Förvarning om höjd alkoholskatt 2017 i vårbudgeten

I veckan presenterade regeringen sin vårbudget. Eftersom statens budgetår är samma som kalenderåret är det på hösten ”den riktiga budgeten” presenteras i form av budgetpropositionen, med regeringens förslag inför kommande år. Vårbudgeten är regeringens möjlighet till att föreslå vissa förändringar och korrigeringar under innevarande år. Vårbudgeten är en årlig tradition, men ibland förekommer det att budgeten ändras vid andra tillfällen. Senast hände det i mitten av november 2015, då budgeten utökades med 11 miljarder under 2016 till följd av höstens stora inströmning av asylsökande.

Om detta hade varit starkölsversionen på 5,3% snarare än folkölsversionen av Norrlands Guld hade den kunnat se fram emot cirka 25 öre i skattehöjning enligt Magdalena Andersson. Bilden länkad från Wikimedia Commons.

Anledningen att jag skriver om vårbudgeten denna gång är att den innehöll en skrivning om höjning av alkoholskatt. På pressträffen om vårbudgeten presenterades detta av finansminister Magdalena Andersson (S) som:

”Vi höjer också alkoholskatten. Det innebär att en Norrlands guld, stor burk, blir ungefär 25 öre dyrare”.

Den som själv vill lyssna på Magda kan gå till 31:00 i Sveriges radios sändning. Av de medier som inte ville ge Spendrups gratisreklam rapporterades detta genomgående som ”höjd skatt på öl” och beloppet angavs som gällande ”en burk”.

Tyvärr så gäller den aviserade skattehöjningen inte bara fulöl på burk, utan även ädelt och oädelt vin samt andra alkoholdrycker. Så här står det i propositionen:

”Regeringen avser dessutom att i budgetpropositionen för 2017 återkomma till riksdagen med förslag om höjning av skatten på sprit med 1 procent och skatterna på övriga alkoholdrycker med 4 procent.”

Det har alltså inte lagts några förslag på alkoholskattehöjningar under innevarande år, utan vi kan räkna med att de kommer vid årsskiftet. På sätt och vis är det lite märkligt att avisera så här lång tid i förväg i själva propositionen. Tidigare år har en del kommande alkoholskattehöjningar presenterats på presskonferenser eller liknande. Det hör förmodligen ihop med att även en del utgiftsökningar inför nästa år presenteras redan nu i propositionen, och då vill finansministern även visa på hur dessa ökningar finansieras.

Senare års höjningar av alkoholskatten

Den senaste årens alkoholskattehistorik ser ut som följer, med länkar till tidigare blogginlägg om respektive höjning:

Om förslaget genomförs kommer alkoholskatterna från 2013 till 2017 att ha höjts med 21,3% på vin och öl och 3,0% på sprit. Om regeringen har rätt i sina prognoser kommer den totala inflationen från 2013 till 2017 att bli 2,3%, uttryckt som årsmedelvärde för konsumentprisindex. För 2016 räknar de med 0,9% och för 2017 med 1,6%, men före dess har vi haft några år med lätt deflation. Skatten på öl och vin fortsätter alltså att höjas långt snabbare än inflationen.

Anledningen till att spritskatten har höjts mindre och fortsätter att höjas mindre är att den i princip slagit i taket. Andelen av konsumtionen som tillgodoses genom resandeinförsel (lagligt) och smuggling (inte fullt lika lagligt) är klart högre för sprit än för vin och öl. Politikerna räknar med att det går att plocka mer pengar från vin- och öldrickarna utan att de i alltför stor utsträckning övergår till smuggelvaror eller drycker beskattade i länder där politikerna är billigare i drift, men att detta inte gäller spriten.

Eftersom retoriken kring alkoholskatterna är uppbyggd kring i första hand folkhälsa och i andra hand arbetsmoral – ”Det är bättre att arbeta än att supa”, som en tidigare finansminister sa – måste man trots allt höja spritskatten när vin- och ölskatten höjs, för att det inte ska se konstigt ut. Lösningen har då blivit att spritskatten vid de senaste tre tillfällena höjs med symboliska 1% vid respektive tillfälle. Den här gången hittar jag faktiskt inga tecken på att man ens låtsas som att höjningen av skatten på vin och öl handlar om något annat än att dra in mer skattepengar för att hjälpa till att finansiera ökade utgifter.

De nya skattesatserna 2017

De nya skattenivåerna från 2017 borde bli som följer, med skattekategorin för ”vanligt vin” i fetstil. Jag anger även beloppen inklusive moms, eftersom det är vad privatpersoner faktiskt betalar:

  • Öl, över 2,8 vol%: höjs från 1,94 till 2,02 kr per volymprocent och liter, d.v.s. 2,525 kr inklusive moms. För t.ex. Norrlands Guld Export med 5,3% alkoholhalt blir skatten inkl. moms 13,38 kr/l, eller 6:69 för en 50 cl-burk. Höjningen blir 26,5 öre för burken, så Magdas uttalande om cirka 25 öre stämmer.
  • Vin och andra jästa drycker:
    • 2,25-4,5 vol%: höjs från 8,84 till 9,19 kr per liter, d.v.s. 11,49 kr/l inkl. moms. Höjningen inkl. moms blir 0,44 kr/l eller 0,33 kr/75 cl.
    • 4,5-7 vol%: höjs från 13,06 till 13,58 kr per liter, d.v.s. 16,98 kr/l inkl. moms. Höjningen inkl. moms blir 0,65 kr/l eller 0,49 kr/75 cl.
    • 7-8,5 vol%: höjs från 17,97 till 18,69 kr per liter, d.v.s. 23,36 kr/l inkl. moms. Höjningen inkl. moms blir 0,90 kr/l eller 0,68 kr/75 cl.
    • 8,5-15 vol%: höjs från 25,17 till 26,18 kr per liter, d.v.s. 32,73 kr/l inkl. moms = 24,54 kr/75 cl eller 98,18 kr för tre liter i BiB. Höjningen inkl. moms blir 1,26 kr/l eller 0,95 kr/75 cl.
    • 15-22 vol%: höjs från 52,68 till 54,79 kr per liter, d.v.s. 68,49 kr/l inkl. moms = 51,37 kr/75 cl. Höjningen inkl. moms blir 2,64 kr/l eller 1,98 kr/75 cl. Det är alltså ett rejält hopp i skattesats vid just 15% alkohol.
  • Sprit: höjs från 511,48 till 516,59 kr/l ren alkohol, d.v.s. 645,74 kr/l inkl. moms, eller 6,46 kr per volymprocent och liter. För t.ex. 40% vodka är skattesatsen inkl. moms 258,30 kr/l eller 180,81 kr/70 cl och höjningen är 2,56 kr/l eller 1,79 kr/70 cl.

Hur mycket pengar får staten in via alkoholskatten?

I år (2016) räknar staten med att få in 13,9 miljarder i alkoholskatt, varav 4,1 miljarder på sprit, 5,9 miljarder på vin och 3,9 miljarder på öl. De totala skatteintäkterna (inklusive kommunala skatter) ligger på 1899,1 miljarder enligt vårpropositionen, så alkoholskatterna står för 0,73% av skatteinkomsterna. Då ingår inte momsen på alkoholskatten, så 0,9% av skatteinkomsterna är på sätt och vis en mer korrekt siffra.

2017 räknar staten med att få in 14,1 miljarder, d.v.s. bara cirka 200 miljoner mer, men siffran 0,2 miljarder mer inkluderar en del avrundningseffekter. Skillnaderna från år till år beror ju både på förändringen av skattesats och förändringen av konsumtion. Konsumtionsförändringen drivs inte bara av skatterna, utan också av demografi, konjunkturläge, trender och annat. I budgetpropositionen i höst får vi nog se mer exakta uppskattningar av vad höjningen förväntas ge. Höjningen på 4% respektive 1% ”borde” ge 433 miljoner mer, förutsatt att konsumtionen är oförändrad, vilket en bara är då plus- och minusfaktorer råkar ta ut varandra.

Annonser
Det här inlägget postades i Alkoholpolitik och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Förvarning om höjd alkoholskatt 2017 i vårbudgeten

  1. Ping: Gott nytt år – och som vanligt höjd alkoholskatt | Vintomas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s