Röda viner från Binet-Jacquet i Faguères i södra Frankrike med Caviste

Det har åter blivit dags för ett släpp från fransk-svenske nätvinhandlaren Caviste. Innehållet kommer från Domaine Binet-Jacquet och är en producent som ligger i appellationen Faugères i södra Frankrike, i vinregionen Languedoc-Roussillon.

Jag har tidigare skrivit om Binet-Jacquet-släppen 2015 och 2014 (då även med en liten beskrivning av Faugères).

Lådan denna gång heter CAV0100. Det betyder alltså att Caviste har kommit upp i ett hundra ordinarie släpp (extra släpp i CAV X-serien oräknade) sedan starten 2011! Ett extra hurra, både för Martin och för oss som gillar vinerna.

CAV0100 kostar 1080 kr för 3+3 flaskor.

Provade viner

Domaine Binet-Jacquet Faugères 2017 (”Tradition”)
30% Carignan, 30% Cinsault, 25% Grenache, 10% Syrah och 5% Mourvèdre. Lagrat på tank i 10 månader (inga ekfat). 135 kr/st, tre flaskor i lådan.

Bärig doft av björnbär, lite animalisk ton, en del lakrits, lite stenkross. Smaken är medelfyllig(+) och klart bärig med björnbär och ”blandsaft-bär”, bra syra, en del tannin, frisk stil och med en eftersmak som är både frisk och stram. Ung, funkar någorlunda nu men kan nog utvecklas, 87(+) p.

Domaine Binet-Jacquet Faugères Réserve 2016
30% Carignan, 25% Mourvèdre, 25% Syrah och 20% Grenache. Delvis lagrat på tank och delvis på gamla ekfat i 22 månader. 225 kr/st, tre flaskor i lådan.

Kraftig doft av blandade mörka bär björnbär, svarta vinbär och mörka plommon, en del kryddor, en del animalisk ton, lite tjära. Antydan till utveckling och nyansering och med diskret inslag av fat. Smaken med är medelfyllig+ och bärig med bra bärkoncentration, svarta vinbär, hög och markerad syra, steniga och kalkiga mineraltoner, drygt medelkraftiga tanniner som i nuläget är tydligt markerade, stram eftersmak. Ung, smaken klart yngre än doften, bör lagras om man inte föredrar sträva och strama viner, 88+ p.

Av de två vinerna ger det här lite mer intryck av bärsötma i doften, men är yngre i smaken än 2017. Det är gjort i en klart mer lagringstillvänd stil.

Som en jämförelse fick vi också prova årgångarna 2013, 2011 och 2009 (på magnum) av Réserve. Generellt framstod bärtonen i dem som lite mindre mörk, med mer körsbär och svarta vinbär, och de var lite blommigare. Tanninerna och syran var mer integrerad i smaken. I mitt tycke hade 2013 inte nått toppen än, medan 2011 (min favorit) var fullt tillgänglig utan att ha fått verkligt utvecklade toner. 2009:an var i lite varmare och sötare stil än 2011 och hade utvecklats lite mer.

Annons