Byprofil: Domptin, en Champagneby på högra stranden av Marnedalen

Nyckelfakta

Ligger i delregion / område: Vallée de la Marne / Vallée de la Marne Ouest
Vingårdar och druvsorter: 67,0 ha, varav 80% Pinot Meunier, 14% Pinot Noir och 5% Chardonnay.
Klassificering: ”Autre cru” (80%)

Kartor

Kartan är länkad från Wikimedia Commons, och den geografiska informationen har sitt ursprung i OpenStreetMap. Det prickade vita området motsvarar vingårdarna, ljusgult betecknar annan öppen terräng, grönt är skog och orange är bebyggelse.


Google-kartvy med byarna i Vallée de la Marne Ouest markerade, samt några omgivande byar i vitt.

Om man klickar på en by öppnas ett fält till vänster där det finns en länk till byprofilen, om den finns.

Grannbyar

Åt öster: Charly-sur-Marne
Åt sydsydväst: Villiers-Saint-Denis
Åt västsydväst: Bézu-le-Guéry
Anm: några av byarna som syns åt norr på kartan finns inte med i listan ovan eftersom de ligger utanför appellationen Champagne.

Stadshuset (mairie) i Domptin. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2013).

Orten

Domptin ligger på Marneflodens högra strand, vilket innebär norr om floden. Bäcken Ru de Domptin bildas i Domptin genom att de två bäckarna Ru Pottier och Ravin des Morts rinner ihop. Ru de Domptin rinner söderut och rinner ut i Marne vid Charly-sur-Marne.

Kommunen Domptin omfattar 456 ha och har 660 invånare (läge 2016) som kallas Domptinois respektive Domptinoises.

Kyrkan i Domptin, Église Saint-Quentin. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2013).

Vingårdar

Vingårdarna i Domptin ligger runtomkring byn på sluttningar som huvudsakligen varierar mellan sydväst- till sydostsluttningar med sydostsluttningar som vanligast. Pinot Meunier är den dominerande druvsorten.

Aktuell vingårdsareal i Domptin är 67,0 ha enligt CIVC (aktuella uppgifter 2019, avser läget med något års fördröjning). Fördelningen på druvsorter är 53,9 ha Pinot Meunier (80,4%), 9,7 ha Pinot Noir (14,5%) och 3,4 ha Chardonnay (5,1%). 1997 var vingårdsarealen 48 ha. Det finns 25 vingårdsägare (exploitants) i kommunen.

Champagneproducenter

Champagneodlare

Producentstatus anges där så är känt: RM = récoltant-manipulant, odlare med egen champagneproduktion. RC = récoltant-coopérateur, odlare som är kooperativmedlem men som säljer under eget namn.

  • Godron-Cappoen (RC)
  • Godron Emmanuel
  • Lemoine Idelot-Belleville (RC)
  • Lefranc Janvier (Facebook-sida)
  • Ruelle-Dommange (RC, Facebook-sida)

Anm: det är inte säkert att listan är komplett.

Länkar

© Tomas Eriksson 2019, senaste uppdatering 2019-03-13

Annonser
Publicerat i Champagnebyar | Märkt | 1 kommentar

Byprofil: Villiers-Saint-Denis, en Champagneby på högra stranden av Marnedalen

Nyckelfakta

Ligger i delregion / område: Vallée de la Marne / Vallée de la Marne Ouest
Vingårdar och druvsorter: 105,7 ha, varav 73% Pinot Meunier, 16% Chardonnay och 11% Pinot Noir.
Klassificering: ”Autre cru” (80%)

Kartor

Kartan är länkad från Wikimedia Commons, och den geografiska informationen har sitt ursprung i OpenStreetMap. Det prickade vita området motsvarar vingårdarna, ljusgult betecknar annan öppen terräng, grönt är skog och orange är bebyggelse. Den streckade röda linjen är departementsgränsen mellan Aisne (där Villiers-Saint-Denis ligger) och Seine-et-Marne.


Google-kartvy med byarna i Vallée de la Marne Ouest markerade, samt några omgivande byar i vitt.

Om man klickar på en by öppnas ett fält till vänster där det finns en länk till byprofilen, om den finns.

Grannbyar

Åt nordnordost: Domptin
Åt öster och söder: Charly-sur-Marne
Åt sydväst: Crouttes-sur-Marne
Åt nordväst: Bézu-le-Guéry
Anm: några av byarna som syns åt norr på kartan finns inte med i listan ovan eftersom de ligger utanför appellationen Champagne.

Villiers-Saint-Denis med omgivningar. Fotot är taget från vingårdarna väster om byn. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2014).

Orten

Villiers-Saint-Denis ligger på Marneflodens högra strand, vilket innebär norr om floden. Bäcken Ru de Domptin rinner igenom kommunen från norr till söder. Två andra bäckar rinner ut i Ru de Domptin i Villiers-Saint-Denis: Ru de Escouffières som kommer från öster och Ru de Maldret som kommer från väster.

Kommunen Villiers-Saint-Denis omfattar 757 ha och har 1083 invånare (läge 2016) som kallas Villiérois respektive Villiéroises.

Stadshuset (mairie) i Villiers-Saint-Denis. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2014).

Vingårdar

Vingårdarna i Villiers-Saint-Denis ligger runtomkring byn på sluttningar ner mot bäckarna Ru de Domptin, Ru de Escouffières och Ru de Maldret. Sluttningarna varierar, men består till stor del av väst- och ostsluttningar ovanför Ru de Domptin och sydsluttningar ovanför Ru de Escouffières och Ru de Maldret. Vingårdarna hänger ihop med dem i Charly-sur-Marne och Crottes-sur-Marne. Pinot Meunier är den dominerande druvsorten.

Aktuell vingårdsareal i Villiers-Saint-Denis är 105,7 ha enligt CIVC (aktuella uppgifter 2019, avser läget med något års fördröjning). Fördelningen på druvsorter är 76,9 ha Pinot Meunier (72,8%), 16,8 ha Chardonnay (15,9%) och 12,0 ha Pinot Noir (11,4%). 1997 var vingårdsarealen 78 ha. Det finns 23 vingårdsägare (exploitants) i kommunen.

Champagneproducenter

Champagneodlare

Producentstatus anges där så är känt: RM = récoltant-manipulant, odlare med egen champagneproduktion. RC = récoltant-coopérateur, odlare som är kooperativmedlem men som säljer under eget namn.

  • Cricco (RC, Facebook-sida)
  • Duchenes-Bourgeois (RM?), medlem av Vignerons Indépendants. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne som består av 45% Chardonnay, 45% Pinot Noir och 10% Pinot Meunier. Det finns tidigare etiketter med producentkoden RC, men de bör nu vara RM eftersom de är med i Vignerons Indépendants.
  • Féty-Simart (RC). Det finns också flaskor med producentkoden MA (marque d’acheteur, köparens eget varumärke) som anges vara producerade av Baron-Fuenté i Charly-sur-Marne som troligen är nyare än RC-flaskorna.
  • Gourdon (RM, Facebook-sida)
  • Huvier-Morel (RC), vars sortiment inkluderar årgångschampagnen Carte d’Or som består av 54% Chardonnay och 46% Pinot Noir (avser årgång 2007).
  • Stéphane Riboulot (Facebook-sida), vars sortiment inkluderar två årgångschampagner: en blanc de blancs och Millésime som består av 55% Pinot Meunier, 28% Chardonnay och 17% Pinot Noir (avser årgång 2012).
  • Pierre Ruelle (RC)

Anm: det är inte säkert att listan är komplett.

Kyrkan i Villiers-Saint-Denis, Église Saint-Denis. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Pascal3012, 2014).

Länkar

© Tomas Eriksson 2019, senast uppdaterad 2019-03-18

Publicerat i Champagnebyar | Märkt | Lämna en kommentar

Byprofil: Citry, en Champagneby på vänstra stranden av Marnedalen

Diagram Citry-sur-Marne 201812Nyckelfakta

Ligger i delregion / område: Vallée de la Marne / Vallée de la Marne Ouest
Vingårdar och druvsorter: 13,9 ha, varav 63% Pinot Meunier, 22% Chardonnay och 15% Pinot Noir.
Klassificering: ”Autre cru” (80%)

Kartor

Kartan är länkad från Wikimedia Commons, och den geografiska informationen har sitt ursprung i OpenStreetMap. Det prickade vita området motsvarar vingårdarna, ljusgult betecknar annan öppen terräng, grönt är skog och orange är bebyggelse. Den streckade röda linjen är departementsgränsen mellan Seine-et-Marne (där Citry ligger) och Aisne.


Google-kartvy med byarna i Vallée de la Marne Ouest markerade, samt några omgivande byar i vitt.

Om man klickar på en by öppnas ett fält till vänster där det finns en länk till byprofilen, om den finns.

Grannbyar

På högra stranden av Marne
Åt ostsydost: Charly-sur-Marne
Åt norr: Crouttes-sur-Marne
Åt nordväst: Nanteuil-sur-Marne

På vänstra stranden av Marne
Åt sydost: Pavant
Åt väster: Saâcy-sur-Marne
Anm: några av byarna som syns åt söder på kartan finns inte med i listan ovan eftersom de ligger utanför appellationen Champagne.

Stadshuset (mairie) i Citry. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2013).

Orten

Citry ligger på Marneflodens vänstra strand, vilket innebär söder om floden. Byn kallas ibland Citry-sur-Marne, men ”sur-Marne”-delen ingår inte i kommunens officiella namn. Det är en av endast tre Champagnebyar som ligger i departmentet Seine-et-Marne och därmed regionen Île-de-France, där även Paris ingår.

Kommunen Citry omfattar 504 ha och har 900 invånare (läge 2016) som kallas Citryats respektive Citryates.

Vingårdar

Vingårdarna i Citry ligger i närheten av huvudbyn, på relativt flack mark. Pinot Meunier är den vanligaste druvsorten.

Aktuell vingårdsareal i Citry är 13,9 ha enligt CIVC (aktuella uppgifter 2019, avser läget med något års fördröjning). Fördelningen på druvsorter är 8,7 ha Pinot Meunier (62,6%), 3,1 ha Chardonnay (22,3%) och 2,1 ha Pinot Noir (15,1%). 1997 var vingårdsarealen 8 ha. Det finns 6 vingårdsägare (exploitants) i kommunen.

Champagneproducenter

Jag har inte hittat några champagneproducenter med säte i Citry.

Kyrkan i Citry, Église Saint-Pons. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2013).

Länkar

© Tomas Eriksson 2019, senaste uppdatering 2019-03-24

Publicerat i Champagnebyar | Märkt | 1 kommentar

Byprofil: Charly-sur-Marne, en Champagneby på högra stranden av Marnedalen

Nyckelfakta

Ligger i delregion / område: Vallée de la Marne / Vallée de la Marne Ouest
Vingårdar och druvsorter: 363,9 ha, varav 75% Pinot Meunier, 16% Chardonnay, 9% Pinot Noir och 0,2% övriga druvsorter.
Klassificering: ”Autre cru” (80%)

Kartor

Kartan är länkad från Wikimedia Commons, och den geografiska informationen har sitt ursprung i OpenStreetMap. Det prickade vita området motsvarar vingårdarna, ljusgult betecknar annan öppen terräng, grönt är skog och orange är bebyggelse. Den streckade röda linjen är departementsgränsen mellan Aisne (där Charly-sur-Marne ligger) och Seine-et-Marne. Notera att huvudbyn Charly ligger vid bokstäverna ”sur-Marne” i Crouttes-sur-Marne, närmast väster om Saulchery. Texten Charly-sur-Marne står i kommunens nordostliga, obebyggda del.


Google-kartvy med byarna i Vallée de la Marne Ouest markerade, samt några omgivande byar i vitt.

Om man klickar på en by öppnas ett fält till vänster där det finns en länk till byprofilen, om den finns.

Grannbyar

På högra stranden av Marne
Åt öster: Saulchery
Åt öster: Romeny-sur-Marne (huvudsakligen bortom Saulchery)
Åt nordost: Essômes-sur-Marne
Åt nordnordväst: Domptin
Åt nordväst: Villiers-Saint-Denis
Åt väster: Crouttes-sur-Marne

På vänstra stranden av Marne
Åt ostsydost: Nogent-l’Artaud
Åt söder: Pavant
Åt västsydväst: Citry
Anm: flera av byarna som syns på kartan men som ligger en bit bort från Marnefloden finns inte med i listan ovan eftersom de ligger utanför appellationen Champagne.

Stadshuset (mairie) i Charly-sur-Marne. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2012).

Orten

Charly-sur-Marne ligger på Marneflodens högra strand, vilket innebär norr om floden. Charly-sur-Marne är den största orten vid Marne mellan Château-Thierry och appellationen Champagnes slut i väster. Bäcken Ru de Domptin rinner igenom kommunen och rinner ut i Marne vid Charly-sur-Marne.

I kommunen Charly-sur-Marne finns, förutom huvudorten Charly, småbyarna Drachy (i sydväst, vid Marnes 180°-krök), Porteron (i sydväst, bestående av Le Grand Porteron och Petit Porteron), Rudenoise (omedelbart väster om Charly) och Ruvet (i öster, på gränsen mot Saulchery).

Kommunen Charly-sur-Marne omfattar 2052 ha och har 2638 invånare (läge 2016) som kallas Carlésiens respektive Carlésiennes.

Kyrkan i Charly-sur-Marne, Église Saint-Martin. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2012).

Vingårdar

Vingårdarna i Charly-sur-Marne ligger i direkt anslutning till byn och täcker en stor del av kommunens södra halva. En stor del av vingårdarna är sydväst- till sydostsluttningar, men i västra delen av kommunen finns även väst- och nordvästsluttande vingårdar. Vingårdarna hänger ihop med dem i Saulchery, Crottes-sur-Marne och Villiers-Saint-Denis. Pinot Meunier är den dominerande druvsorten.

Aktuell vingårdsareal i Charly-sur-Marne är 363,9 ha enligt CIVC (aktuella uppgifter 2019, avser läget med något års fördröjning). Fördelningen på druvsorter är 272,4 ha Pinot Meunier (74,9%), 58,0 ha Chardonnay (15,9%), 32,7 ha Pinot Noir (9,0%) och 0,8 ha övriga druvsorter (0,2%). De övriga druvsorterna torde främst finnas i Léguillette Romelots vingårdar. 1997 var vingårdsarealen 305 ha. Det finns 119 vingårdsägare (exploitants) i kommunen.

Det finns en sammanslutning för Pinot Meunier-odlare i Charly-sur-Marne som heter La Confrérie du Pinot Meunier de Charly-sur-Marne, med 26 medlemmar (uppgift från 2015).

Vingårdslägen

I Charly-sur-Marne finns bl.a. följande vingårdslägen:

  • Les Hauts des Clos du Mont, ett milt sydostsluttande läge vid Drachy och nära Marnefloden. Trots clos-namnet finns det ingen vingårdsmur. Fallet Dart producerar en vingårdsbetecknad årgångschampagne härifrån, som består av 90% Chardonnay och 10% Pinot Noir.

Övriga vingårdslägen inkluderar bl.a. Les Boulards, Les Fontenies, Les Hautes Blanches Vignes.

Champagneproducenter

Champagnehus

Med producentstatus NM = négociant-manipulant kan inköpta druvor ingå i champagnerna. NM-producenterna kan vara allt från småproducenter som köper in lite extra druvor till stora champagnehus som köper in allt. ND = négociant-distributeur, vilket betyder att de säljer champagner som framställs av någon annan. MA = marque d’acheteur, köparens eget varumärke.

  • Baron Albert (NM, Facebook-sida), en producent med 55 ha vingårdar i Charly-sur-Marne, Pavant, Porteron, Domptin, Azy-sur-Marne, Villiers-Saint-Denis och Crouttes-sur-Marne med 65% Pinot Meunier, 30% Chardonnay och 5% Pinot Noir. Sortimentet inkluderar två årgångschampagner: L’Éclatante som är en årgångs-blanc de blancs och La Majestueuse som består av Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Producerar också champagner under varumärket:
    • Jean de la Fontaine
  • Baron-Fuenté (NM, Facebook-sida) som har 38 ha vingårdar. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne som består av 45% Chardonnay, 40% Pinot Noir och 15% Pinot Meunier. Baron-Fuenté-gruppen inkluderar också varumärkena, respektive producerar (eller har producerat för) MA-varumärkena:
    • Sophie Baron
    • Charles d’Harleville (MA), som även har producerats av J.M. Gobillard & Fils i Hautvillers, Nicolas Gueusquin i Dizy, Jacquart i Reims och La Maison du Champagne i Épernay.
    • Féty-Simart (MA). Det finns också flaskor med producentkod RC och en adress i Villiers-Saint-Denis, som eventuellt är äldre.
    • Monthuys Père & Fils i vars sortiment det ingår en årgångschampagne som består av 50% Chardonnay, 40% Pinot Meunier och 10% Pinot Noir.
    • Jean de Villaré i vars sortiment det ingår en årgångschampagne som består av 50% Chardonnay, 35% Pinot Meunier och 15% Pinot Noir.
    • Léte-Vautrain i vars sortiment det ingår en årgångschampagne som består av 40% Chardonnay, 40% Pinot Meunier och 20% Pinot Noir (avser årgång 2010).
    • Veuve Duroy (MA)
  • Charpentier (NM), har 20 ha vingårdar med nästan hälften Chardonnay, vilket är ovanligt för området. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne. Det finns även flaskor med producentkoden RM, och jag har inte lyckats lista ut vilka som är nyare. Ej att förväxla med J. Charpentier i Villers-sous-Châtillon. Producerar även champagner under varumärkena:
    • Charles Méreuil
    • Henri Laurent
  • Roberdelph (ND, Facebook-sida), även Denis Robert på vissa cuvéer. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne som innehåller knappt 40% Chardonnay.

Champagneodlare

Producentstatus anges där så är känt: RM = récoltant-manipulant, odlare med egen champagneproduktion. RC = récoltant-coopérateur, odlare som är kooperativmedlem men som säljer under eget namn.

  • Baglin-Coulin (RC, Facebook-sida), vars sortiment inkluderar en årgångschampagne.
  • Alain Bedel (RM, Facebook-sida), medlem av Vignerons Indépendants med 7 ha vingårdar. Vieilles Vignes är en årgångschampagne som produceras från gamla stockar. Årgång 2013 består av 100% Pinot Meunier.
  • Chatelain (RM, Facebook-sida), vars sortiment inkluderar en årgångschampagne. Ej att förväxla med Chatelin Père & Fils, som är ett varumärke som produceras av Bauchet Père & Fils i Bisseuil.
  • Didier Corré (RM)
  • Delalot-Drieux (RC, Facebook-sida)
  • De Oliveira Dupré (RM)
  • Desimeur-Drieux (RC, Facebook-sida)
  • Carole & Christophe Doré
  • Doré Léguillette (RC, Facebook-sida), har drygt 8 ha vingårdar i Charly-sur-Marne och Villiers-Saint-Denis med Chardonnay och Pinot Meunier. Sortimentet inkluderar tre årgångschampagner: Millésime som är druvblandad, en årgångs-Blanc de Blancs med 100% Chardonnay och Vieilles Vignes som är druvblandad och produceras från gamla stockar.
  • Drémont-Marroy (RC), som tidigare hade en adress i Pavant.
  • Jean-Luc Fallet (RM, Facebook-sida), på etiketterna skrivet Fallet Jean-Luc, har 5 ha vingårdar med 60% Pinot Meunier, 30% Chardonnay och 10% Pinot Noir och en årsproduktion av ca 35 000 flaskor. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne som består av 75% Chardonnay och 25% Pinot Noir (avser årgång 2012).
  • Michel Fallet (RM) som har vingårdar i Crouttes-sur-Marne, Charly-sur-Marne och Villiers-Saint-Denis. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne som består av 1/3 vardera av Chardonnay, Pinot Meunier och Pinot Noir (avser årgång 2011).
  • Fallet Dart (RM, Facebook-sida) som har 18 ha vingårdar med 45% Pinot Meunier, 30% Chardonnay och 25% Pinot Noir och en årsproduktion av 160 000 flaskor. Millésimé är en årgångschampagne som består av 70% Chardonnay och 30% Pinot Noir (avser årgångarna 2010 och 2012) och säljs både som Brut och Extra Brut. Den vingårdsbetecknade Les Hauts des Clos du Mont är ekfatsvinifierad och består av 90% Chardonnay och 10% Pinot Noir. Den har tidigare sålts som årgångslös men är numera årgångsbetecknad (gäller årgång 2004; en blend som sålts är 2002/2000/1999). Producentnamnet skrevs tidigare med bindestreck, Fallet-Dart.
  • Edwidge François (RM), medlem av Vignerons Indépendants med 8,5 ha vingårdar med 80% Pinot Meunier, 10% Chardonnay och 10% Pinot Noir. Magic Vintage är en årgångschampagne som består av 65% Pinot Meunier, 25% Chardonnay och 10% Pinot Noir (avser årgång 2009).
  • Gratiot & Cie (RM, Facebook-sida), tidigare Gérard Gratiot, har 18 ha vingårdar i Saulchery, Charly-sur-Marne, Villiers-Saint-Denis, Romeny-sur-Marne, Azy-sur-Marne, Bonneil och Essômes-sur-Marne med 84% Pinot Meunier, 13% Chardonnay och 3% Pinot Noir. Sortimentet delas upp i de två produktlinjerna Almanach och Désiré Gratiot. Almanach No 4 är en årgångschampagne blanc de noirs som består av 83% Pinot Meunier och 17% Pinot Noir från vingårdar i Saulchery (avser årgång 2008). Secret d’Almanach är en årgångsbetecknad 100% Pinot Meunier från Saulchery (avser årgång 2012) som är delvis (30%) ekfatsvinifierad och där dosagen består av 2 cl Pinot Meunier-druvmust per flaska. Désiré Gratiot Millésimé är en årgångschampagne som består av 66% Pinot Meunier och 34% Chardonnay (avser årgång 2008). Désiré Gratiot Rosé de Saignée är en årgångsrosé som består av 53% Pinot Noir, 34% Pinot Meunier och 13% Chardonnay (avser årgång 2014).
  • Patrick Gratiot (RC, Facebook-sida), även skrivet Patrick Gratiot & Fils, som har 11 ha vingårdar i Charly-sur-Marne och Villiers-Saint-Denis med huvudsakligen Pinot Meunier. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne. Företagsnamnet är Gratiot-Guibert.
  • Gratiot-Pillière (Facebook-sida) som har 18 ha vingårdar i Charly-Sur-Marne, Saulchery, Bonneil, Azy-sur-Marne och Château-Thierry. Sortimentet inkluderar tre årgångschampagner: Millésime som består av 55% Pinot Meunier, 28% Pinot Noir och 17% Chardonnay (avser årgång 2012), en årgångs-Blanc de Blancs och Héritage som består av 58% Pinot Meunier, 30% Chardonnay och 12% Pinot Noir (avser årgång 2012) från gamla stockar och är ekfatsvinifierad.
  • R. Guibert (RC, Facebook-sida), vars sortiment inkluderar årgångschampagnen Prestige. Bör vara på väg att byta producentkod till RM.
  • Louise Huvier (RC), med företagsnamnet Odile Huvier.
  • Laforge-Testa (RC, Facebook-sida), vars sortiment inkluderar en årgångschampagne som består av 55% Pinot Noir och 45% Chardonnay.
  • Jean-Pierre Léguillette (RC), vars sortiment inkluderar två årgångschampagner, varav den ena är en blanc de blancs.
  • Léguillette Romelot (RM, Facebook-sida) som har 8 ha vingårdar. Vingårdsinnehavet inkluderar 0,8 ha av de tre druvsorterna Arbane, Petit Meslier och Pinot Blanc, som planterades 2006. Hittills används dessa tre ovanliga druvsorter som ett inslag om totalt ca 20-25% i vissa champagner. Symphonie är en årgångschampagne som består av 72% Pinot Meunier, 27% Chardonnay och 1% Pinot Noir. Har förr varit RC-producent.
  • Paul Lenoble (RC, Facebook-sida), vars sortiment inkluderar en årgångschampagne.
  • Bernard Naudé (RM), medlem av Vignerons Indépendants med 8,5 ha vingårdar i Charly-sur-Marne, Bonneil, Saulchery och Romeny-sur-Marne med 75,5% Pinot Meunier, 17,5% Pinot Noir och 7% Chardonnay. På etiketterna återfinns även texten Tour Napoleon som syftar på det torn med två statyer av Napoleon, uppfört 1830, som finns på deras byggnad. Sortimentet inkluderar två årgångschampagner: Esprit (även betecknad Assemblage) som består av 1/3 vardera av Chardonnay, Pinot Meunier och Pinot Noir (avser årgång 2009), och Blanc de Noirs som består av 100% Pinot Noir.
  • Christian Naudé (RM, Facebook-sida), medlem av Vignerons Indépendants med 6,5 ha vingårdar mellan Charly-sur-Marne och Bonneil. Företagsnamnet är Du Clos Taupin.
  • Naudé-Touret (RC, Facebook-sida), vars sortiment inkluderar en årgångschampagne.
  • Romelot-Poupart (RC, Facebook-sida), som har 7,5 ha vingårdar i Charly-sur-Marne och Villiers-Saint-Denis. I sortimentet ingår årgångschampagnen Magie.
  • Michel Sirot
  • Sirot-Ferrand
  • Jacques Sonnette (RM, Facebook-sida), har knappt 8 ha vingårdar huvudsakligen i Crouttes-sur-Marne och Charly-sur-Marne med 65% Pinot Meunier, 25% Chardonnay och 10% Pinot Noir. Sortimentet inkluderar en årgångschampagne som består av 49% Chardonnay, 44% Pinot Meunier och 7% Pinot Noir (avser årgång 2012).
  • Sonnette-Petit (RM, Facebook-sida), vars sortiment inkluderar en årgångschampagne.

Anm: det är inte säkert att listan är komplett.

Kooperativ

När flaskor säljs direkt av  kooperativet står producentkoden angiven som CM = coopérative de manipulation, medan den anges som RC när en kooperativmedlem säljer under eget namn.

  • Coopérative de Pressurage Rudenoise är ett kooperativ i Charly-sur-Marne.

Länkar

© Tomas Eriksson 2019, senaste uppdatering 2019-03-18

Publicerat i Champagnebyar | Märkt | 1 kommentar

Ny utredning om gårdsförsäljning utlovad i fyrpartiöverenskommelsen S-C-L-MP

Regeringen Löfven II vid tillträdet i januari 2019. Bilden länkar från Wikimedia Commons (foto Frankie Fouganthin, 2019).

Så fick vi till sist en ny regering, även om det nu var en dryg månad sedan. Eller rättare sagt, vi fick tillbaka i grunden samma S-MP-regering med samma statsminister, men den regeringen ska föra en delvis annan politik.

Anledningen till att den rödgröna regeringen ska föra annan politik, är den fyrpartiöverenskommelse S-C-L-MP som i sin publicerade form heter Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Stefan Löfven m.fl. kallar visst överenskommelsen för ”Januariavtalet”, men överenskommelse är nog ett mer korrekt begrepp.

Av de 73 punkternas innehåll har det mest varit arbetsrätt och hyresreglering som kommit att diskuteras i allmänpressen, inte minst eftersom Vänsterpartiet uttryckt sitt missnöje i bl.a. dessa frågor, dock ej så kraftigt missnöje att de röstade emot Löfven.

En annan punkt, nummer 23, innehåller dock en intressant skrivning för oss vinintresserade:

”23. Gör det möjligt att leva och bo på landsbygden. … En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras (Tillsätts 2020).”

Detta är den enda ”alkoholpolitiska” (jag ogillar begreppet) fråga jag hittar i fyrpartiöverenskommelsen. En kvalificerad gissning är att det var Centerpartiet som drev just denna fråga, även om fem partier (C, KD, L, M och SD) stod bakom ett tillkännagivande från riksdagen under 2018, med ungefär den innebär den innebörd som står här. Ett tillkännagivande är en uppmaning från riksdagen till regeringen att t.ex. lämna in något visst förslag eller att fatta (eller inte fatta) ett visst beslut i någon fråga där regeringen bestämmer.

De tidigare utredningarna om gårdsförsäljningen

Senaste gången gårdsförsäljning av alkoholdrycker utreddes var 2010, av Utredningen om vissa alkoholfrågor, och då var både upplägget och resultatet ärligt talat lite märkligt.

Anledningen till att den utredningen tillsattes då, var att en annan utredning, Alkohollagsutredningen, hade lämnat ett betänkande 2009 där de bedömde att gårdsförsäljning inte var förenligt med detaljhandelsmonopolet (alltså Systembolagets monopolställning) och därför inte borde tillåtas. Alkohollagsutredningen kom till p.g.a. Rosengrendomen i EU-domstolen 2007. Det var det domslutet som innebar att det svenska förbudet mot privatimport av alkohol från övriga EU förklarades olagligt, d.v.s. icke förenlig med den gemensamma EU-lagstiftningen. Eftersom den dåvarande utformningen av den svenska alkohollagen var otillåten, tillsattes Alkohollagsutredningen för att se över hur alkohollagen skulle ändras. De skulle inte bara utreda en anpassning av svensk alkohollagstiftning till Rosengrendomen, utan också titta på möjligheterna till gårdsförsäljning.

Efter att flera remissinstanser ifrågasatte Alkohollagsutredningens EU-rättsliga analys gällande gårdsförsäljningen tillsattes den nya utredningen, d.v.s. Utredningen om vissa alkoholfrågor, 2010 års utredning i frågan.

Frågan är om 2010 års utredning tillsattes för att verkligen se över om Alkohollagsutredningens EU-rättsliga analys stämde, eller om den redan från början bara var avsedd att ”täppa till käften” på remissinstanserna genom att bekräfta att det inte gick att tillåta gårdsförsäljning? När jag så här nio år efteråt tittar på utredningsdirektiv och val av utredare är det ärligt talat svårt att säga med någon säkerhet, utan att ha insiderinformation eller bättre personkännedom än vad man kan få genom att googla på namnen.

Nåväl, det lite märkliga förslaget som 2010 års utredning kom fram till var att ”gårdsförsäljning” skulle behöva innebära att även utländska aktörer kunde sätta upp ”provningslokaler” (för ”studiebesök och liknande arrangemang”) med försäljning utan koppling till lokal produktion, och att verksamheten skulle omfatta såväl sprit som vin och öl. Annars skulle det strida mot EU-rätten, hävdade utredningen. Däremot skulle man kunna begränsa mängden som fick säljas per person, och totalt per år per försäljningstillfälle, trodde utredningen.

Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Jane Harasto, 2008).

Således underkände den svenska utredningen helt Finlands modell för gårdsförsäljning, då enbart omfattande bär- och fruktviner upp till 15% alkoholhalt sålda direkt av småproducenter, trots att den nio år senare lever kvar i utökad form (omfattar nu även öl) och aldrig har dragits inför EU-domstolen!

”Gårdsförsäljning” enligt utredningens modell skulle alltså innebära att internationella spritkoncerner skulle kunna smäcka upp provningslokaler med (i och för sig begränsad) försäljningsmöjlighet för ”djävulsdricka” lite var stans i landet, inklusive mitt inne i stan! Inga småbönder som gynnas här inte, alltså, och inte bara det privata vinstintresset (för att använda gängse svensk alkoholpolitisk retorik) utan t.o.m. det utländska storkapitalet!! Dessutom kryddades utredningsförslaget med det diskreta påpekandet att det ju inte var helt säkert att EU-domstolen skulle tycka att det svenska alkohollagstiftningen hängde ihop om detta infördes. Utredningen föreslog alltså inte att detta infördes, utan menade att det var så här man måste göra om man verkligen insisterade på att införa ”gårdsförsäljning” – som en liten lätt antydan om vad man borde tycka.

Man ska alltså inte vara förvånad att nykterhetsrörelsen gick fullständigt i taket över förslaget och ansåg att utredningen visade att det minsann inte går att införa gårdsförsäljning utan att äventyra såväl Systembolaget som folkhälsan. En och annan nykterhetslobbyist behövde nog en stadig grogg eller två för att lugna nerverna när de såg förslaget. 🙂 (Förlåt, jag kunde inte låta bli…) Utredningens förslag lades alltså i en byrålåda på Socialdepartementet och ledde aldrig till några lagförslag.

Efter 2010 års utredning är den vanliga åsikten från IOGT-NTO och deras fanclub att två utredningar har kommit fram till att det i praktiken inte går att införa gårdsförsäljning om vi ska ha kvar monopolet och folkhälsan. Därför behövs inte en tredje utredning, och riksdagens ska inte ägna sig åt frågan, tycker alltså IOGT-NTO. D.v.s. de politiker som inte håller med dem har inte bara fel, utan är närmast att betrakta som mindre vetande.

Men då ska man veta att hela den slutsatsen bygger på att 2009 och 2010 års utredningar underkände den finska modellen.

Möjligen återkommer jag till de tidigare utredningarna i lite mer detalj. Men jag lovar inget bestämt.

Vad kan en ny utredning komma fram till?

Ska en ny utredning komma fram till något annat än de från 2009 och 2010, är min bedömning att den måste komma fram till att något som påminner om den finska modellen för gårdsförsäljning går att förena med EU-rätten även i Sverige (och inte bara i Finland). Det har som sagt gått nio år till utan att Finland har råkat ut för EU-rättsliga problem med sin gårdsförsäljning.

Den stora vattendelaren blir i så fall om förslaget enbart kommer att omfatta vin eller också öl. (Jag förutsätter att man av folkhälsoskäl inte vill ta med spritdrycker om man ska införa en finsk modell.) Om även öl skulle omfattas skulle förslaget få mycket större betydelse, eftersom potentialen för mikrobryggerier i Sverige lär vara mycket större än för vingårdar med egen vinproduktion. Anledningen till att man skulle kunna begränsa förslaget till vin är att vinproduktion oftast är mycket närmare och tydligare kopplad till den plats där vindruvorna växer. Det är lättare att transportera och lagra korn och malt än vindruvor.

Kommer då utredningen verkligen att anstränga sig för att se om de finska modellen går att införa i Sverige? Man kan notera följande generella skrivning i den sakpolitiska överenskommelsen:

”I de sakfrågor som omfattas av överenskommelsen kommer Centerpartiet och Liberalerna fullt ut medverka i beredningsprocesser både av utredningsdirektiv, propositioner till riksdagen, förordningsändringar som följer av ny lagstiftning samt i förekommande fall också uppdrag eller regleringsbrev till myndigheter.”

D.v.s. S-MP-regeringen, eller tjänstemän på Socialdepartementet, förmodas inte kunna fuska till utredningsdirektivet så att även denna utredning kommer fram till att det inte går. Man kan nog förutsätta att åtminstone C anstränger sig för att formulera ett utredningsdirektiv som ger ett annat resultat än 2010, så det kan ligga till grund för något som genomförs. Dock lär det ta åtminstone till 2021, kanske mer troligt 2022, innan gårdsförsäljning kan vara införd om utredningen kommer fram till att det går. Möjligen kan man tänka sig att det först blir en försöksverksamhet i ett-två län innan det införs i hela landet.

Här lite bilder på vingården i Klagshamn, som är en av de mer etablerade i Sverige. Eftersom vingården ligger strax utanför Malmö, är detta med stor sannolikhet en av de producenter som skulle gynnas av gårdsförsäljning.

Kan vi vänta oss något annat inom alkoholpolitiken?

Punkt 23 var alltså det enda i överenskommelsen som handlade om alkoholpolitik. Det man kan notera om överenskommelsen i stort, är att den innehåller allehanda skattesänkningar och utgiftsökningar (men ganska få skattehöjningar och utgiftsminskningar), vilket försämrar budgetsaldot. En fundering man kan ha är därför att Finansdepartementet kommer att leta med ljus och lykta efter möjligheten till skattehöjningar som inte strider mot överenskommelsen. Jag tror därför att vi kan räkna med höjd alkoholskatt. Jag gissar att detta kommer i den vanliga budgetpropositioner i höst (snarare än redan i vårändringsbudgeten) och att skatten höjs vid årsskiftet.

Jag tror däremot att det är mindre troligt att det blir några ytterligare restriktioner för näthandeln med alkoholdrycker, eller för alkoholreklam. I det första fallet finns det en utredning som legat till sig ett tag (ansvarig minister har redan hunnit bytas två gånger), och i det senare fallet var IOGT-NTO mycket aktiva med åsikter härom året utan att det finns någon utredning. Skulle det hänt något med anledning av utredningen om nätvinhandel m.m., tycker jag att det redan borde ha hänt. Dessutom betvivlar jag att regeringen samtidigt vill ge sig in på två eller tre förändringar inom det alkoholpolitiska området, när alla dessa förändringar är EU-rättsligt komplicerade, och det finns massor av andra frågor att ta hand om med anledning av januariöverenskommelsen. Det får förmodligen räcka med en komplicerad alkoholpolitisk fråga åt gången, och de kommande två åren är det utredningen om gårdsförsäljningen.

Publicerat i Alkoholpolitik | Lämna en kommentar

Byprofil: Pavant, en Champagneby på vänstra stranden av Marnedalen

Nyckelfakta

Ligger i delregion / område: Vallée de la Marne / Vallée de la Marne Ouest
Vingårdar och druvsorter: 24,1 ha, varav 43% Pinot Meunier, 33% Pinot Noir och 24% Chardonnay.
Klassificering: ”Autre cru” (80%)

Kartor

Kartan är länkad från Wikimedia Commons, och den geografiska informationen har sitt ursprung i OpenStreetMap. Det prickade vita området motsvarar vingårdarna, ljusgult betecknar annan öppen terräng, grönt är skog och orange är bebyggelse. Den streckade röda linjen är departementsgränsen mellan Aisne (där Pavant ligger) och Seine-et-Marne.


Google-kartvy med byarna i Vallée de la Marne Ouest markerade, samt några omgivande byar i vitt.

Om man klickar på en by öppnas ett fält till vänster där det finns en länk till byprofilen, om den finns.

Grannbyar

På högra stranden av Marne
Åt nord och nordväst: Charly-sur-Marne

På vänstra stranden av Marne
Åt öster: Nogent-l’Artaud
Åt västnordväst: Citry
Anm 1: några av byarna som syns åt söder på kartan finns inte med i listan ovan eftersom de ligger utanför appellationen Champagne.
Anm 2: de återstående länkarna kommer när profilerna över de byarna har lagts upp.

Stadshuset (mairie) i Pavant. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Thor19, 2013).

Orten

Pavant ligger på Marneflodens vänstra strand, vilket innebär söder om floden.

Kommunen Pavant omfattar 543 ha och har 790 invånare (läge 2016) som kallas Pavanais respektive Pavanaises.

Vingårdar

Vingårdarna i Pavant ligger nordost om byn och utgörs av nordvästluttningar. Pinot Meunier är den vanligaste druvsorten med Pinot Noir på andra plats.

Aktuell vingårdsareal i Pavant är 24,1 ha enligt CIVC (aktuella uppgifter 2019, avser läget med något års fördröjning). Fördelningen på druvsorter är 10,4 ha Pinot Meunier (43,2%), 7,9 ha Pinot Noir (32,8%) och 5,8 ha Chardonnay (24,1%). 1997 var vingårdsarealen 9 ha. Det finns 3 vingårdsägare (exploitants) i kommunen.

Champagneproducenter

Champagneodlare

Producentstatus anges där så är känt: RM = récoltant-manipulant, odlare med egen champagneproduktion. RC = récoltant-coopérateur, odlare som är kooperativmedlem men som säljer under eget namn.

  • Drémont-Marroy (RC), med företagsnamnet Jean-Louis Drémont. Tycks idag ha en adress i Charly-sur-Marne.

Anm: det är inte säkert att listan är komplett.

Länkar

© Tomas Eriksson 2019, senaste uppdatering 2019-03-06.

Publicerat i Champagnebyar | Märkt | 1 kommentar

Munskänkarna har nu fler medlemmar än IOGT-NTO!

Gaveln på IOGT-huset i Västerås. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto Torgny Forslund, 2011).

En symbolisk milstolpe har inträffat, som inte tycks ha fått den uppmärksamhet den förtjänar i Vinsverige. Den rikstäckande vinprovarföreningen Munskänkarna har nu fler medlemmar än IOGT-NTO, 26 789 mot 26 562! Detta inträffade i slutet av förra året, då Munskänkarna funnits i 60 år, sedan 1958. IOGT-NTO å andra sidan fyller 140 år i Sverige i år, eftersom IOGT-delen kom till Sverige 1879.

Nu borde jag nämna att det finns fler nykterhetsorganisationer än IOGT-NTO, även om de är den största, mest kända, mest högljudda och mest politiska. På vinprovarsidan känner jag inte till några andra rikstäckande organisationer än Munskänkarna. De andra vinprovarföreningar som finns, tenderar att vara lokala och lär sammantaget inte vara så stora. Således är (ännu) inte den organiserade vinprovarrörelsen större än nykterhetsrörelsen som helhet. Men det är fortfarande en fascinerande milstolpe som passerats!

Munskänkarnas medlemsutveckling senaste året

Munskänkarna har ökat antal medlemmar under lång tid, även om medlemstillväxten numera inte tycks vara lika snabb som för några år sedan. Den mer exakta siffran 26 789 finns på den här sidan, och jag hoppas att den är aktuell, medan den mer ospecifika (och högre) uppgiften ”över 27 000 medlemmar” står här. Förra året hittade jag siffran 26 561 på samma sida, så förändringen tycks vara +228 medlemmar (+0,9%).

Munskänksnålar för medlemskap (längst till vänster) respektive olika avklarade kursnivåer (1-betyg, druvbetyg och 2-betyg). Tja, någon annan fri bild med direkt koppling till Munskänkarna hittade jag inte. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto av mig, 2009).

IOGT-NTOs medlemsutveckling senaste året

Med ett undantag för några år på 00-talet, har IOGT-NTOs medlemsantal minskat kontinuerligt under flera decenniers tid. Vid senaste årsskiftet hade de alltså 26 562 enligt en artikel i deras tidning Accent, och förra året 27 479, vilket innebär -917 (-3,3%).

IOGT-NTO:s policy är för övrigt att rensa ut icke-betalande ur medlemsregistret först efter att de inte betalat på två år, enligt den här artikeln. Munskänkarna rensar redan på vårkanten första året man inte betalat. Så egentligen gick nog Munskänkarna om redan 2017, baserat på antalet betalande medlemmar respektive år.

Å andra sidan omfattar IOGT-NTO-medlemskadern enbart de vuxna medlemmarna i den bredare rörelsen. De äldre ungdomarna återfinns i Ungdomens nykterhetsförbund, UNF (3 878 medlemmar i slutet av 2017), de yngre i Junis och därutöver finns Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF (4 470 medlemmar i slutet av 2017).

Lite historik

Oscar II var kung vid den tiden Godtemplarrörelsen kom till Sverige. Så här såg han dock inte ut förrän lite senare, i början av 1900-talet. Bilden länkad från Wikimedia Commons (foto av Lars Larsson, någon gång 1900-1907).

Godtemplarorden grundades i USA 1851, och antog efter några inledande splittringar förkortningen I.O.G.T., som ursprungligen stod för Independent Order of Good Templars, men snart ändrades till International Order of Good Templars och senare till International Organisation of Good Templars. Godtempleriet kom till Sverige 1879, då den första logen grundades i Göteborg. Under åren 1880-1887 var de svenska godtemplarna delade i en ”amerikansk” och en ”brittisk” gren. (Internationellt gällde denna uppdelning 1876-1887.) När de två grenarna slogs ihop i Sverige 1887 hade de sammanlagt 60 113 medlemmar i 1519 loger! Sveriges befolkning var då 4 734 901 invånare, jämfört med 10 223 505 i november 2018.

Nåväl, redan några månader senare, alltså senare under 1887, skedde dock en ny splittring, beroende på åsiktsskillnader i religiösa frågor och tydligen även personmotsättningar. Ungefär 200 loger med ca 15 000 medlemmar lämnade, och bilade 1888 Nationalgodtemplarorden (N.G.T.O.).

Det tar dock inte slut där med utbrytningar inom godtempleriet. I USA bildades 1883 Templars of temperance, på svenska Templarorden, som en utbrytning av I.O.G.T., faktiskt av en svenskamerikan. 1884 bildades den första svenska lokalföreningen (de kallades tempel) i Göteborg.

1922 slog sig Templarorden och N.G.T.O. ihop, och bildade Nationaltemplarorden, N.T.O. 1970, alltså 83 år efter den svenska splittringen, slogs sedan IOGT och NTO ihop till IOGT-NTO, som sedan dess har haft detta något klumpiga namn.

Den svenska nykterhetsrörelsen hade nog sin storhetstid som folkrörelse under början av 1900-talet, decennierna närmast före folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922. Det politiska inflytandet stod förmodligen på sin topp några decennier senare, eftersom nästan hälften av riksdagsledamöterna var organiserade nykterister på 1950-talet!

Munskänkarna bildades 1958, och var från början en organisation för att utbilda ”branschfolk” i vinkunskap. Redan efter några år släpptes även allmänheten in. Bildandet inträffade strax efter att Systembolaget (som bildades 1955 genom sammanslagning av de regionala systembolagen under motbokens era) inledde sin ”operation vin” 1957. Syftet med denna kampanj var att få svenskarna att dricka vin istället för sprit, eller brännvin som det vanligen kallades på denna tid.

Det innebär också att Munskänkarna grundades ungefär när IOGT-NTO kulminerade i inflytande, eftersom andelen organiserade nykterister i riksdagen började minska redan under 1960-talet. Jag tror inte att det ena beror på den andra, utan det är nog bara ett lustigt sammanträffande. Dock lär det politiska inflytandet ha spelat roll när Miljonlotteriet bildades 1964, som ett sätt att försörja den tidens folkrörelser. Sedan dess har IOGT-NTO mer eller mindre badat i pengar, och är helt oberoende av medlemsavgifter för att bedriva sin verksamhet.

Publicerat i Alkohol och hälsa, Munskänkarna, Vin och religion | Lämna en kommentar