Blir det champagnebrist efter skörden 2016?

Skulle det uppstå champagnebrist finns det ju möjlighet att spara på dropparna genom att avstå från sådant här (samt bratsens vaskande), eller åtminstone använda billigare och sämre plonk för just detta ändamål. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Eric Castro, 2007).

De senaste dagarna, framför allt i torsdags, har man i svensk allmänpress kunnat läsa flera artiklar om kommande champagnebrist. Ursprunget till uppgifterna är en artikel publicerad av Decanter i tisdags med rubriken: ”Champagne shortage looms after frost, rot and mildew”. Frasen shortage looms betyder något i stil med ”brist hotar” eller ”brist på gång”, och artikeln handlar om problem med den ännu inte bärgade skörden för 2016 i vinregionen Champagne. I vanlig ordning har sedan svenska journalister och rubriksättare utan sakkunskap i ämnet, lyckats skruva till budskapet så det inte har någon direkt koppling till ursprungsartikelns uppgifter och fakta i ämnet. Jag kan avslöja att det inte finns någon större anledning att vara bekymrad om man är vanlig champagnekonsument, snarare än vingårdsägare i södra delen av Champagneregionen.

I Sverige är det framför allt affärs/ekonomipressen som tagit upp nyheten. Inkörsporten till den svenskspråkiga nyhetsmarknaden är uppenbarligen Nyhetsbyrån Direkt (webbplats, Wikipedia-artikel), som är fokuserade på främst finansnyheter, och de hänvisar till Decanter. Här fem olika rubriker och tillhörande ingresser baserade på Direkts text:

  • Svenska Dagbladet, i sektionen SvD Näringsliv, satte rubriken ”Kris i Champagne – årets skörd möglade bort”. Ingressen hävdar att ”Det råder brist på champagne efter att säsongens skörd av vindruvor varit en av de sämsta någonsin” (min kursivering).
  • Dagens Industri satte rubriken ”Stor champagnebrist efter frost”. Ingressen identisk med den i SvD.
  • Veckans Affärers rubrik löd ”Champagnebrist – årets skörd möglade bort”, vilket alltså kombinerade rubrikpåståendena i SvD och DI. Ingressen angav däremot något mer balanserat att ”Stora motgångar i skörden kan göra att det blir svårt att få tag på Champagne från 2016”, men i URL:en finns påståendet ”99 procent av vingårdarna har drabbats av mögel”, så möjligen löd ingressen ursprungligen så.
  • Expressens DinaPengar.se använde rubriken ”Kris i Champagne efter mögelepidemi”, och påståendet ”skörden borta” i sidrubriken, men med samma ingress som SvD m.fl.
  • Privata Affärer satte den lite mer balanserade rubriken ”Varnar för champagnebrist”, men hade samma ingress som SvD m.fl.

Flera andra mindre online-nyhetskällor citerar SvD:s artikel. Dagen efter kom SvD med en kompletterande artikel, med mer nyanserat budskap, men mer om den senare.

Vad har egentligen hänt enligt Decanter?

Flera problem har drabbat vingårdarna i Champagne i år, framför allt de i Côte des Bar, den sydligaste delen av Champagne. Däremot säger artikeln varken att hela champagneskörden har ”möglat bort” eller att det råder eller ens kommer att bli champagnebrist. Tappet tycks i nuläget bli ungefär en tredjedel av årets skörd.

Den särskilt drabbade delregionen Côte des Bar består av de två områdena Bar-sur-Aubois och Barséquanais. Här återfinns 7 778 hektar vingårdar av totalt 34 447 ha, eller 22,6%, och i Côte des Bar odlas det huvudsakligen Pinot Noir (86%). Det första som drabbade Côte des Bar i år var sen vårfrost. Detta är ett återkommande problem i många kalla vinregioner, och leder till att en del av knopparna dör och därmed delar av det årets skörd går förlorad redan innan några druvor hunnit dyka upp på klasarna. Decanter anger som ett exempel att Fleury (ett champagnehus med enbart biodynamiska champagner i byn Courteron i Côte des Bar) tappade 70% av sin potentiella skörd på detta sätt.

Senare slog hagel till i departementet Aube, där Côte des Bar ligger, vilket inte bara slår sönder druvorna utan också bidrar till ökad risk för röta när det sitter trasiga druvor på många klasar. Just gråröta är ett problem i år. Gråröta är ett ”dåligt angrepp” av samma svamp (Botrytis cinerea) som ger den önskade ädelrötan i många vinregioner som producer söta viner. Det anges att 65% av vingårdarna uppvisar mindre angrepp av gråröta. Såvitt jag förstår bådar detta inte gott för kvaliteten i årgången, för viner brukar inte bli särskilt bra om stora mängder druvor med gråröta följer med vid pressningen.

Hela vinregionen har också problem i år med mjöldagg, som är en infektion av svampar eller oomyceter på bl.a. bladen eller druvorna som är vanlig i många vinregioner. Organisationen Master anger att hela 99% av inspekterade vingårdar visade symptom på mjöldagg. Effekten på druvorna och skörden av mjöldagg varierar, Master anger att 34% av vingårdarna hade tappat minst 10% av skörden p.g.a. detta och att 4% hade tappat minst 50% av skörden.

Vad innebär då detta totalt sett? En prognosticerad skörd om 7200 kg/ha anges komma från ”official estimates”, att jämföra med 10800 kg/ha som Champagneorganisationen CIVC i juli bestämde var den tillåtna skördemängden 2016 (egentligen 9700 kg/ha + 1100 kg/ha frisläppta reserver; normalt vill man lägga in samma mängd i reserven som man tar ut). Om inga ytterligare överraskningar inträffar kan alltså årets skörd bli ca 33% mindre än önskat.

I det frost- och hageldrabbade Côte des Bar är dock läget betydligt värre än genomsnittligt. Olivier Horiot (en utmärkt småproducent i byn Les Riceys i Côte des Bar) uppskattar att skörden i den delen av Champagne blir 2500-3000 kg/ha, d.v.s. bara en fjärdedel av vad de hade velat skörda. Champagnes ”hjärtland” i departementet Marne har dock kommit lindrigare undan, och Philipponnat (ett mellanstort champagnehus i byn Mareuil-sur-Aÿ, ingående i Lanson-BCC-gruppen) uppskattar skörden i departementet till 8000-8500 kg/ha.

Decanter citerar också Eric Rodez (en bra biodynamisk producent i Ambonnay), som menar att det är den besvärligaste växtsäsongen sedan 1956. Möjligen var 1956 särskilt problematisk i Ambonnay-trakten, för Pinot Noir mådde tydligen sämre än Chardonnay det året, men totalt sett uppnåddes 4600 kg/ha. Enligt statistiken över Champagne som helhet var det 1957 som gav det lägsta skördeuttaget under efterkrigstiden, 2600 kg/ha, till följd av stora frostproblem. Man behöver dock inte gå tillbaka så länge för att hitta årgångar med betydligt lägre skörd per hektar än prognosen för 2016, i flera fall i kombination med tveksam kvalitet. Detta gäller främst 1971 (5100 kg/ha), 1978 (3678 kg/ha), 1980 (5289 kg/ha) och 1981 (4353 kg/ha).

Decanter-artikeln handlar egentligen bara om problemen i vingårdarna inför skörden och säger inget om champagnebrist annat än i rubriken. Philipponnat konstaterar bara att producenterna kommer att behöva gräva djupt i sina reserver p.g.a. att skörden blir mindre.

Konsekvenser av en dålig skörd 2016

Torra vita viner utan bubblor från skörden 2016 börjar dyka upp till försäljning redan våren 2017, om de inte ekfatslagras. Champagne och andra flaskjästa mousserande viner tar däremot längre tid på sig eftersom de lagras en tid på jästfällningen, i sin flaska, efter den andra jäsningen. Det är den andra jäsningen som ger bubblorna och det är lagringstiden på jästen som ger de typiska ”brödiga” champagnearomerna.

För årgångslösa champagner är minimitiden på jästen 15 månader, och för årgångschampagner tre år. De flesta champagneproducenter lagrar sina champagner längre än så. En vanlig siffra för årgångslösa champagner hos de mer kända champagnehusen är 2,5-3 år på jästfällningen. Det innebär att de flaskor som huvudsakligen baserar sig på 2016 års skörd levereras från de stora champagneproducenterna med början hösten 2019.

”Körschemat” för årgångslösa champagner baserade på skörden 2016 ser nämligen ut så här:

  • Skörd av druvor: i huvudsak september 2016
  • Därefter produktion av basviner (vins clair), genom jäsning av druvorna
  • Blandning (assemblage) av det som ska fyllas på flaska, vilket innebär basviner från 2016 och reservviner från tidigare årgångar: januari-februari 2017
  • Blandningen fylls på flaskor och förses med en omgång jäst + socker inför andra jäsningen.
  • Tidigaste tidpunkt när jästfällningen kan avlägsnas (dégorgement) från dessa flaskor, och flaskan förses med sin kork är efter 15 månader: april-maj 2018
  • Mer typisk tidpunkt för detta är efter ca 2,5-3 år: juli 2019-februari 2020
  • Utleveransen av flaskorna från champagnehusen sker sedan typiskt efter att flaskan lagrats några månader på korken: hösten 2019-sommaren 2020.

Om champagnehusen bara tuffar på som vanligt skulle en eventuell champagnebrist p.g.a. problem med skörden 2016 alltså tidigast dyka upp hösten 2019.

En liten del av det totala lagret i Champagne, som bl.a. har rollen att jämna ut tillgången när producenterna drabbas av dåliga årgångar. I denna sektion i Pol Rogers källare i Épernay låg det 193 200 flaskor när jag hälsade på dem 2010. Bilden länkad från Wikimedia Commons.

Kompensation genom reservviner och framtida skördar

Nu löper dock saker inte på som vanligt när en årgång drabbas av problem. Champagnehusen har stora mängder reservviner lagrade för att kunna ”jämna ut” mellan årgångarna. När allt tuffar på som det ska, beskrivs reservvinernas roll mest som att säkerställa en konsekvent husstil mellan åren. I klartext, utan husens ”reklamfraser”, betyder det att reservvinerna finns till för att kompensera för stil- och kvalitetsvariationer mellan skördarna, vilket bl.a. betyder att man tar en lagringskostnad för att kunna lyfta de svagaste årgångarna.

Både reservvinerna och lagret av ännu inte degorgerade champagneflaskor finns också till för att jämna ut produktionsmängden. Från slutet av 1980-talet har skördeuttagen varierat mindre mellan årgångarna än de gjorde förr i tiden, men de fortfarande gällande produktionsprinciperna med reservviner och fleråriga lagringstider etablerades i en tidigare era när variationerna var större än under de senaste decennierna.

Det som kommer att hända efter en liten skörd 2016 är att de tillåtna skördeuttagen för 2017, och kanske också för 2018, kommer att sättas högre av CIVC. Systemet med reglerade skördemängder finns till för att skapa en rimlig balans mellan druvtillgång och efterfrågan. När det inte funnits några stora problem i vingårdarna, justeras mängden framför allt i takt med den prognosticerade efterfrågan några år framåt. Eftersom syftet är balans mellan tillgång och efterfrågan, vägs även tidigare dåliga skördar in i kalkylen.

I skörden 2017 kommer alltså champagneproducenterna att ges möjlighet att fylla på de lager av reservviner som de måste ta av efter årets skörd. De tillåtna skördeuttagen för 2017 kommer alltså att ligga högre än för 2016. Förutsatt att 2017 blir en någorlunda normal skörd kommer den dåliga årgången 2016 därför bara att märkas som en tillfällig variation i mängden reservvin och storleken på flasklagret under en kortare period.

För att sätta det hela i perspektiv, så innebär 7200 kg/ha istället för 10800 kg/ha att druvor motsvarande ca 211 miljoner flaskor champagne kommer att skördas 2016, istället för druvor motsvarande ca 316 miljoner flaskor, d.v.s. ett tapp på ca 105 miljoner flaskor. Försäljningen 2015 var 312,5 miljoner flaskor, så man kan ana var CIVC fick siffran 10800 kg/ha från. De totala lagren i Champagne utgjordes 31 juli 2015 av 1428 miljoner flaskor, inklusive ännu inte frisläppta reserver omräknat till flaskor. Lagren motsvarar alltså drygt 4,5 års försäljning. Detta inkluderar för all del flaskor som fortfarande är för unga för att sälja (och reserver som ännu inte frisläppts), så lagret kan i och för sig aldrig gå ner till noll. Men det är värt att notera att det förväntade tappet i skörd 2016 bara motsvarar 7% av lagren, samtidigt som det finns en möjlighet att kompensera i kommande årgångar.

Såvida inte årgång 2017 också blir riktigt dålig kommer det inte att bli mer än en marginell påverkan på tillgången på champagner hos de stora husen. Inte ens två dåliga årgångar på raken, med 1/3 mindre skörd än önskat, lär leda till något katastrofläge.

Kvalitetsmässigt är det i och för sig inte idealt att gå alltför högt i skördeuttag. Man ska dock inte överskatta problemen med att sätta den tillåtna skördemängden 10-20% högre än den tillåtna siffran för 2016. Tittar man tillbaka till historien har en del toppårgångar legat märkbart över 10000 kg/ha i skördeuttag, bl.a. 1989, 1990 och 1998.

Kompensation genom prissättning

Om det skulle bli två eller flera dåliga årgångar på raken, snarare än bara en, så att det faktiskt uppstår lite hål i lagren, kommer detta inte i första hand märkas genom att champagnehyllorna gapar tomma i vinbutikerna, utan genom något höjda priser så tillgång och efterfrågan kommer i balans.

Om detta skulle bli nödvändigt beror dock inte bara på tillgången utan även på efterfrågan, som är rätt konjunktur- och trendkänslig när det gäller champagne. Utvecklingen i efterfrågan mellan idag och 2019-2020 är därför osäker.

En eventuell prisökning lär framför allt märkas genom en ökning av det genomsnittliga leveranspriset från Champagne. Det innebär bl.a. att förekomsten av riktigt billiga champagner under ”rabattvarumärken” kan vara lägre än annars. Detta är ett fenomen som vi knappast ser något av i Sverige, p.g.a. det statsstyrda monopol som vi drabbas av inom vinområdet.

Värre konsekvenser för småproducenter i Côte des Bar

Beskrivningen ovan tog oss konsumenter som sin utgångspunkt, och bland de stora husen framför allt de stora champagnehusen som köper från hela regionen. För vinodlare i Côte des Bar är konsekvenserna förstås betydligt större. Den genomsnittliga vinbonden där förväntas alltså få ca 75% mindre skörd än önskat, och tappar motsvarande inkomst: endera över det kommande året om druvorna säljs, eller utspritt över flera kommande år om de säljer egna champagner. Om genomsnittet är 75% lär det ju också finnas de som är ännu hårdare drabbade, och i stort sett inte får några druvor alls i år.

Vissa högkvalitativa småproducenter har också svårt att kompensera genom att skörda mer kommande, även om de stora husen och andra producenter med ”standardstil” har den möjligheten inom vissa ramar. En del moderna småproducenters stil bygger nämligen på lägre skördeuttag än de genomsnittliga resp. tillåtna, och de lär inte vilja byta från den stil de gillar och som har gett dem bra rykte. Ett antal sådana småproducenter som blivit kända de senaste åren finns i Côte des Bar, och några av de mest namnkunniga är Cédric Bouchard/Roses de Jeanne i Celles-sur-Ource, Marie-Courtin i Polisot, den tidigare nämnde Olivier Horiot i Les Riceys, och Vouette & Sorbé i Buxières-sur-Arce.

Fortsättning om SvD

Efter den första artikeln i torsdags, som SvD alltså tog från Nyheter Direkt, publicerade de på fredagen en ytterligare artikel med titeln ”Förstörd skörd drabbar inte svenska champagneälskare”, nu på Vin & Mat och signerad Mikael Mölstad, deras vinskribent. Den artikeln är klart mer saklig.

Mölstad har dock kommit fram till det lugnande budskapet genom att prata med två svenska importörer, som säljer Bollinger respektive den svenska storsäljaren André Clouet. De lugnande budskapen bygger i båda fallen på att de inte använder druvor från Côte des Bar, även om Bollingers importör också korrekt (och med betydligt färre ord än jag använt) förklarar funktionen med reservviner.

Lustigt nog länkar denna artikel till den tidigare SvD-artikeln, utan att uttryckligen förklara att den var överdrivet alarmistisk och i vissa avseenden direkt felaktig. Om man däremot går in på ursprungsartikeln får man ingen länk till den mer nyanserade Mölstad-artikeln. Nog är det så att tidningarnas webbplatser ger möjlighet för dem att länka till senare artiklar i samma ämne så man kan följa en kronologi både framåt och bakåt och få tillgång till dementier och rättelser? Jag kan nämna att sådant stöds av bloggfunktionaliteten på gratisversionen av WordPress, som jag använder för min blogg!

Och för övrigt kan jag meddela att jag från och med nu inte kommer att ha någon tilltro till nyhetsnotiser som kommer från Nyhetsbyrån Direkt, eftersom deras sätt att hantera Decanter-artikeln indikerar att de endera inte är läs- och skrivkunniga, eller är helt okunniga, eller är helt oseriösa, eller uppvisar på någon ogynnsam kombination av dessa fenomen. Att uppger sig vara ”Nordens största finansiella nyhetsbyrå” gör mig inte mindre orolig, måste jag säga.

Glädjeämnen från de senaste årens skördar

I övrigt har champagnefantaster inte bara eventuella problem att se fram emot de kommande åren, utan även glädjeämnen. Årgångarna 2012 och 2013 är riktigt bra, och årgång 2015 är minst riktigt bra, eventuellt helt fantastisk. (2014 har jag inte så bra koll på.) Så många trevliga releaser av årgångschampagner finns i pipelinen kommande år, alldeles oavsett hur illa det går med skörden i år!

Det här inlägget postades i 2016, Champagne, Vinmarknaden. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Blir det champagnebrist efter skörden 2016?

  1. Jovisst, hela Champagne har drabbats av diverse väderkatastrofer i år, regn, frost, regn, och nog lite hagel också. Liksom för övrigt många andra vidistrikt i Frankrike.

    Vad det kommer att innebära för skördevolymen och skördekvaliteten är nog lite svårt att veta idag.

    Även om kanske 30 % av volymen drabbas av mögel (av något slag) eller annat, är det inte självklart vad det kommer att leda till. Det är t.ex. mycket vanligt att man ”kalibrera” sin vingård för att ge en bra bit över det tillåtna för att i slutändan ha marginal för att kasta bort en hel del undermåligt frukt och ändå komma upp till den tillåtna gränsen. Om det blir så i år och i vilken utsträckning vet vi nog inte förrän skörden är gjord.

    Att bedöma problemen historiskt genom att titta på den historiska avkastningen är nog vanskligt. Under senare tid har man kontinuerligt pressat upp avkastningarna, för var de systematiskt lägre.

    Sen ska man också komma ihåg, som du säger, att det i källarna finns volymer av ”reservvin”, inte sådant ”reservvin” som normalt används till en cuvée utan en reserv som kommer sig av att odlarna får tillstånd att skörda mer än maxgränsen vissa år, för att sedan spara undan det som en ”reserv” att använda, att ”frigöra”, år med mindre skörd.

    Det är dock viktigt att notera att det är två olika ”reservviner” som förekommer: dels det som används till att blanda cuvéer, jämna ut årgångsvariationer osv, och dels den ”reserv” som kommer av att man tillåts skörda mer än tillåtna maxavkastningen vissa år för att spara och ta fram – efter specifikt tillstånd av myndigheter – år med volymbrist.

    Och dessutom kan man förvänta sig, som du säger, att kommande år kommer kanske CIVC vara mer liberal när de sätter skördetaket, om det nu visar sig bli mycket lite vin i år. Skörd med uppåt 15 000 kg/ha har förekommit (den absolut högsta tillåtna kvantiteten druvor på rankorna är förresten strax ovan 19 000 kg/ha). Det här med att man vare år sätter ett tak för avkastningen är något specifikt för Champagne. Inget annat distrikt gör så. (De har fixa avkastningsregler.) Och den mekanismen är säkerligen i stor utsträckning till för marknadsmanipulation, vilket man är bra på i Champagne: är marknaden svag för champagne så drar man ner den tillåtna avkastningen, är det stor efterfrågan så går den upp och man får skörda sjöar mer vindruvor istället.

    Så, ja, jag håller helt och hållet med dig! I det stora hela verkar detta med ”champagnebrist” vara en tidningsanka.

    Men är någon förvånad över det?

  2. vintomas skriver:

    Jo, den tillåtna ”kommersialiserade” mängden består alltid av två delar. För årgången 2016 (se CIVC:s pressmeddelande från i juli) gäller 10800 kg/ha, som består av 9700 kg/ha skördade 2016 och 1100 kg/ha som frisläpps från reserven per 1 februari 2017. (Jag skrev först 10700 kg/ha som är siffran som stod i Decanters artikel, nu rättat i inkägget.) Så i princip är den tillåtna mängden i år 9700 kg/ha + reserver; de 1100 kg/ha är inte en reglerad mängd för årets skörd. Om en producent på individuell nivå inte uppnår 9700 kg/ha frisläpps dock mer reserver.

    Du har helt rätt att man oftast kalibrerar in en högre produktion genom vingårdsarbetet tidigt på säsongen. Notera att CIVC först i juli bestämmer den tillåtna skörden, så det är ju bara vissa åtgärder som går att sätta in då. Det som är lättast är ju att etikettera den faktiska skörden i två delar: frisläppt mängd respektive blockerad reserv.

    Du har helt rätt i att dessa reserver inte är samma sak som reservvin i teknisk mening = basvin sparat som stilla vin, så det är inte helt korrekt att skriva om dem som samma sak, vilket jag gjort ovan. Dock har jag fått bilden att den reserv som regleras av CIVC bara är en ”bokföringsmässig” reserv, d.v.s. att den inte består av viner eller flaskor som fysiskt hålls åtskilda från resten av lagret. Har jag möjligen fått fel bild av detta? Siffran 1428 miljoner flaskor (drygt 4,5 års försäljning) i lager inkluderar i alla fall de reglerade reserverna, för den anges som réserve individuelle incluse.

    Det stämmer helt klart att skördeuttagen genomsnittligt var lägre förr. Men om man räknar bort dåliga år, måste man i Champagne gå tillbaka ända till 1960-talet för att hitta systematiskt lägre ”topputtag”.

    Jag har en kul liten bok som kommenterar alla årgångar 1900-1997, med fullständiga siffror för 1919-1997 (och mer detaljerade kvalitetsomdömen 1960-1997), som jag utgår från. För 1997 finns siffror för vingårdsareal på bynivå, vilket är anledningen till att jag jämför 2013 med 1997 i mina mångtaliga byprofiler, eftersom det visar vilka byar som ökat sin vingårdsareal under senare år.

    Visst är hela systemet en tydlig avvikelse från en fri och oreglerad marknad, och ett annat system än andra vinregioner har. Förr reglerade CIVC för all del även druvpriset (vilket inte görs längre), så jag antar att denna styrning av dem själva ses som ett sätt att bl.a. stabilisera druvpriserna mellan årgångarna, till vinböndernas fromma. Driver detta system upp priset mot konsument? Nationalekonomisk intuition säger ja eftersom produktionen begränsas, men i praktiken är jag tveksam eftersom retail-priset hos välkända storproducenter ligger märkbart över break-even-priset med dagens druvpriser.

    • Jo, jag vill minnas att ”över den tillåtna gränsen”-reserven faktiskt är fysiskt avskild i speciellt markerade tankar (inte flaskor).

      Vad är det för bok du refererar till? Låter intressant!

      Men jag förstår inte alls den här logiken: ”Nationalekonomisk intuition säger ja eftersom produktionen begränsas, men i praktiken är jag tveksam eftersom retail-priset hos välkända storproducenter ligger märkbart över break-even-priset med dagens druvpriser.” Skulle inte slutsatsen i så fall vara den motsatta, att priset är artificiellt förhöjt?

  3. vintomas skriver:

    Boken heter De 1900 à nos jours – Un siècle de vendanges en Champagne och är utgiven av Èditions Dominique Fradet, ISBN 2-909952-04-5. Det står inget utgivningsår i den, men det måste vara sent 1998 eller tidigt 1999 för det finns lite preliminär information om skörden 1998. Jag köpte den i butiken på Phare de Verzenay ca 2010.

    Mitt resonemang: om produktionen är begränsad borde jämviktspriset bli högre enligt en enkel mikroekonomisk betraktelse. Å andra sidan är den marknad som regleras den för druvor, inte den för färdiga flaskor. Priset för druvor i Champagne ligger runt 6 euro/kg, motsvarande 7 euro/flaska om man använder la taille, och 8-9 euro/flaska om man enbart använder la cuvée. Detta ligger väl i linje med att de billigaste priserna till konsument man hittar hos småproducenter ligger på ca 12-13 euro inkl moms. Utpriset från Moët, Veuve Clicquot m.fl. ligger betydligt högre än så (butikspris minus handelsmarginal i ett eller flera led), vilket inte förklaras av att druvpriset är satt på en reglerad marknad utan beror på producent-specifika faktorer inklusive marknadsföring, rykte, faktisk eller upplevd kvalitet o.s.v. Eftersom champagnehusen står för ca 70% av försäljningen, så beror genomsnittspriset mot konsument mycket på deras prissättning.

  4. Ping: Will there be a Champagne shortage following the 2016 harvest? | Tomas's wine blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s