväl doft som smak. Trots att det är ett ”större vin” tycker jag faktiskt att det är lite mer drickbart än 2011:an i nuläget, eftersom den smidigare smaken gör ”mindre motstånd” – för att vara en Barolo.

I sammanfattning så har Caviste denna gång lämnat Frankrike men inte sin typiska stil och smak! Det här är viner som ligger på den lite lättare och friskare sidan av Piemonte-vinerna. Inget av vinerna visade upp någon fatton, vilket på sätt och vis inte är så förvånande eftersom de första två inte alls fatbehandlats, och Barolovinerna bara tillbringat tid i stora botti av äldre ek.

Annons