Besök hos Krug och premiärprovning av Krug 2003

För 1,5 veckor sedan hade jag förmånen att få besöka champagnehuset Krug i Reims, detta tack vare att den Bryssel-baserade champagneentusiasten M. hade bokat in ett besök som jag hakade på. Krug är ett champagnehus som förmodligen inte kräver någon introduktion. (Behöver man ändå det kan man läsa ett av mina gamla blogginlägg här.) ”Det finns champagne och så finns det Krug” är ett trevligt citat som säger en hel del.

Två lustiga sammanträffanden karaktäriserade besöket. Det senaste släppet av en Krug Vintage, då årgång 2000, inträffade sent 2011 ungefär i samband med en Krug Masterclass hos Decanter i London som jag deltog i. Jag funderade därför på om det inte kunde vara dags för 2002 att dyka upp, eftersom det är en toppårgång i Champagne. En vecka före vårt besök dök så nyheten upp att Krug just släppt årgång 2003 i några länder, bland annat Storbritannien – se artikeln i Decanter. Detta var helt klart en oväntad nyhet, eftersom 2003 är en mycket varm årgång som en hel del champagnehus hoppat över. Eftersom Krug i ett sent skede avstod från att släppa någon 1999 kändes det som en rimlig gissning att de också skulle hoppa över 2003, men så blev alltså inte fallet.

Olivier delar med sig av sin åsikt om den Krug 2003 som vi just har provat. Som ni ser är jag också rätt nöjd.

Vi råkade alltså bli några av de första som fick prova 2003 på plats i Reims, eftersom vårt besök genomfördes några dagar efter att de återkommit från en första lanseringstur. Vi hade också förmånen att få prova 2003 i sällskap med Olivier Krug. Jag kan säga redan nu att de definitivt inte gjort något misstag som släppt 2003, för vinet håller helt klart Krug Vintage-klass. Men mer om det nedan.

Det andra lustiga sammanträffandet var att jag en vecka efter besöket höll en sedan länge inplanerad vertikalprovning av Krug Grande Cuvée, d.v.s. av Krugs årgångslösa ”multivintage”-champagne. Jag återkommer därför med mer om Krug Grande Cuvée när jag skriver om den provningen, och nämner här därför bara lite om Krug Vintage. (Här har jag skrivit om den största Krug Vintage-provningen som jag varit med på.)

Krug hävdar bestämt att Krug Grande Cuvée är deras första prioritet i varje årgång, och att Krug Vintage bara framställs om de verkligen tycker att de har tillräckligt volym av bra (bas)vin så att det räcker både till Grande Cuvée och årgångsvinet. Det räcker alltså inte att årgången är tillräckligt bra för att göra ett årgångsvin. Som en illustration till detta berättade de om hur det hanterat årgången 2012. Kvaliteten var definitivt bra nog för en Krug Vintage, men kvantiteten var rätt liten. Efter moget övervägande bestämde de sig därför för att inte göra någon Krug Vintage 2012, utan istället fylla på lagret av reservviner för kommande releaser av Grande Cuvée. Beslutet om årgång 2013 hade inte fattats än. Någon mer information än så om vilka årgångar som ligger i pipelinen fick vi inte, men jag blir extremt förvånad om de inte gjort en Krug 2002, och eftersom 2004 är känd som en bra årgång med stor skörd skulle det inte förvåna mig om vi även får se en Krug 2004.

Tyvärr inte min källare…

Krug är en av få prestigechampagner som inte bara innehåller Pinot Noir och Chardonnay, utan även ca 15-25% Pinot Meunier. Oftast är det mest av Pinot Noir, 40-50%, och näst mest av Chardonnay. I både årgång 1998 och 2000 var det faktiskt mer Chardonnay än Pinot Noir (45%-36% 1998 och 43%-42% 2000), men i 2003 var det ovanligt lite Chardonnay, bara 25% mot 50% Pinot Noir. Jäsning av alla viner på gamla ekfat är ett annat utmärkande drag för Krug.

Krug gör också två andra, druvrena årgångschampagner med vingårdsbeteckning: Clos du Mesnil på 100% Chardonnay och Clos d’Ambonnay på 100% Pinot Noir. De provade vi inte denna gång.

Före rundturen i källaren värmde vi upp med en Krug Grande Cuvée av rätt färsk release, och efter rundturen provade vi de två senast släppta Krug Vintage – 2003 och 2000 – och ytterligare en Krug Grande Cuvée, med basår 2003, d.v.s. vi fick möjlighet att prova två viner som båda lagts på flaska för sin andra jäsning 2004.

Krug Grande Cuvée
ID 312036 (= degorgerad mitten av 2012), basår 2005.

Doft av gult äpple, lite bokna äpplen, kryddton och fat. Smak med rejäl koncentration, gula och en del röda äpplen samt lite bokna äpplen, kryddton, fatton, bra syra. Relativt tillgänglig, potential för mer utveckling. 92 p

Den här var förvånansvärt tillgänglig för en ung Krug Grande Cuvée. Kanske basårgången som gör sig lite påmind? De ”årgångsrena” 2005:orna är fruktiga, rätt tillgängliga eller rentav snabbmognande, och är inte alls så syradrivet strama som t.ex. 2004 och 2002. Intressant nog hade detta vin drygt 1,5 år på korken efter degorgering. Vad jag förstår är policyn numera att ligga på Grande Cuvée minst ett år, så jag hade inte blivit förvånad om vi fått något degorgerat 2013 med basår 2006.

Listan över de lite äldre släktingarna

Krug 2003
50% Pinot Noir, 25% Pinot Meunier och 25% Chardonnay.

Mellangul färg. Doft av mogen gul frukt inklusive gula äpplen, lite persika, citrus, honung, lite mintton, mineral, brödig, aningen vanilj, diskret blommighet. Med tid i glaset kommer mer fatton fram. Smak med mogen gul frukt, rejäl koncentration, gula äpplen, aningen bokna gula och röda äpplen, lite honung, tydlig kryddton, rätt hög syra, bra mineralton med ”mineralvattenkaraktär”. Lång fruktig och kryddig eftersmak med mineral. 93-94 p

En nysläppt årgångs-Krug brukar ofta kännas mer knuten än så här, så det känns inte som att 2003 egentligen behöver lagring. Syran och balansen är tillräckligt bra för att jag ändå ska tro att vinet kommer att hålla länge, som anstår en Krug Vintage. ”Behöver inte lagring” betyder alltså just det, och är inte en förskönande omskrivning för ”lär inte tåla lagring”. Det kan rentav vara så att 2003 överraskar och visar sig vinna på lagring, i likhet med de varma champagneårgångarna 1976 och 1989, men den försiktigt lagde bör nog inte utgå från att det blir så.

Listan över de ännu äldre släktingarna.

Mina intryck av Krug 2003 uttryckta på annat sätt:

• Håller 2003:an Krug-standard? Ja, helt klart, även om jag i nuläget tycker ännu bättre om 2000 och Grande Cuvée med 2003-bas, men det kan mycket väl ha att göra med att de fått mer tid på korken.
• Visar 2003:an upp ”2003-karaktär”? Ja och nej, skulle jag säga. Visst finns det en hel del av en varmårgångs-karaktär i vinet, med bl.a. toner av mogen frukt, men inte mer än vad många prestigechampagner från år 2000 visar upp. Syran, friskheten och mineraliteten ligger på en nivå som gör att jag aldrig skulle ha gissat 2003 om jag fått vinet blint. När man väl vet att det är en Krug så märker man däremot att syran inte är riktigt lika hög som den brukar vara, för där ligger Krug normalt klart högt.
• Visar 2003:an upp Krug-karaktär? Ja, det får man absolut säga. Eftersom jag provade öppet kan jag i och för sig inte garantera att jag direkt hade gissat Krug. Det är väl inte en helklassisk Krug, men man behöver alls inte ge Krugstilen en ny och annorlunda tolkning för att acceptera 2003:an som en Krug. Jag tycker exempelvis att Dom Pérignon 2003 – som jag i och för sig gillar – avviker mer från normalstilen för Dompa än vad Krug 2003 avviker från normalstilen för Krug. Något behov av att på Bollingermanér döpa om den till ”2003 by Krug” ser jag alltså inte.
• Så, i sammanfattning, har Krug gjort rätt som släppt en 2003:a? Ja!
• Kommer jag att köpa Krug 2003 för egna pengar? Ja. Men jag låter nog några slantar finnas kvar i spargrisen i väntan på 2002:an… 🙂

Krug 2000

Färgen är mellangul+. Doft av gula äpplen, lite päron, citrus, mineral, diskret nötighet, en del honung, fin utveckling, mycket välintegrerad fatton. Med tid i glaset tillkommer mer kakao och kaffe. Smak med rejäl koncentration, gula och lite gröna äpplen, hög syra, tydlig mineralton, kryddig, lite mintton, hög syra, eftersmak med gröna äpplen och mineral. Lite varmt och druvmoget intryck. Tillgänglig nu, bra potential, 94-95 p.

När Krug 2000 släpptes framstod årgången som rätt knuten, men redan året efter hade det hänt rätt mycket med vinet. En klart ”användarvänlig” Krug som är öppen och tillgänglig nu, men med långt liv framför sig. 2000 fortsätter för övrigt att distribueras vid sidan av 2003 ett tag till. Jag ser Krug 2000 som det bästa köpet i deras aktuella sortiment.

Krug Grande Cuvée
Basår 2003, äldsta reservvin från 1988, internt namn för denna batch ”memoires”.

Doft med citrus, en del citrusskal, gula äpplen, mineral, lite vanilj och diskret oxidationston. Smak av gula äpplen, citrus, rejäl mineralton, rejäl koncentration, bra syra och kryddton. Fullt tillgänglig nu, 94 p.

Det här var en fantastiskt bra Grande Cuvée, och ett utmärkt argument för den som gillar mognadstoner att lagra upp Grande Cuvée något år i sin egen källare. I nuläget tycker jag faktiskt att Grande Cuvée med bas 2003 är lite bättre än Krug 2003. Grande Cuvée ”memoires” har lite mer mineralitet, friskhet och utvecklade toner, medan Krug 2003 är kryddigare. Inslaget av äldre reservviner, sannolikt en hel del reservviner med högre syranivå än 2003, och längre tid på korken slår igenom.

De här lite äldre batcherna används för provningar och har normalt inte sålts. Dock kommer en liten mängd av denna batch med 2003-bas att säljas i tvåpack ihop med en Krug 2003 för att ge den nyfikne möjlighet att jämföra de två.

Ett fantastiskt besök och en kul första närkontakt med Krug 2003! Det börjar nog bli dags att fundera på en Champagne 2003-provning!

Sedan ett litet extranummer. En av de som var med och tillika en av Bryssels större champagnefantomer, Bisty, har börjat leka med något program som gör det möjligt att sätta ihop bilder och videosnuttar till något som liknar en filmtrailer. Materialet från Krugbesöket blev så här i denna form:

Annons