Domaine de la Romanée Conti 1990

En provning på temat Domaine de la Romanée Conti 1990 borde egentligen inte kräva någon introduktion, men jag försöker mig på en ändå. Är man flitig vinprovare är det ganska ofta man provar intressanta och goda viner bland sådana viner som är lätta att få tag på och är överkomliga i pris. Sedan finns det provningsteman med viner som är av mer exklusiv natur, på grund av svårtillgänglighet, ålder eller pris hos vinerna. Provningar av Bourgogne av mogna årgångar hör absolut till den intressanta och exklusiva kategorin, som man inte vill missa om man uppskattar dessa viner. (Det finns för all del utrymme för olika smak, men uppskattar man inte mogen röd Bourgogne har man helt enkelt fel, utan minsta tvekan.) Rör det sig dessutom genomgående om mogen Bourgogne Grand Cru börjar provningen kunna betraktas som riktigt tung. Om det dessutom är en provning där vinerna kommer från Bourgognes mest välkända och närmast mytomspunna procent, Domaine de la Romanée Conti, och från den absoluta toppårgången 1990, tar den steget från tung och exklusiv till blytung och potentiellt legendarisk.

Varje år i augusti månad brukar P.J. ordna en vinprovning i en vinklubb i Stockholm, i samband med att han är hemma i Sverige och semestrar. Dessa provningar brukar ofta vara något extra. För två år sedan var temat Bordeaux 1986 (inklusive några Premier Grand Cru Classé), vilket var en mycket spektakulär provning, och förra året var det Bordeaux 1990 (som jag tyvärr missade) och nu i år DRC 1990. Temat hade utlysts redan efter förra årets provning, så vi var många som gått och sett fram emot provningen en längre tid. Vi blev 18 deltagare för att P. skulle slippa lotta bort någon av de som varit snabba med anmälan, och stämningen var klart förväntansfull. Vi visste i förväg att det allra dyraste toppvinet, Romanée-Conti 1990 inte skulle vara med, eftersom P. avsiktligt inte köpt det vinet p.g.a. priset, utan stannat vid den näst dyraste, La Tâche. Nu brukar La Tâche anses ungefär jämbördig med Romanée-Conti i kvalitet i de flesta årgångar (priset är ungefär en fjärdedel när årgångarna släpps), men i årgång 1990 anses den sagolikt bra och har bl.a. fått 100 poäng av Robert Parker. Även Grands Échezeaux 1990 visade sig saknas, eftersom P. kommit fram till att han helt enkelt inte hade detta vin. Således fyra DRC 1990, men vi fick en flight med sju viner, där de övriga tre också visade sig vara Bourgogne 1990:or. Vinerna serverades blint.

Vosne-Romanée 1er Cru Les Beaux Monts 1990, Leroy
502 kr direkt från domänen 1993.
Mellanröd, klart färg, aningen tegelton i kanten. Bärig, blommig och elegant doft. Röda bär och körsbär, viss utveckling, kryddig och viss animalisk ton, lite fat. Relativt ung doft. I smaken aningen mer än medelfyllig, röda och lite mörka bär, tydlig syra, mjuka tanniner, en del kryddton, relativt lång eftersmak.

Min bedömning: 91-92 p, röster på provningen: 1 bäst, 3 sämst.

Jag röstade på detta vin som sämst, men det ska tolkas som ”minst bra”, för det här var ett vin som säkerligen skulle ha varit bästa vin i de många provningar av mogen Bourgogne… Jag tror inte att det har hänt förut att tvingats rösta på ett vin jag gett mer än 90 poäng som ”sämst” i en flight. Dagens I-landsproblem…

Échezeaux 1990, Domaine de la Romanée-Conti
685 kr hos Systembolaget 1994.
Ljusröd färg, rätt tydlig tegelton (aningen fällning i glaset). I doften mörka och röda bär, apelsin (eller kanske blodgrape ihop med de röda bären) och apelsinskal, animalisk ton och utveckling med lite läder, mycket elegant. Mer än medelfyllig, smak med röda bär, apelsin- och blodgrapetoner, bra syra, en del relativt mjuknade tanniner, viss kryddighet, bra längd med lite tanninbett i eftersmaken och stor elegans.

Min bedömning: 96-97 p, röster på provningen: 1 bäst (jag), 0 sämst.

Det här var ett av de mer utvecklade vinerna i flighten (mer än exempelvis Les Beaux Monts och La Tâche) och jag hade känslan av att det verkligen stod på topp. Några av de andra vinerna var i och för sig aningen kraftigare, men det här var just nu som jag en drickmogen topp-Bourgogne ska vara! Det fanns liksom inget som drog ner något på poängen här. För mig är skillnaden mellan detta vin och 100 poäng bara en fråga om kraft i vinet och intensitet i aromerna, och då ska man veta att jag nog är lite snål med poängen när jag passerat 90. Jag tvekade länge mellan att rösta på detta och vin nr 7 (La Tâche) som bäst, men valde till sist detta, eftersom jag trots allt ville bedöma vinerna efter hur de var i mitt glas just denna torsdag. Även om jag var ensam om att rösta bästa på detta, verkade många ha placerade det som nr 2 eller 3 bland de sju, så jag hörde ingen som var förvånad över min bäst-röst.

Romanée-Saint-Vivant 1990, Domaine de la Romanée-Conti
975 kr hos Systembolaget 1994.

Ljusröd färg, rätt tydlig tegelton (aningen fällning i glaset). I doften röda bär och aningen mörka bär, milda kryddor, aningen apelsin, animaliska toner, utveckling med lite läder, en del välintegrerad fatton. I smaken mer än medelfyllig, röda och lite mörka bär, viol, tydligt kryddig, bra syra, en del tannin, lång eftersmak med tanninbett. Lite mer rustik än Échezeaux.

Min bedömning: 93-94 p, röster på provningen: 0 bäst, 0 sämst.

La Romanée 1990, Bouchard
2700 kr, inköpt i Storbritannien 2009.

Ljusröd färg, mycket tegelfärgad. I doften animalisk ton, milda kryddor, tydlig utveckling, rätt tydlig fatton med kaffe, tallbarr, mint. Mer än medelfyllig i smaken, mörka och lite röda bär, rätt tydliga tanniner, kryddighet, mint, rätt stor längd med lite tanninbett.

Min bedömning: 94-95 p (efter att den förbättrats i glaset), röster på provningen: 1 bäst, 3 sämst. Inte lika bärig, blommig och elegant som Romanée-Saint-Vivant, och framstod först som lite hård i stilen, men vann en hel del när den stod i glaset. Aromerna och fatbehandlingen framstod som ganska annorlunda i detta vin än i de föregående.

Richebourg 1990, Domaine de la Romanée-Conti
1350 kr hos Systembolaget 1994.

Ljusröd färg, tydlig tegelton (lite fällning i glaset). I doften först en antydan till volatil syra (förbättrade sig efter ett tag), milda kryddor, lite röda och mörka bär, utveckling med animaliska toner. Äldst doftintryck i flighten. Mer än medelfyllig i smaken med röda bär och lite mörka bär, lätt sötaktig i intrycket, en del tannin, bra syra, kryddighet, lätt beska.

Min bedömning: 92-93 p, röster på provningen: 2 bäst, 3 sämst. Inledningsvis klart ”kantigare” intryck än de bästa, men förbättrade sig i glaset. Stilen framstår också som lite sötare.

La Grande Rue 1990, Lamarche
369 kr år 1993. Anm: vid detta tillfälle var La Grande Rue en Vosne-Romanée 1er Cru-vingård, men den blev omklassad till Grand Cru från årgången 1991.

Mellanröd färg, lite ljusare kant. I doften kryddtoner (men andra kryddor än i Richebourg, med lite ”vassare” doft), lite maltig doft, tallbarr, mörka bär, en del fatton. Mer elegant doft efter lite tid i glaset. I smaken mer än medelfyllig, röda bär med lite mörka bär, ganska tydliga tanniner, klart bra syra, kryddton, bra längd med lätt beska och lite tanninbett.

Min bedömning: 91-92 p, röster på provningen: 0 bäst, 9 sämst. Ansågs således som flightens sämsta vin. Jag satte till sist samma betyg på detta och på Les Beaux Monts, som jag röstade på som sämst (minst bra), men lutade inledningsvis åt att detta var det lite bättre av de två. I någon mån känns det som om detta vin faktiskt skulle kunna vinna på lite ytterligare tid, eftersom såväl tanniner som syra känns rätt bra, och doften tog sig lite i glaset. Samtidigt är det inte riktigt lika ”komplett” som de bästa, så det kommer inte att nå upp till den nivån. Intressant nog hittade jag en viss likhet mellan detta vin och La Romanée i några av aromerna och i fatbehandlingen (och de skiljer sig från DRC-vinerna); vingårdarna gränsar till varandra, men de två vinerna har olika tillverkare.

La Tâche 1990, Domaine de la Romanée-Conti
1850 kr hos Systembolaget 1994.

Ljusröd färg, rätt tydlig tegelton (lite fällning i mitt glas). Kraftig doft med tydlig bärighet. Mogna mörka körsbär, tydlig kryddton, fat med mockaton, viss utveckling med läder. Doften ger ett relativt ungt intryck, i likhet med Les Beaux Monts. I smaken är vinet fylligt, har mörka bär, aromatiska oljor, tydliga tanniner, bra syra (ej så kännbar), rejäl kryddton och en lätt beska. Mycket imponerande, klart kraftigast i flighten, kan vinna på mer tid.

Min bedömning: 95-96 p (potential för mer med ytterligare lagring), röster på provningen: 13 bäst (av 18), 0 sämst. Ansågs således som flightens bästa vin med rätt bred marginal. Det här vinet var mycket imponerande och var en storlek större än de flesta andra, så jag gissade direkt på att det borde vara La Tâche. Jag satt länge och tvekade mellan detta och Échezeaux (som jag inte visste vilket vin det var) som bästa, men bestämde mig till sist för Échezeaux. La Tâche var, trots 21 års ålder, inte helt ”framme” i utvecklingen med min smak. Om 5 år skulle nog La Tâche framstå som bättre, och det är möjligt att det behöver minst 10 år till, kanske mer, för att verkligen nå toppen, och skulle då sannolikt motivera en högre poäng än Échezeaux idag. Ja, jag känner att jag måste motivera varför jag i nuläget gav mer poäng till Échezeaux än till detta legendariska (100 poäng av Parker och likartad betygssättning av andra) och mycket, mycket imponerande vin. Med risk för att bli utskälld och eller idiotförklarad måste jag också säga att den lilla beskan jag faktiskt kände (sådant tenderar att inte försvinna med ytterligare lagring) gör att vinet nog faktiskt aldrig skulle kunna nå upp till 100 poäng i min bedömning, men kanske till 98-99 med perfekt mognad.

En intressant observation är att detta vin hade klart mest aromlikhet med vissa unga, rätt bra (men mer ”överkomliga”) Bourgogne Grand Cru:er av årgångarna 2005 (toppårgång) och 2006 (en klart bra årgång med bra druvmognad) som jag provat 2009-2010. Jag syftar då bl.a. på aromer av riktigt mogna, mörka körsbär, i kombination med rejäla tanniner. Det gör att jag vill lägga in en brasklapp om att La Tâche eventuellt kan behöva ännu mer tid än 5-10 år för att verkligen nå toppen.

Extravin serverat till maten:
Echezeaux 1990, Lamarche

Mellanröd färg, lätt tegelton. I doften mörka bär, kryddig, utveckling med lite läder och animalisk ton. Mer än medelfyllig smak, mörka bär, mycket tydlig syra, en del tannin, tydligt kryddig.

Min bedömning: 93-94 p. Det här vinet överraskade genom att hamna mitt i det imponerande startfältet kvalitetsmässigt, trots att det eventuellt förmodades vara lite enklare än de övriga. Det var definitivt bättre än det andra Lemarche-vinet (La Grande Rue), och övertygade med en kombination av ”mörk” och mogen fruktkomponent (mörka bär) och klart bra syra, förutom utvecklade toner och kryddighet.

Så här glad kan man som deltagare se ut efter provningen.

Intressanta allmänna observationer var att inget av vinerna (10 flaskor inkl. de tre flaskorna extravinet) ”föll igenom” eller ens presterade svagt. Nu skulle man inte förvänta sig det av ”etiketterna” och de stora namnen, men det går aldrig att veta med viner som fått viss ålder. Enstaka besvikelser i form av rejält underpresterande flaskor är vanligt i denna typ av provning, men så skedde inte här, även om ”rangordningen” kanske inte var den väntade. Richebourg borde kanske ha förväntats prestera bättre relativt Échezeaux och Romanée-Saint-Vivant, till exempel. Flertalet av vinerna framstod också som rätt unga; några stod nog på topp, men inget verkade ännu ha passerat toppen och åtminstone La Tâche behöver tveklöst mer tid för att visa sig från sin allra bästa sida, åtminstone med min smak.

Det är också möjligt att jag varit lite snål med betygssättningen av de allra bästa vinerna. Hela startfältet hamnade över 90 poäng även med min normalt lite försiktiga betygssättning, och det är möjligt att det blev lite ”tillvänjning” när nu alla viner var så fantastiskt bra och det inte fanns någon referens i t.ex. 85-90-poängsklassen.

En annan reflexion är återigen hur bra DRC Échezeaux var. Tillsammans med Corton och Clos de Vougeot brukar Échezeaux i största allmänhet nämnas som en Grand Cru-appellation som nog är lite för stor, och där inte riktigt hela appellationen fullt ut håller måttet som Grand Cru, förutom att det finns många tillverkare i dessa uppsplittrade appellationer som inte riktigt håller måttet. (Nämnas bör att flera delar av Corton – bl.a. Clos du Roi – och de övre delarna av Clos de Vougeot absolut är fullvärdiga GC-vingårdar.) Jag har ibland hört att det är först från DRC Grands-Échezeaux (den är lite dyrare än Échezeaux) som man räkna vinerna som ”riktiga” DRC-viner, men jag har också hört åsikten att DRC Échezeaux absolut inte ska underskattas, men i likhet med de övriga DRC-vinerna behöver ålder för att visa sin storhet. Jag måste i och med denna provning ansluta mig till den senare åsikten, åtminstone vad gäller toppårgångar. Kanske är det så att de övriga vinerna oftare presterar på ”förväntad DRC-nivå” även i mellanårgångar.

Efter provningen bjöd P.J. dessutom på ett glas gammal Fine de Bourgogne i en annan källare för de som kände sig lockade av detta, som något av lök på laxen.

P.J. som ordnade provningen ställde också upp med vinerna till ett mycket humant pris (nominellt inköpspris från 1993-1994 x2), jämfört med de priser som DRC-viner av toppårgångar betingar på auktioner. Går man till en raritetsvinhandlare och köper en enda flaska La Tâche 1990 (som är i särklass dyrast) kostar det idag över 3000 euro, enligt Wine-Searcher. Sett i det perspektivet subventionerade P. provningen med en hygglig serie tiotusenlappar, jämfört med vad han kunnat sälja vinerna på auktion för. Han hade också bara en flaska av varje DRC 1990-vin i sin källare, och korkade alltså upp ”hela lagret” på denna provning. Otroligt trevligt att det finns vinklubbsmedlemmar med denna generositet, så man faktiskt får chansen att prova sådant som idag ligger prismässigt långt bortanför vad som normalt går att plocka in på vinklubbsprovningar.

Omdömen om samma provning hos AuZine (skrivet av E.T.) och E.H. alias Winepunk.

Läs den engelska versionen av samma inlägg här.

Annonser
Det här inlägget postades i 1990, AuZone, Bourgogne, Pinot Noir. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Domaine de la Romanée Conti 1990

  1. Ping: Middag med DRC Richebourg 1990 och La Tâche 1990 | Vintomas blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s